Bakgrund: Att leva i livets slut är ofta väldigt skrämmande på grund av att det skapar en känslomässig berg- och dalbana. Tankar om hopplöshet och meningslöshet väcks när bot inte längre är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenhet av att leva i livets slut. Metod:En systematisk deskriptiv litteraturstudie har genomförts där åtta kvalitativa studier granskats och analyserats. Resultatet har visat att när patienterna får en dödlig och obotlig sjukdom så förändras hela deras liv. Det blir en känslomässig konflikt, där allt sätts ur spel. Betydelsen av att ha familj och närståendes stöd blir tydligare. Patienterna beskriver hur viktigt det är att få prata med någon om existentiella frågor och att de upplever denna möjlighet är en brist i från vårdens sida. I resultatet framkommer det att patienterna upplever en känslomässig berg- och dalbana. Hopp och förtvivlan är känslor som blandas med rädslan av att bli beroende av andra när kroppen försämras. Patienterna uttrycker ett stort behov av att lyfta existentiella frågor och funderingar. För att kunna bemöta dessa patienter på ett bra sätt, måste vårdpersonalen våga stanna upp och våga lyssna. Nyckelord:Livets slut, patienter och erfarenhet

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående. I vårdmiljön var det viktigt med avskildhet, lugn och ro och möjlighet för närstående att närvara . I kommunikationen var det viktigt att vara tydlig, uppriktig och upprepande . Även vänlighet och engagemang från vårdpersonalen hade stor betydelse. Det var av vikt att närstående och patient var delaktiga i vård och behandling men fick inte belastas med för stort ansvar. Efter döden behövde närstående få god tid att ta farväl. Ett uppföljande möte kunde hjälpa till att reda ut missförstånd som uppkommit under patientens sista tid i livet. Andlig styrka hos närstående kunde innebära att även i sorg och saknad fanns hoppet kvar. Det var av vikt att alla jobbade mot samma mål och att närstående blev delaktig i vården av dess anhörig. För att närstående till en döende eller avliden patient skulle uppleva att döden var värdig behövdes en sammantagen helhet i omvårdnaden.

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

Sammanfattning Bakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+. Sökningarna resuterade i en kvantitativ och tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och tolkades med inspiration av Axelsson. Resultat: Fem teman framkom: information, bemötande, avlastning, kompetens och rätt behandling. Resultatet visar att stöd i form av information, avlastning, bemötande, kontinuitet och rätt behandling är centralt för att närstående ska känna sig trygga och spelar en viktig roll vid vård i livets slutskede. Upplevelser av otillräcklig information, brist på avlastning, dåligt bemötande, brist på kompetens och att inte få behandling i tid skapar otrygghet och oro för närstående. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande är centralt för hela vårdandet, det är väsentligt för närståendes upplevelser av trygghet eller otrygghet. Oavsett om bemötandet upplevs bra eller dåligt har det en stor påverkan på närståendes upplevelse.

Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ”känslomässig börda”, ”känsla av otillräcklighet”, ”kommunikationssvårigheter”, ”arbetstillfredsställelse”, ”reflektion över det egna livet” samt ”behov av stöd”. Sjuksköterskorna upplevde känslor som sorg, frustration och otillräcklighet i sitt arbete, samt även svårigheter att prata om döden. Samarbetet med läkarna ansågs också vara påfrestande. Trots detta gav arbetet sjuksköterskorna en sorts bekräftelse och det fick dem att reflektera över sina egna liv. Stöd och utbildning upplevdes behövas i större utsträckning än vad som erbjuds. Diskussion: Med lagom höga krav, ett gott inflytande och ett bra samarbete på arbetsplatsen skulle sjuksköterskan lättare kunna bibehålla en god hälsa och på så vis även bidra med en för patienten, optimal vård. Slutsats: Det är viktigt att vara medveten om sjuksköterskornas känslor och behov inom den palliativa vården. Vidare forskning inom detta område skulle vara av betydelse för att sjuksköterskorna ska få rätt stöd och utbildning.

Bakgrund: Vården i livets slutskede behöver vara lindrande och bidra till en ökad livskvalité. Den goda döden får inte endast bli ett uttryck utan behöver resultera i aktiva handlingar. Trycksår innebär ökat lidande som kan leda till en ökad mortalitet och i Sverige har många avlidit med trycksår enligt rapporter. Förståelse kring risker för utvecklande av trycksår behöver finnas hos sjuksköterskan för att tidigt kunna göra lämpliga bedömningar och minska lidandet. Syfte: Syftet var att beskriva riskbedömningar av trycksår sjuksköterskor identifierat hos patienter i livets slutskede.Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed. Totalt åtta artiklar användes i resultat efter kvalitetsgranskningen där två var av kvalitativ metod och sex av kvantitativ metod. Resultat: Smärta, multisjuklighet, hög ålder, nedsatt blodcirkulation, imobilitet patofysiologiska processer, hospitalisering var några av de riskfaktorer som framkom. Sjuksköterskor upplever svårigheter med riskbedömningar då patientens autonomi och komfort måste komma först trots vetskapen av att trycksår utvecklar sig. Slutsats: I riskbedömningar av den palliativa patienten förkommer flera riskfaktorer kopplat till trycksår, sjuksköterskan behöver ha ökad kunskap om vilka de är och hur de identifieras för att god livskvalité ska kunna bibehållas in till livets slut.

No description available.

När en patient vårdas vid livets slut i hemmet ställer det krav på de närstående, krav som de ibland inte är redo för. Att vara närstående till en patient med allvarlig sjukdom som erhåller palliativ vård vid livets slut kan skapa ett lidande. Vårdpersonal bör involvera både patient och närstående i vårdandet och ge stöd anpassat efter deras behov. Kunskaper behövs om hur ett professionellt stöd kan utformas i vårdandet, också till de närstående. Metoden som valdes till detta arbete var en analys av kvalitativ forskning Arbetet har bidragit till en djupare förståelse för närståendes upplevelser av delaktighet. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser av delaktighet vid palliativ omvårdnad i hemmet. Resultatet i vår uppsats visar att närstående ofta upplever brist på stöd och information. Dessa brister leder till en upplevelse av att inte tillåtas vara delaktig. Det är viktigt för närstående att få information och stöd för att uppleva delaktighet. Vårdpersonalens empatiförmåga och kunskaper inom bemötande och kommunikation har betydelse för hur den vårdande relationen med närstående blir.

No description available.

Många människor drabbas av sjukdom. En del blir friska medan andra aldrig återhämtar sig. Hos dessa patienter försämras tillståndet successivt och slutligen kommer sjukdomen till en brytpunkt (turning point) där det längre inte är motiverat att fortsätta med den kurativa behandlingen. När den kurativa behandlingen avbryts, syftar de fortsatta omvårdnadsåtgärderna till att patienten upplever välmående i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten hos svårt sjuka patienter, samt på vilket sätt omvårdnadsåtgärderna ändras efter denna identifikation. En kvalitativ innehållsanalys på aktuella vetenskapliga studier har genomförts. Datamaterialet består av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet har ordnats under två teman: Faktorer som påverkar identifikation av brytpunkten och omvårdnadsåtgärder efter identifikation av brytpunkten. Om patienten slutar svara på behandlingen och om dennes tillstånd ständigt försämras, påverkar detta den fortsatta kurativa behandlingen. Patientens egen önskan, är en annan påverkande faktor. Resultatet visar att när den kurativa behandlingen avslutas får patienterna ofta psykiska problem såsom ångest och oro. Omvårdnadsåtgärderna syftar till att lindra dessa samt att trösta och smärtlinda patienten. Denna studie kan öka sjuksköterskans kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder hon kan bistå patienterna med i livets slutskede när det längre inte är motiverat med kurativ behandling.