Bakgrund: Kontinuitet i vården bygger på samordning och informationsdelning mellan patienter, anhöriga och involverad vårdpersonal för att underlätta vården för en person med vårdbehov. Ett samarbete av vårdteamet och dess kommunikationsförmåga lägger grunden till en bra kontinuitet. En personcentrerad vård kan ge personen med sjukdom en större möjlighet till inflytande över sina behandlingar. Det har visats leda till bättre samarbete mellan personer med sjukdom och vårdpersonal genom att arbeta mer personcentrerat. Behovet av kontinuitet i vården, trygghet och samordning behövs för att ge en god hälsa hos patienter.  Syfte:  Att beskriva kroniskt sjuka patienters upplevelser av kontinuitet i vården.   Metod: Litteraturstudie som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: beskrivs i fyra slutkategorier: Att kommunikation och information är av vikt, Att bli sedda och lyssnade till, Att vårdpersonalens kompetens bidrar till trygghet och Att få sina behov tillgodosedda.  Slutsats: Hur kontinuitet i vården upplevs för patienter är baserat på egen förståelse och förmåga att fysiskt, psykiskt, socialt och psykosocialt anpassa sig till vården. Vårdpersonalens kommunikationsförmåga och bemötande till att skapa en god relation till patienter är avgörande faktorer för att patienter ska uppleva en kontinuitet i vården.

Bakgrund: Vården i samband med barnafödande ser olika ut på olika håll i världen. Dock är behovet av ett bra stöd universellt och beskrivs därför som en av barnmorskans centrala arbetsuppgifter. Ett bra stöd har en stor inverkan på kvinnans och barnets hälsa samt på främjandet av förlossningsprogressen. Trots detta känner många kvinnor att stödet under förlossningen varit dåligt och påverkat deras förlossningsupplevelse negativt.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att granska och beskriva hur en barnmorska kan ge adekvat stöd för den födande under förlossningsarbetet.  Metod: Systematisk litteraturstudie med 26 inkluderade vetenskapliga originalartiklar Resultat: De fyra teman som identifieras i studien var barnmorskans emotionella och praktiska stöd, barnmorskans verbala stöd, god relation mellan paret och barnmorskan samt barnmorskans närvaro. Resultatet av denna litteraturstudie visar på att barnmorskans stöd under förlossningen består av både emotionell, praktisk och verbal stöttning av kvinnan. För att detta ska vara möjligt behöver barnmorskan skapa en god relation till kvinnan och hennes familj samt vara närvarande under förlossningen.  Slutsats: Eftersom barnmorskans stöd till den födande är viktigt då den har en stor inverkan på förlossningsprogressen och förlossningsupplevelsen bidrar studien med viktig kunskap om hur ett adekvat stöd kan ges. Resultatet visade att barnmorskan bör stötta kvinnan emotionellt samt stärka henne genom att praktiskt och verbalt stödja henne genom förlossningen. Barnmorskor bör använda denna kunskap för att på ett adekvat sätt stödja paret under födandet och på så sätt främja en god förlossningsvård.

Bakgrund: Barnmorskor upplever att rotationsarbete och kontinuitet i arbetet leder till en god vård, bredare kunskap samt att det uppskattas av patienter. Barnmorskorna känner sig mer välmående i sin arbetssituation. Det leder även till en dubbel kompetens hos barnmorskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta roterande mellan mödrahälsovård och förlossningsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande barnmorskor arbetande i mellansverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vilken resulterade i fyra kategorier samt nio subkategorier. Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta roterande beskrevs som ett omväxlande och givande arbete som gav glädje och tillfredsställelse, trots att det var arbetsamt. Samtidigt var det en utmanande uppgift då de behövde hålla sig uppdaterade på två arbetsplatser, få ihop tidboken på barnmorskemottagningen och bibehålla kompetensen på förlossningsavdelningen. Arbetsplatserna skiljde sig åt vilket var med fördelar och nackdelar. En viktig grundsten i arbetet var kollegialt stöd, och att ha en hemarbetsplats istället för två upplevdes positivt. Rotationsarbete ur patientsynvinkel ansåg barnmorskorna vara uteslutande positivt då de kunde ge ett utökat stöd till de födande vilket var en vinst för både barnmorskan och patienten. Slutsats: Trots att det kräver extra arbete från barnmorskorna är upplevelserna av att arbeta roterande övervägande positiva både ur barnmorskans eget perspektiv samt deras beskrivning av respons från patienterna. Det finns relevans för att genomföra ytterligare forskning inom området genom att intervjua en större grupp med barnmorskor. / Background: Midwives experience that working rotationally and with continuity leads to a quality of good care, bigger knowledge and the care is valued by patients. This also leads to a double competency for the midwives. Aim: The aim of the study was to describe midwives’ experience of working rotation between antenatal care and perinatal care. Method: A qualitative interview study with semi structured interviews were conducted, with eight participating midwives working in the central Sweden. An analysis was conducted, resulting in four categories and nine subcategories. Result: The midwives’ experiences of working rotationally were described as a varied and rewarding job that brought joy and satisfaction, even though the work was trying. The work was a challenging task, they needed to be updated at two workplaces, make sure the patients were being cared for at the maternity clinic and maintain the expertise at the maternity ward. The workplaces differed, which was advantageous and disadvantageous. An important cornerstone for the work was collegiate support and having one instead of two working places. From the patients’ point of view the rotationally work by the midwives was positive as they could provide increased support for childbearing women, which was beneficial for the midwives and the patient. Conclusion: Although it requires extra work from the midwives, the experience of working with rotation is mostly positive both from the midwife’s own perspective as well as their description of the patient’s response. There is relevance for conducting further research in the field by interviewing a larger group of midwives.

Background: The purpose of drug treatment is to reduce morbidity and mortality, and to improve health-related quality of life. However, there are frequent problems associated with drug treatment, especially among the elderly. The aim of this thesis was to investigate the impact of clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team on quality and safety of patients’ drug therapy, and to study the frequency and nature of medication history errors on admission to hospital. Methods: A model for clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team (the Lund Integrated Medicines Management model, LIMM) was introduced in three hospital wards. On admission of patients to hospital, clinical pharmacists conducted medication reconciliation (i.e. identified the most accurate list of a patient’s current medications) to identify any errors in the hospital medication list. To identify, solve and prevent any other drug-related problems, the clinical pharmacists interviewed patients and performed medication reviews and monitoring of drug therapy. Drug-related problems were discussed within the multiprofessional team and the physicians adjusted the drug therapy as appropriate. Results: On admission to hospital, drug-related problems, such as low adherence to drug therapy and concerns about treatment, were identified. Different statistical approaches to present results from ordinal data on adherence and beliefs about medicines were suggested. Approximately half of the patients were affected by errors in the medication history at admission to hospital; patients who had many prescription drugs had a higher risk for errors. Medication reconciliation and review reduced the number of inappropriate medications and reduced drug-related hospital revisits. No impact on all-cause hospital revisits was demonstrated. Conclusion: Patients admitted to hospital are at high risk for being affected by medication history errors and there is a high potential to improve their drug therapy. By reducing medication history errors and improving medication appropriateness, clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team improve the quality and safety of patients’ drug therapy. The impact of routine implementation of medication reconciliation and review on healthcare visits will need further evaluation; the results from this thesis suggest that drug-related hospital revisits could be reduced. / Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning - LIMM-modellen