Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitet och lindra lidande. Symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom att skatta patienternas symtom kan de upptäckas och lindras tidigare. Symtomskattning kan ske genom antingen proxy eller PROM skattning.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av symtomskattning med hjälp av PROM i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt förfarande där databaserna CINAHL Complete, PsycInfo och PubMed användes. De inkluderade artiklarna granskades med Caldwell et al’s bedömningsunderlag. Analysen genomfördes med hjälp av Thomas och Hardensbeskrivning av tematisk analys. Resultat: Patienterna upplevde att PROM stärkte deras empowerment. De fick en bättre insikt till sina egna symtom och kunde beskriva dem bättre för vårdpersonalen. Det framkom även att PROM inte alltid kunde fånga skiftningarna i symtomen. Slutsats: Att använda PROM inom palliativ vård kan bidra till ökad delaktighet för patienterna. Resultat kan bidra till att vårdpersonal får en bättre förståelse till vikten av att använda PROM för att förstå patienters symtomupplevelse ur ett helhetsperspektiv i palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitet och lindra lidande. Symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom att skatta patienternas symtom kan de upptäckas och lindras tidigare. Symtomskattning kan ske genom antingen proxy eller PROM skattning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av symtomskattning med hjälp av PROM i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt förfarande där databaserna CINAHL Complete, PsycInfo och PubMed användes. De inkluderade artiklarna granskades med Caldwell et al’s bedömningsunderlag. Analysen genomfördes med hjälp av Thomas och Hardens beskrivning av tematisk analys. Resultat: Patienterna upplevde att PROM stärkte deras empowerment. De fick en bättre insikt till sina egna symtom och kunde beskriva dem bättre för vårdpersonalen. Det framkom även att PROM inte alltid kunde fånga skiftningarna i symtomen. Slutsats: Att använda PROM inom palliativ vård kan bidra till ökad delaktighet för patienterna. Resultat kan bidra till att vårdpersonal får en bättre förståelse till vikten av att använda PROM för att förstå patienters symtomupplevelse ur ett helhetsperspektiv i palliativ vård.

Titel: Sjuksköterskors användning av symtomskattningsskalor i palliativ vård. En enkätstudie inom kommunal hemsjukvård. Bakgrund: När en sjukdom inte längre är botbar inriktas vården till palliativ vård, där den i slutfasen övergår till vård i livets slutskede. Vården inriktas på att lindra lidande och främja livskvalitét. Sjuksköterskan har huvudansvaret i omvårdnadsarbetet med att kartlägga symtom, symtomlindra och se till att adekvata åtgärder sätts in. Sjuksköterskan bör därför besitta god kunskap om symtomskattning och symtomlindring.   Syfte: Syftet var att undersöka om sjuksköterskor i den kommunala hemsjukvården som arbetar med patienter i ett palliativt skede använder sig av ett validerat symtomskattningsinstrument för att bedöma olika symtom i den palliativa vården, och om det är till hjälp i deras arbete.   Metod: Studien genomfördes som tvärsnittsstudie med hjälp av en webbenkät som skickades till 102 sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård. Svarsfrekvens var 62%. Datamaterialet analyserades med deskriptiv statistik, samt chi-två analys som gjordes med hjälp av SPSS och presenterades i frekvenstabeller.   Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna använde sig av ett validerat symtomskattningsinstrumnet och upplevde att det var till god hjälp för dem i sitt arbete. Smärta symtomskattades mest frekvent men även andra symtom skattades. Sjuksköterskor med specialistutbildning använde procentuellt sett symtomskattningsinstrument i högre utsträckning än sjuksköterskor med grundutbildning.  Slutsats: I den aktuella kommunen använde flertalet av sjuksköterskorna symtomskattningsinstrument i sitt arbete. Men resultat visar också att sjuksköterskor mer frekvent behöver symtomskatta andra symtom än smärta. Om en satsning på att fler sjuksköterskor får möjlighet att vidareutbildas skulle detta leda till en förbättring av kvalitén av den palliativa vården.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning. Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området upplever. Detta är en förutsättning för att kunna utveckla utbildning och ta fram fungerande rutiner för symtomskattning.

Bakgrund: I takt med att livslängden i Sverige stiger, ökar andelen människor med palliativa vårdbehov, det vill säga den vård som ges i syfte att främja livskvalitet när en sjukdom inte längre är botbar. Personer med demenssjukdom är kognitivt påverkade vilket kan medföra utmaningar eller till och med svårigheter när det kommer till vårdpersonalens bedömning och behandling av besvärande symtom. Som specialistsjuksköterska inom palliativ vård är det av största vikt att kunna identifiera besvärande symtom för att kunna hjälpa patienten att uppleva god livskvalitet till livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av symtomskattning hos patienter med demenssjukdom i livets slut. Metod: En litteraturstudie med systematisk metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar utfördes i CINAHL complete och Pubmed och artiklar som ansågs svara på syftet kvalitetsgranskades innan tematisk analys utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys metod för dataanalys. Resultat: Resultatet visar att vårdpersonal upplever flera utmaningar och svårigheter då det kommer till symtomskattning hos patienter med demenssjukdom inom palliativ vård i livets slut. I resultatet framkom tre teman vilka var: kännedom om patienten, kunskaper om och klinisk tillämpning av symtomskattning samt organisatoriska faktorer relaterade till symtomskattning.  Slutsats: En av de största utmaningarna är avsaknad av verbal kommunikation hos patienten vilket gör det svårt för vårdpersonal att skatta symtom. Trots att vårdpersonal upplever det viktigt att skatta symtom finns det faktorer som gör att det inte genomförs strukturerat, till exempel bristande rutiner, val av verktyg samt en tydligt beskriven integrationsprocess. Då symtomlindring är en av de viktigaste komponenterna inom den palliativa vården är det av stor vikt att känna till vilka styrkor och svagheter yrkesverksamma inom området

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitén för patienter och närstående som lever med en obotlig sjukdom. Den bygger på ett förhållningssätt där människan ses som en helhet vars existentiella, psykiska, fysiska och sociala behov bör tillgodoses. Symtomkontroll är en av fyra hörnstenar inom palliativ vård som syftar till att symtomlindra utifrån flera dimensioner. Genom patientrapporterade utfallsmått får patient och närstående en möjlighet att själva skatta de symtom som upplevs. Trots det så visar täckningsgraden i Svenska palliativregistret att mindre än 50 procent symtomskattas för andra symtom än smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda patientrapporterade utfallsmått inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på systematiska principer som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen som utfördes var en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde tidsbrist och hög arbetsbörda vilket bidrog till att genomförande av PROM nedprioriterades. Sjuksköterskor upplevde även en ökad samvetsstress om de inte kunde hjälpa patienten med de symtom som identifierades vid utförd skattning. Stöd och motivation från ledare samt tydliga rutiner kunde öka användningen av PROM. Sjuksköterskor upplevde att PROM gav en bra överblick över patientens symtom och att det gjorde det enkelt att följa dessa över en tid. Elektronisk dokumentation underlättade vid användning. Sjuksköterskor upplevde även att utförandet av PROM hämmades på grund av kunskapsbrist. Slutsats: Användandet av PROM kan främja en personcentrerad vård och kunskapen det bidrar med är viktig för en fortsatt utveckling av den palliativa vården. Resultatet visar att användandet av PROM leder till en högre vårdkvalité och bättre symtomlindring samt att vården som ges stärks med evidens utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Resultatet av studien visar även att det fortfarande finns signifikanta organisatoriska barriärer som behöver åtgärdas, framför allt en tidsbrist som gör att sjuksköterskor inte upplever sig ha tid för utvecklingsarbete.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitén för patienter och närstående som lever med en obotlig sjukdom. Den bygger på ett förhållningssätt där människan ses som en helhet vars existentiella, psykiska, fysiska och sociala behov bör tillgodoses. Symtomkontroll är en av fyra hörnstenar inom palliativ vård som syftar till att symtomlindra utifrån flera dimensioner. Genom patientrapporterade utfallsmått får patient och närstående en möjlighet att själva skatta de symtom som upplevs. Trots det så visar täckningsgraden i Svenska palliativregistret att mindre än 50 procent symtomskattas för andra symtom än smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda patientrapporterade utfallsmått inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på systematiska principer som inkluderar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen som utfördes var en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor upplevde tidsbrist och hög arbetsbörda vilket bidrog till att genomförande av PROM nedprioriterades. Sjuksköterskor upplevde även en ökad samvetsstress om de inte kunde hjälpa patienten med de symtom som identifierades vid utförd skattning. Stöd och motivation från ledare samt tydliga rutiner kunde öka användningen av PROM. Sjuksköterskor upplevde att PROM gav en bra överblick över patientens symtom och att det gjorde det enkelt att följa dessa över en tid. Elektronisk dokumentation underlättade vid användning. Sjuksköterskor upplevde även att utförandet av PROM hämmades på grund av kunskapsbrist. Slutsats: Användandet av PROM kan främja en personcentrerad vård och kunskapen det bidrar med är viktig för en fortsatt utveckling av den palliativa vården. Resultatet visar att användandet av PROM leder till en högre vårdkvalité och bättre symtomlindring samt att vården som ges stärks med evidens utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Resultatet av studien visar även att det fortfarande finns signifikanta organisatoriska barriärer som behöver åtgärdas, framför allt en tidsbrist som gör att sjuksköterskor inte upplever sig ha tid för utvecklingsarbete.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till förbättrad livskvalitet för den som drabbats av livshotande och obotbar sjukdom. Det palliativa vårdens förhållningssätt bygger på att förebygga och lindra symtom genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling. Användning av symtomskattningsinstrument regelbundet kan förbättra upptäckt och behandling av olika symtom i livets slutskede. Skattningsinstrumentet Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) är utvecklat i England utifrån skattningsskalan Palliative care Outcome Scale (POS) och är ett flerdimensionellt instrument som beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella områden. Genom IPOS kan patientens behov av vård bedömas, insatta åtgärder utvärderas och vårdkvalitén kan förbättras och utvärderas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda IPOS i det dagliga arbetet med patienter inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Metod: Metoden som valdes var kvalitativ ansats med individuella semi-strukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval med definierade inklusions- och exklusionskriterier valdes som urvalsmetod. Fyra enheter med specialiserad palliativ hemsjukvård i Mellansverige tillfrågades om deltagande i studien, varav en enhet tackade ja till medverkan. Genom enhetens vårdutvecklare tillfrågades tolv sjuksköterskor om deltagande. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades materialet med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sju personer valde att delta i studien och de intervjuades vid ett tillfälle. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplatser och intervjuerna varade mellan 15 och 20 minuter. I resultatet kunde nio underkategorier identifieras som därefter kunde delas in i tre övergripande kategorier; organisation, symtomskattning med IPOS och patienten i centrum. Slutsats: Slutsatsen var att sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av IPOS var mestadels positiva och de kunde se flera fördelar med symtomskattningsinstrumentet, bland annat genom att instrumentet gav en omfattande helhetsbild över patientens situation. IPOS bidrog till regelbunden symtomskattning samt gav en god helhetsbild över patienten. Dock fanns några bekymmer enligt informanterna, framför allt gällande rutinerna och arbetssättet med IPOS.

Bakgrund: Kvaliteten på den palliativa vården i Sverige bygger bland annat på i vilken utsträckning sjuksköterskor symtomskattar patienternas symtom strukturerat och använder sig av symtomskattningsinstrument. Besvärande symtom kan inkludera besvär inom olika dimensioner. Patienter kan lida av psykisk, fysisk, social eller existentiell smärta där den fysiska dimensionen anses vara som en barriär för att få tillgång till symtombördans övriga dimensioner.  Syfte: Syftet var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att görasymtomskattning för patienter med palliativa behov. Metod: En strukturerad litteraturöversikt gjordes baserad på systematiska principer. Artiklarna analyserades baserat på Bettany-Saltikov och McSherrys metod i nio steg. Resultat: I resultatet ses olika kategorier av hinder men även möjligheter att identifiera besvärande symtom genom strukturerad skattning hos patienter med palliativa behov. Det mest angivna hindret var vårdpersonalens arbetsbelastning, detta oavsett var vården gavs. Även kommunikation mellan olika personalkategorier lyftes som hinder men ansågs ändå som en möjlighet gällande kommunikation mellan vårdpersonal och patient. Det som stack ut i kategorin kunskap var att det i flera studier framkom att vårdpersonal inte var införstådda med vad begreppet palliativ vård innebar. Slutsats: I denna litteraturstudie sågs konkreta hinder och möjligheter till användandet av symtomskattningsinstrument. Arbetsmiljön visade sig vara den mest framträdande enskilda orsaken och att mycket är beroende på hur sjuksköterskor kan påverka denna. Kunskapsbrister sågs inom både skattningsinstrument i sig men även vad palliativ vård innebär generellt.