Föreliggande uppsats berör ämnet manlig och kvinnlig samtalsstil. Det är ett språksociologiskt orienterat ämne som berör allt från turtagning för skildring av samtalsstruktur, tidigt grundad språk-och-kön-forskning med genusteoretiska perspektiv samt språkforskares definition på stilbegreppet. Syftet med uppsatsen är att presentera preliminära resultat som beskriver män och kvinnors samtalsstilar med hjälp av podcast som format. Närmare bestämt undersöks männen och kvinnornas stödsignaler; frekvensen och hur de skiljer sig åt kvalitativt. Avbrott är ett annat delområde som behandlas. Materialet består av tre podcastavsnitt som är ca en timme långa respektive. Männens samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt manliga identiteten och kvinnornas samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt kvinnliga identiteten. Åldersskillnaden mellan de kvinnliga deltagarna visade sig spela roll för hur hög eller liten grad kvinnligt ansedda språkdrag användes.

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka strategier barn i förskolan använder för att skapa utrymme för lek, i tid och rum. Studien ska besvara våra forskningsfrågor: Vad ser barn som avbrott i lek? Vilka strategier uttrycker barn för att fortsätta leka, trots avbrott? Frågorna undersöktes genom individuella barnintervjuer i form av gåturer med tillhörande ritsamtal samt kompletterande observationer av barns lek i förskolan. Empirin har tolkats genom det teoretiska perspektivet agentisk realism och genererat ett resultat. Resultatet visar att barn främst ser andra barn som avbrott i lek. Vid dessa avbrott uttrycker de ofta aktiva strategier för fortsatt lek. Studiens slutsats är att avbrott och strategier är viktiga aktörer i lek. Dessa blir tillsammans med människor, material, tid och rum det som leder till den lek som blir till. Det barn ser som avbrott i lek upplevs dock individuellt och är beroende av var, vad och vilka som intra-agerar. Detta gäller även de strategier barn uttrycker för att fortsätta leka, trots avbrott.

Avbrott inom tillverkningsindustrin är en tids- och kostnadsintensiv händelse som kan leda till allvarliga konsekvenser för produktionen och montörerna. Avbrottsforskning i sig är dock väldigt spretig och det finns knappast några avbrottstudier utförda inom tillverkningsindustrin. Studien som utfördes i det här arbetet var i form av en simulering som efterliknade verkliga förhållanden. Distribuerad kognition användes som teoretiskt ramverk och DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) som metod för att få djupare insikter om hur montörer hanterar avbrott och vad som kan göras för att underlätta återupptagandet av primäruppgiften efter avbrottet. I simuleringen användes den medierade formen av avbrott som skedde via ett notifieringssystem. Resultatet visar att blandningen av olika representationsformer av information i primär – och sekundäruppgiften försvårade återupptagandet av primäruppgiften. Baserat på erhållna resultat formulerades några generella rekommendationer för hur man kan reducera den kognitiva belastningen i avbrotts- och återhämtningsfasen. Studien visar också att det är möjligt att överföra simuleringsresultat till verkliga förhållanden. DiCoT som metod för att applicera distribuerad kognition var svår att använda eftersom metoden inte tar hänsyn till representationsformerna av information vilket är viktigt i det här sammanhanget. Därför skapades ett eget representationsformat (tabell) som synliggjorde hur kognitionen distribuerades över tid och över de olika ingående delarna i simuleringen. Det här arbetet har skett i samverkan med EU-projektet ”Sense & React” som har som syfte att utveckla notifieringssystem som tar hänsyn till montörernas kontext.  Nyckelord: medierat avbrott, tillverkningsindustri, notifieringssystem, distribuerad kognition, DiCoT, simulering, representationsformer. / EU- projekt Sense & React

I denna uppsats genomförs en samtalsanalys av två olika samtal. Dels ett samtal ur en podcast, dels ettsamtal från en middagsbjudning. Samtalen undersöks ur ett språkvetenskapligt perspektiv och det som analyseras är antal uppbackningar, överlappande tal och avbrott som yttras av en och samma samtalsdeltagare. Samtalens situationella kontexter beskrivs dessutom, då syftet är att undersöka hur samtalsdeltagaren agerar i de olika samtalssituationerna och hur samtalens olika situationella kontexter påverkar resultaten. Materialet har valts ut för en inblick i hur samtalsstrukturer och dess yttre faktorer kan se ut i ett institutionellt samtal och ett icke institutionellt samtal. Jag har valt att transkribera cirka 30 minuter av vardera samtal. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan antal uppbackningar är stor då det nästan förekommer dubbelt så många i podcastsamtalet. Antal överlappande tal är närmast i antal med tre i middagssamtalet jämfört med fem i podcastsamtalet. Skillnaden mellan antal avbrott är även stor, då det förekommer dubbelt så många i middagssamtalet. Detta kan delvis ha med den situationella kontexten att göra då avbrotten i mycket högre grad förekommer i det icke institutionella middagssamtalet.

Bakgrund: Dygnet runt på akutmottagningar utför sjuksköterskor triagering av patienter för att identifiera allvarhetsgraden hos den vårdsökande. Triagering behöver ske så att rätt patienter får rätt vård, vid rätt tillfälle och av rätt profession. Avbrott kan påverka sjuksköterskan i triageringen och det kan medföra konsekvenser för hens bedömningen av patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avbrott är vanligt förekommande problem som ofta uppfattades på akutmottagningen mer som ett arbetssätt än ett avbrott.    Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av avbrott i omvårdnadsbedömningen av patienten i triagering på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt gjordes med integrerad analys. Modellen SPICE användes för att formulera en frågeställning och utifrån den skapades sökord. Sökningar inledningsvis genom databaserna CINAHL, PubMed, Swepub samt i fritextsökning. Sjutton vetenskapliga artiklar utvaldes och analyserades. Resultat: Det framkom nio underkategorier: Utsatthet (våld) och arbetsbelastningen, erfarenhet, kommunikation och utbildning, Avbrottskälla, kollegor, anhöriga och patienten Dessa underkategorier leder i sin tur till följande tre huvudkategorier, sjuksköterskans yrkeserfarenhet, arbetsmiljön vid triagering, Avbrott i omvårdnads bedömningen, Generella avbrott. Avbrottets natur var av betydelse i uppfattningen hur det inverkade på sjuksköterskornas omvårdnadsbedömningar. Tid till att hantera avbrott var att i första hand att skapa olika strategier som pausade triagen och omedelbart ta sig an avbrottet, delegera avbrottet eller ignorera avbrottet. Slutsats: Resultatet belyser att sjuksköterskornas erfarenheter av avbrott i triagen kan beröra omvårdnaden av patienten i sjuksköterskans omvårdnadsbedömning. Att avbrott är en del av sjuksköterskans arbetsmiljö/ livsstilen /arbetssättet på akutmottagningen. Frekventa avbrott, våldsamma patienter och en varierande tillströmning av patienter medför att komplexiteten är stor på en akutmottagning. Livserfarenhet har en avgörande roll för sjuksköterskan på akutmottagningen för att hantera avbrott. / Background: Around the clock in emergency rooms, nurses perform triage of patients to identify the severity of the care seeker. Triage needs to take place so that the right patients receive the right care, at the right time and by the right profession. Interruptions can affect the nurse in the triage and this can have consequences for her assessment of the patient and her nursing needs. Interruptions are common problems that were often perceived in the emergency department more as a way of working than an interruption. Aim: The purpose was to shed light on the nurse's experiences of interruptions in the care of the patient in triage in the emergency department. Methods: Literature review was done with integrated analysis. The SPICE model was used to formulate a question and based on it, keywords were created. Searches initially through the databases CINAHL, PubMed, Swepub and in free text search. Seventeen scientific articles were selected and analyzed. Results: Nine subcategories emerged: Vulnerability (violence) and workload, experience, communication and education, Source of interruption, colleagues, relatives and the patient These subcategories in turn lead to the following three main categories, the nurse's professional experience, the work environment during triage, interruptions in the nursing assessment, general interruptions. The nature of the interruption was important in the perception of how it affected the nurses' assessments. Time to deal with disruption was to primarily create different strategies that paused the triage and immediately address the disruption, delegate the disruption or ignore the disruption. Conclusion: The result highlights that the nurses' experiences of interruptions in the triage may affect the nursing of the patient in the nurse's nursing assessment. That interruptions are part of the nurse's work environment / lifestyle / way of working in the emergency department. Frequent interruptions, violent patients and a varying influx of patients due to the great complexity of an emergency department. Life experience plays a crucial role for the nurse in the emergency department to handle interruptions.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors möjligheter att bedriva säker vård. Metod Litteraturöversikt valdes som metod då det bäst svarade mot studiens syfte. Sökningar skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som inkluderades fördes in i en matris för översikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i översikten. Resultat Resultatet bestod av två olika kategorier som ansågs ha en påverkan på säker vård. De två kategorierna var organisatoriska faktorer samt individrelaterade faktorer. Vårt resultat visar att avbrott och distraktioner, kultur på arbetsplatsen, förbättringsarbete, arbetsbelastning, utlokalisering av patienter samt platsbrist, kommunikation och informationsöverföring samt sjuksköterskors erfarenhet, kompetens och strategier är faktorer med en påverkan på säker vård. Slutsats Inget kausalt samband mellan avbrott och vårdskador kunde påvisas. Avbrott upplevs som en negativ faktor när de uppfattas som frekventa eller onödiga. Antal patienter som sjuksköterskor ansvarar över kan relateras till frekvensen av vårdskador men generaliserbarheten är oklar. Hierarkisk vårdkultur utför oftast en faktor som utövar en negativ inverkan på säker vård.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska enligt svensk lag arbeta för att minimera risken för vårdskada inom sjukvården. Ett riskmoment inom sjuksköterskans arbetsuppgifter är läkemedelshantering. Enligt tidigare forskning är avbrott under läkemedelshantering en vanlig anledning till felmedicinering.Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka förebyggande åtgärder som kan användas för att minimera risken för felmedicinering relaterat till att sjuksköterskan blir avbruten under läkemedelshantering.Metod: En kvantitativ litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De 10 artiklarna granskades med hjälp av en modifierad version av ett granskningsprotokoll från Willman et al (2011) och analyserades med hjälp av Fribergs tre stegsmodell. Resultat: Åtgärder som hittats har delats in i tre teman: åtgärder för undvikbara avbrott, åtgärder för oundvikbara avbrott och åtgärder för en ökad säkerhetskultur.Konklusion: För att skapa en verksamhet där färre läkemedelsfel sker på grund av att sjuksköterskan bli avbruten under läkemedelshantering föreslås att förebyggande åtgärder implementeras på flera plan samtidigt. / Background: Nurses should according to the Swedish law work to minimize the risk of care damage in the healthcare system. One of the main risks in nurse’s duties include medication administration. According to previous research interruptions during medication administration is a main reason for medication errors.Aim: The study aims to describe the preventive measures that can be used to minimize the risk of medication errors related to the nurse getting interrupted during medication administration.Method: A quantitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The 10 articles were reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analyzed by Fribergs three steps. Results: Preventive measures were divided into three themes: measures for avoidable interruptions, measures for unavoidable interruptions and measures for security culture.Conclusion: To create a healthcare where fewer medication errors occur because of interruptions during medication administration it is suggested that several preventive measures are implemented on different levels simultaneously.

Bakgrund: Sjuksköterskans kompetensbeskrivning inkluderar sex kärnkompetenser för att ge patienter god och säker vård samt förbättra hälsa och livskvalitet. Studier visar att en sjuksköterskas förmåga att fördela sin tid under en arbetsdag är viktig för patienternas utfall, riskminskning och förbättrade upplevelser. I praktiken krävs stresstålighet och förmåga att hantera höga krav och arbetsbelastning. Tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbörda är vanligt förekommande problem för sjuksköterskor som kan påverka kvaliteten och säkerheten i patientvården negativt. Sjuksköterskor behöver även ofta hantera flera uppgifter samtidigt på grund av upprepade avbrott, vilket ökar risken för misstag och bristande hantering av viktig information.Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskans arbetstid fördelas på en medicinsk vårdavdelning. Metod: En strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har utförts.Observationerna har gjorts med en förutbestämd observationsmall bestående av nio kategorier som utvecklats och testats i tidigare studier. Datainsamlingen pågick under två veckor på ett medelstort sjukhus i södra Sverige under våren 2023 och utfördes genom att studera 10 sjuksköterskor på 3 medicinavdelningar, fyra timmar per observationstillfälle.Resultat: Den totala observerade tiden var 40 timmar, 8 minuter och 42 sekunder. Sjuksköterskor spenderar mer än 75% av sin arbetstid på kategorierna indirekt vård, direkt vård, medicinrelaterade uppgifter och dokumentation. Totalt observerades 368 avbrott under den observerade tiden. Medicinrelaterade uppgifter hade flest antal avbrott med 92 (25,00%) följt av indirekt vård med 83 avbrott (22,55%). Avbrott i kategorin dokumentation var 74, vilket motsvarade 20,11% av alla avbrott.Konklusion: Stora andelar av sjuksköterskans arbetstid tillbringades där patienten inte var närvarande. Arbetsmoment som ingick i kategorin indirekt vård skulle kunna flyttas närmare patienterna för att gynna dem ytterligare samt skapa en mer personcentrerad och säker vård.Flest avbrott noterades i kategorierna medicinrelaterade uppgifter vilket är ett riskmoment som riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. För att minska avbrott vid detta arbetsmoment krävs det kunskap och förståelse inom teamet för vilka risker avbrott vid kritiska moment medför.

<p>En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom</p><p>datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare</p><p>forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det</p><p>perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två</p><p>kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att</p><p>beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga</p><p>slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande</p><p>av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler</p><p>för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid</p><p>utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet.</p><p>Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat</p><p>sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa</p><p>aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.</p>

Den här essän handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte är att stå utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. Essän har sin utgångspunkt i två olika berättelser där jag som pedagog möter leken ur två olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berättelsen och min roll som pedagog med hjälp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman). En problematik på förskolan är de många, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essän över hur man kan minska dessa avbrott. Här problematiserar jag också ett arbetssätt som jag och mina kollegor använder oss av för att ge barnen mer tidsutrymme för lek. I min text funderar jag också över om den fria leken i förskolan är till för alla barn. Många barn behöver vuxenstöd i samspelet med andra. Det innebär många gånger att vi pedagoger måste styra in det barnet på aktiviteter som han eller hon inte alltid fått välja själv. Därför ställer jag slutligen frågan om den fria leken är till för alla barn i förskolan. Om inte, hur skapar vi förutsättningar i vår strävan att göra den fria leken tillgänglig för alla barn? / This essay is about free play in preschool and the pedagogue’s role in relations to children’s play. I am arguing that the pedagogue’s role is not to stand beside the play. This is about being involved in the children´s play without controlling or taking over it. The essay is based on two different situations where I as a pedagogue encounter the play from two different perspectives: first as a participant and later as an observer. I reflect on the situations and my role as a pedagogue with the help of educational research on play (Knutsdotter Olofsson), fantasy (Vygotskij) and the pedagogue significance for the child’s development in preschool (Öhman). A problem in preschool consists in the many and often unnecessary interruptions the pedagogues are causing in the children´s play. Therefore, I am in this essay investigating how one can minimize those interruptions. Here I also problematize a working method which can be used in order to give the children more time-space for play. In my text I am also questioning if all children at preschool can participate in what we call “free play”. Many children need adult support in interaction with others. This implies many times that pedagogues must guide a child into activities not chosen by the child itself. Because of that, my final question is if free play in preschool is available for all children. If not, how can we create conditions in our effort to make the free play available for all children at preschool?