Bakgrund Cirka en fjärdedel av alla vårdskador är läkemedelsrelaterade. Läkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till läkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn är känsligare och mer utsatta för brister och fel i läkemedelshanteringen än vuxna. Läkemedelsdoserna till barn måste alltid vara individuella och räknas fram specifikt för varje barn. Läkemedelskinetiken hos barn skiljer sig från vuxnas. Många av de läkemedel som förskrivs till barn är utprovade på vuxna och dessa läkemedel skrivs därför ofta ut off-label till barn. Läkemedelsbehandling av barn innebär således fler kritiska beräkningsmoment än hos vuxna. Läkemedelsfel kan ske i samband med förskrivning, transkribering, dispensering, administrering och övervakning. Vanliga orsaker till läkemedelsfel är brister i kommunikationen, brister i läkemedels- och vård processen, samt namn- och förpackningslikheter. Den vanligaste typen av läkemedelsfel hos barn är felaktig dosering och orsaker till läkemedelsfel hos barn kan exempelvis vara att läkemedel är förpackade för bruk på vuxna, lösningar avsedda för intravenöst bruk ges oralt och att barnen inte vägs innan läkemedelsdoseringen sker. Syfte Syftet var att belysa vad sjukvården kan göra för att förhindra läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Metod En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara syftet. Inklusions- och exklusions kriterier fastställdes. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, där 13 vetenskapliga orginalartiklar valdes ut. Manuell sökning resulterade i ytterligare tre artiklar. Etiska överväganden gjordes. Totalt inkluderades 16 artiklar i föreliggande studies resultat, vilka värderades, klassificerades, och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet visade att ett antal strategier prövats och visat sig ge en signifikant minskning av antalet läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Strategierna bestod i införandet av följande åtgärder; Computerized physicians order entry och datoruträknade doser, sträckkodssystem för läkemedelshantering, klinikbaserade farmaceuter, utbildning av personalen, hjälpmedel för kommunikation mellan vårdnadshavare och sjukvården, samt preventionsprogram bestående av en kombination av flera åtgärder. Slutsats Alla strategier som framkom i denna studies resultat har var för sig förutsättning att förhindra läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Om flera av strategierna kombineras, borde de tillsammans kunna bidra till att fler läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn förhindras och på så sätt leda till en ökad patientsäkerhet och minskade kostnader för samhället.Nyckelord: Barn, läkemedelsfel, läkemedelsrelaterade skador, förhindrande åtgärder

Bakgrund: Sjuksköterskor ska enligt svensk lag arbeta för att minimera risken för vårdskada inom sjukvården. Ett riskmoment inom sjuksköterskans arbetsuppgifter är läkemedelshantering. Enligt tidigare forskning är avbrott under läkemedelshantering en vanlig anledning till felmedicinering.Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka förebyggande åtgärder som kan användas för att minimera risken för felmedicinering relaterat till att sjuksköterskan blir avbruten under läkemedelshantering.Metod: En kvantitativ litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De 10 artiklarna granskades med hjälp av en modifierad version av ett granskningsprotokoll från Willman et al (2011) och analyserades med hjälp av Fribergs tre stegsmodell. Resultat: Åtgärder som hittats har delats in i tre teman: åtgärder för undvikbara avbrott, åtgärder för oundvikbara avbrott och åtgärder för en ökad säkerhetskultur.Konklusion: För att skapa en verksamhet där färre läkemedelsfel sker på grund av att sjuksköterskan bli avbruten under läkemedelshantering föreslås att förebyggande åtgärder implementeras på flera plan samtidigt. / Background: Nurses should according to the Swedish law work to minimize the risk of care damage in the healthcare system. One of the main risks in nurse’s duties include medication administration. According to previous research interruptions during medication administration is a main reason for medication errors.Aim: The study aims to describe the preventive measures that can be used to minimize the risk of medication errors related to the nurse getting interrupted during medication administration.Method: A quantitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The 10 articles were reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analyzed by Fribergs three steps. Results: Preventive measures were divided into three themes: measures for avoidable interruptions, measures for unavoidable interruptions and measures for security culture.Conclusion: To create a healthcare where fewer medication errors occur because of interruptions during medication administration it is suggested that several preventive measures are implemented on different levels simultaneously.

Läkemedel är förknippat med stora risker inom hälso- och sjukvården. Patienter inom intensivvården löper dessutom högre risk att utsättas för läkemedelsfel då de erhåller många fler läkemedel jämfört med patienter på vårdavdelningarna. Då läkemedelsrelaterade vårdavvikelser ökat på den studerade intensivvårdsavdelningen genomfördes ett förbättringsarbete för att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringsprocessen. Det övergripande målet för förbättringsarbetet var att minimera risken för att patienter ska drabbas av en läkemedelsrelaterad vårdskada genom att utveckla arbetssätt som främjar en säker läkemedelshanteringsprocess för sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen. Som SMART mål sattes att antal läkemedelsrelaterade vårdavvikelser per månad skulle minska med 60%. Studiens syfte var att förklara förhållanden som påverkar införandet av de förändrade arbetssätten. Förbättringsarbetet genomfördes med utgångspunkt i Nolans förbättringsmodell. Den vetenskapliga fallstudien hämtade sitt empiriska material från fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningen. Studiematerialet analyserades med hjälp av en tematisk analysmodell. Förbättringsarbetets SMARTa mål nåddes inte. Faktorer som påverkade införandet av förändrade arbetssätt var bl.a. motivation och ökad medvetenhet hos medarbetarna samt kunskapsförmedling och förbättringsteamets tillgänglighet. Trots att förbättringsarbetets mål inte nåddes vittnar fokusgruppsintervjuerna om att vissa kulturförändringar skett och att läkemedelshanteringsprocessen underlättats något. Att underlätta det dagliga arbetet så att så mycket som möjligt går bra är bl.a. det som utmärker Säkerhet-II-perspektivet. / Medications are associated with great risks in healthcare. Patients in intensive care are also at higher risk of being exposed to medication errors as they receive many more medications compared with patients in the wards. As medication errors increased in the studied intensive care unit, a quality improvement project was carried out to increase patient safety in the medication management process. The main goal of the quality improvement project was to minimize the risk of patients suffering from an adverse drug event by developing routines that promote a safe medication management process for the nurses in the intensive care unit. The SMART goal was to reduce the number of medication errors per month by 60%. The purpose of the study was to explain conditions that influence the introduction of the changed routines. The quality improvement project was carried out on the basis of Nolan´s improvement model. For the scientific case study empirical material was collected through, focus group interviews with the nurses in the intensive care unit. The study material was analyzed using a thematic analysis model. The SMART goal of the quality improvement project was not achieved. Factors that influenced the introduction of changed routines were e.g. motivation and increased awareness among the nurses as well as knowledge transfer and the improvement team´s availability. Despite the fact that the goal of the quality improvement project was not achieved, the focus group interviews testify that certain cultural changes have taken place and that the medication management process has been facilitated somewhat. To facilitate the daily working processes so that as much as possible goes well is something that characterizes the Safety-II-perspective.

Background: The purpose of drug treatment is to reduce morbidity and mortality, and to improve health-related quality of life. However, there are frequent problems associated with drug treatment, especially among the elderly. The aim of this thesis was to investigate the impact of clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team on quality and safety of patients’ drug therapy, and to study the frequency and nature of medication history errors on admission to hospital. Methods: A model for clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team (the Lund Integrated Medicines Management model, LIMM) was introduced in three hospital wards. On admission of patients to hospital, clinical pharmacists conducted medication reconciliation (i.e. identified the most accurate list of a patient’s current medications) to identify any errors in the hospital medication list. To identify, solve and prevent any other drug-related problems, the clinical pharmacists interviewed patients and performed medication reviews and monitoring of drug therapy. Drug-related problems were discussed within the multiprofessional team and the physicians adjusted the drug therapy as appropriate. Results: On admission to hospital, drug-related problems, such as low adherence to drug therapy and concerns about treatment, were identified. Different statistical approaches to present results from ordinal data on adherence and beliefs about medicines were suggested. Approximately half of the patients were affected by errors in the medication history at admission to hospital; patients who had many prescription drugs had a higher risk for errors. Medication reconciliation and review reduced the number of inappropriate medications and reduced drug-related hospital revisits. No impact on all-cause hospital revisits was demonstrated. Conclusion: Patients admitted to hospital are at high risk for being affected by medication history errors and there is a high potential to improve their drug therapy. By reducing medication history errors and improving medication appropriateness, clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team improve the quality and safety of patients’ drug therapy. The impact of routine implementation of medication reconciliation and review on healthcare visits will need further evaluation; the results from this thesis suggest that drug-related hospital revisits could be reduced. / Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning - LIMM-modellen