Sveriges äldre blir allt fler. Deras läkemedelsanvändande ökar och många läkemedelsinteraktioner inträffar. Genom att begränsa antalet onödiga läkemedel till äldre kan man förbättra patientens läkemedelsbehandling och minska enskilt lidande. Samtidigt kan man så minska samhällets kostnader orsakade av läkemedelsrelaterade problem. En jämförelse av fyra vårdhögskolor visar att sjuksköterskor i grundutbildningen läser en kurs om max 7,5 hp i ämnet farmakologi. Forskning visar vidare att kompetensutveckling för sjuksköterskor har låg prioritet på grund av tidsbrist och av ekonomiska anledningar. Borås stad har tillsammans med Primärvården Borås- Bollebygd och FoU Sjuhärad sedan 2006 bedrivit ett utbildningsprojekt under namnet LÄR UT – Bättre läkemedelshantering för äldre. Målet med projektet är att öka kunskapen om äldre och läkemedel hos sjuksköterskor och omvårdnadspersonal inom kommunal hälso- och sjukvård samt att förbättra utvärderingen av läkemedelsbehandlingen för äldre patienter inskrivna i hemsjukvården, Borås stad. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor i hemsjukvård förhåller sig till den äldre patientens läkemedelsbehandling efter projektet LÄR UT. Studien är gjord enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med sju sjuksköterskor. Studiens resultat visar att sjuksköterskan, efter LÄR UT anser sig arbeta med en för den enskilde patienten ökad säkerhet, då hon reflekterar och ifrågasätter den äldre patientens läkemedelsbehandling aktivt. Vidare pekar resultatet på kompetens i symtomskattning och en för sköterskorna tydlig funktion i patientens läkemedelsbehandling . Författarna ser att sjuksköterskan har en viktig roll att fylla i arbetet med den äldre patientens läkemedelsbehandling och vår slutsats är att teoretisk kunskap i farmakologi är nödvändig för att komma till rätta med de läkemedelsrelaterade problemen hos den äldre patientgruppen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Abstrakt Bakgrund: Läkemedelsrelaterade problem, LRP, framför allt hos personer med polyfarmaci, leder till allvarliga konsekvenser såsom sjuklighet, dödlighet och ökade ekonomiska kostnader. Elektroniskt expertstöd, EES, är ett beslutsstödsystem som har utvecklats för att stödja farmaceuter på öppenvårdsapotek till att identifiera och åtgärda potentiella LRP vid receptexpeditioner. Syftet med denna studie är att undersöka om användning av EES vid receptexpeditioner kommer att leda till fler identifierade och åtgärdade verkliga LRP. Metod: För två grupper av polyfarmaci apotek-kunder expedierades recept med och utan EES-kontroll. En dokumentationsmall användes för dokumentering av uppgifter. Insamlade resultat organiserades och analyserades statistisk med Excell. Resultat: Mellan antal patienter med minst 1, 2 eller 3–5 LRP var det inte någon statistisk signifikant skillnad dock totalt sett var det en signifikant skillnad som förklaras av skillnader i antal kunder med minst 3–5 LRP men även de med 2 LRP. Fler LRP både i antal och typ identifierades hos försöksgruppen med EES-kontroll. Andel åtgärdade och lösta LRP var också större för samma grupp. Diskussion: Trots att andelen kunder med minst ett verkligt LRP var mindre för försöksgruppen var andelen identifierade LRP hos denna grupp betydlig större. konklusion: Vi antog att andel kunder med minst ett identifierad LRP skulle öka med 20 % med EES stöd vid receptexpeditioner. Detta skedde inte. Däremot ökade antalet identifierade LRP vilket i sin tur orsakade att fler LRP åtgärdades och löstes. / AbstractBackground: Drug-related problems (DRP) lead to serious consequences such as morbidity, mortality and increased economic costs, especially when it comes to people with polypharmacy. Electronic expert support system (EES) is a decision support system that has been developed to help pharmacists in community pharmacies to identify and rectify potential DRPs in prescription dispensing. The purpose of this study is to investigate whether the use of the EES in prescription expeditions will lead to more identified and corrected real LRPs. Method: prescriptions were dispensed with and without EES control for two groups of polypharmacy pharmacy-customers. A documentation template was used for documentation of data. Collected results were organized and analyzed statistically with Excell Result: Between the number of patients with at least 1, 2 or 3–5 DRP, there was no statistically significant difference, however overall, there was a significant difference that was explained by differences in the number of customers with at least 3–5 DRP but also those with 2 DRP. More DRPs in both number and type were identified by the trial group with EES control. The proportion of rectified and solved DRPs was also larger for the same group. Discussion: Despite the fact that the proportion of customers with at least one real DRP was smaller for the experimental group, the proportion identified by DRP of this group was significantly larger. Conclusion: We assumed that the proportion of customers with at least one identified DRP would increase by 20% with EES support in prescription dispensing. This did not happend. On the other hand, the number of identified DRPs increased, which in turn caused more DRPs to be rectified and resolved.

Background: Medications are used to treat, cure, or relieve symptoms of diseases, but there is a risk with the use of medications. Drug-related-problems are known to increase morbidity and mortality. Incorrect medical list and discrepancies in these lists can lead to drug-related problems as side effects, hospitalization, non-compliance, drug interactions and overtreated or undertreated patients. Discrepancies can be for example: more prescriptions than necessary, outdated prescriptions, i.e., medicines that will not be used, prescriptions with incorrect dosing and missing prescriptions i.e., medicines used by patients that cannot be seen in the medication list. Purpose:  The aim of this study was to investigate discrepancies in the Swedish prescription list "My saved prescriptions at the pharmacy". The secondary aim was to investigate how common it is to use this prescription list or the dosage label on the medicine packaging to know which medicines to use and which dosage. Methods: The data collection was performed by four pharmacy students at seven pharmacies in Sweden over a period of three weeks during Jan-Feb. 2021 where the prescription list was investigated together with patients to identify any discrepancies. The study included patients who was over 18 years old, spoke Swedish, had three or more prescribed drugs, and agreed to participate.  Results A total of 215 patients were interviewed, where 61% had one or more discrepancies in their medication list. A total of 1717 prescriptions were analyzed, of which 10% were double prescriptions (n = 167), 8% outdated prescriptions (n = 141) and 3% prescriptions with the wrong dosage (n = 42). When analyzing the primary sources of information used by patients to know which medicine to use, the printout of the list "my saved prescriptions at the pharmacy” dominated (n = 72).  Most used information source to know drug dosage was the dosage label on the medicine packaging (n = 112). Conclusions: It is important to have an updated and correct information in the medication list, to prevent drug-related-problems caused by discrepancies. It becomes even more important when we see that the medication list "My saved prescriptions at the pharmacy" and dosage label (containing the same information in the medication list), are the most used primary sources by patients to know which drug to use and in what dosage. Finally, results show a relationship between the number of prescribed drugs and the number of discrepancies that occur, and therefore we see more discrepancies in elderly patients who are usually ill and are being treated for several diseases.  There are opportunities for further research to study e.g., which drug-related-problems are caused by discrepancies in the medication list as well as the degree of danger in these problems. / Användning av läkemedel som avses behandla, lindra eller bota sjukdomar kan i vissa fall utgöra en risk för patientens hälsa. Läkemedelsrelaterade problem p.g.a. felmedicinering står för en stor andel av morbiditeten och mortaliteten bland patienter. En bidragande orsak är ofullständig information i patientens läkemedelslista.   Syftet med studien var att undersöka antalet avvikelser som förekommer i receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Studiens sekundära syfte var att undersöka vilka informationskällor som användes av patienter för att veta vilka läkemedel som ska adminstreras och i vilken dos dosering.  Studiens metod var att intervjua patienter som kom till apoteket för att hämta ut läkemedel till sig själva och uppfyllde inklusionskriterierna för att delta i studien. Studien utfördes av fyra farmaceutstudenter på sju olika apotek i fyra olika städer i Sverige som tillsammans med patienter gick igenom receptlistan för att identifiera avvikelser.  Resultatet blev totalt 1717 recept som studerades varav 21% hade avvikelser. Av recepten var 10% dubbla recept (n = 167), 8% inaktuella recept (n = 141) och 3% recept med fel dosering (n = 42). Vid analys av primära informationskällor som används dominerade utskrift av listan ”Mina sparade recept på apoteket” (n = 72) resp. doseringsetiketten på läkemedelsförpackningen (n = 112).  Resultaten visade även ett samband mellan ökade antal läkemedel och antalet avvikelser.  Avvikelser i läkemedelslistan Mina sparade recept är vanligt förekommande därmed är listan inte alltid aktuell. Det är vanligt att denna lista och doseringsetikett på läkemedels-förpackningar används som primära källor av patienter under deras behandlingstid vilket kan innebära en risk för läkemedelsrelaterade problem. En gemensam nationell läkemedelslista är en möjlig lösning till att förebygga läkemedelsrelaterade problem orskade av infromationsbrist i läkemedelslistor. Det är dock nödvändigt med läkemedelsgenomgångar för att bibehålla uppdateringen av listan.

Background: The purpose of drug treatment is to reduce morbidity and mortality, and to improve health-related quality of life. However, there are frequent problems associated with drug treatment, especially among the elderly. The aim of this thesis was to investigate the impact of clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team on quality and safety of patients’ drug therapy, and to study the frequency and nature of medication history errors on admission to hospital. Methods: A model for clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team (the Lund Integrated Medicines Management model, LIMM) was introduced in three hospital wards. On admission of patients to hospital, clinical pharmacists conducted medication reconciliation (i.e. identified the most accurate list of a patient’s current medications) to identify any errors in the hospital medication list. To identify, solve and prevent any other drug-related problems, the clinical pharmacists interviewed patients and performed medication reviews and monitoring of drug therapy. Drug-related problems were discussed within the multiprofessional team and the physicians adjusted the drug therapy as appropriate. Results: On admission to hospital, drug-related problems, such as low adherence to drug therapy and concerns about treatment, were identified. Different statistical approaches to present results from ordinal data on adherence and beliefs about medicines were suggested. Approximately half of the patients were affected by errors in the medication history at admission to hospital; patients who had many prescription drugs had a higher risk for errors. Medication reconciliation and review reduced the number of inappropriate medications and reduced drug-related hospital revisits. No impact on all-cause hospital revisits was demonstrated. Conclusion: Patients admitted to hospital are at high risk for being affected by medication history errors and there is a high potential to improve their drug therapy. By reducing medication history errors and improving medication appropriateness, clinical pharmacy services within a multiprofessional healthcare team improve the quality and safety of patients’ drug therapy. The impact of routine implementation of medication reconciliation and review on healthcare visits will need further evaluation; the results from this thesis suggest that drug-related hospital revisits could be reduced. / Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning - LIMM-modellen