I denna uppsats genomförs en samtalsanalys (CA) på två olika avsnitt från podcasten Värvet. Samtalsdeltagarna i materialet är podcastens programledare Kristoffer Triumf samt partiledarna Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson. Syftet med uppsatsen är att ur ett språkvetenskapligt perspektiv analysera hur uppbackningar, avbrott och skratt fungerar i ett institutionellt mediesamtal där deltagarna har tydliga roller att utgå ifrån. Även samtalets kontext till analyskategorierna analyseras.  Resultatet i analysen visar att samtliga samtalsdeltagare följer de normer som tillskrivs inom ett institutionellt mediesamtal - där både intervjuare och intervjuobjekt integrerar i samspel. Uppbackningar som Mm och Aa används mest av Triumf i syfte att ge en fortsättningssignal till den som talar, samt att han inleder samtalet, ställer följdfrågor och avslutar samtalet. Skratt förekommer av alla samtalsdeltagare - men främst från intervjuobjekten Sjöstedt och Åkesson som verkar använda skrattet i syfte att lätta upp stämningen samt skapa en attityd gentemot sig själva. Avbrott i samtalet sker endast av Åkesson - där syftet verkar vara att försvara sig mot en eventuell kritik. Forskningen kan ligga till underlag för kommande analyser om institutionella mediesamtal där uppbackningar, avbrott och skratt är i fokus.

E-post är det vanligaste kommunikationsverktyget för att skicka och ta emot information på arbetet. Trots dess fördelar att snabbt och enkelt kunna utbyta information visar forskning att mängden e-postmeddelanden har ökat till den grad att det bidrar till informationsöverbelastning. E-postkommunikation förväntas utsätta individer, och särskilt chefer, för allt högre nivåer av informationsöverbelastning. Forskning visar att problemet inte handlar om hur chefer ska undvika information, utan om hur chefer kan hantera e-postkommunikation. Detta leder fram till studiens frågeställning: Hur upplever chefer informationsöverbelastning vid e-postkommunikation och vilka copingstrategier använder de? För att få en ökad förståelse för hur chefer hanterar informationsöverbelastning vid e-postkommunikation har vi använt en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av en tematisk analys har vi kunnat identifiera, analysera och upptäcka återkommande mönster av chefers upplevelse. Vi valde därefter att skapa teman av hur upplevelser kan förstås för att kunna beskriva vilka upplevelser som copingstrategier baseras på. De teman som vi har identifierat under den tematiska analysen är: mängd, alltid ansluten, avbrott och organisationsstöd. Tillsammans skapar de fyra temana en förståelse för hur chefer kan uppleva informationsöverbelastning vid e-postkommunikation och vilka copingstrategier de använder. Studien indikerar att det finns kontraster i chefers upplevelser. En upplevelse som kan upplevas som överbelastande för en chef behöver inte vara det för en annan chef. Detta pekar på att det inte finns en enskild copingstrategi för att hantera informationsöverbelastning vid e-postkommunikation. / Email is the most common communication tool for sending and receiving information at work. Despite emails advantages of being able to exchange information quickly and easily, research shows that the volume of emails has increased to the extent that it contributes to information overload. Email communication is expected to expose individuals, and especially managers, for even higher levels of information overload. Research shows that the problem is not about how managers could avoid information, but about how managers can handle email communication. This leads to the question: How do managers experience information overload within email communication and what coping strategies do they use? In order to gain an increased understanding of how managers handle information overload within email communication, we have used a qualitative research approach. With the use of a thematic analysis, we have been able to identify, analyze and detect recurring patterns of managers’ experiences. We then chose to create themes of how experiences can be understood to describe what experiences coping strategies are based on. The themes that we identified under the thematic analysis are: amount, always connected, interruption and organizational support. Together, the four themes create an understanding of how managers can experience information overload within email communication and that coping strategies they use. The study indicates that there are contrasts in managers experiences. An experience that one manager can perceive as overloading does not have to be overloading for another manager. This demonstrates that there is no single coping strategy for managing information overload within email communication.

En fallstudie inom sjukvården har genomförts där fokus legat på hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) såsom datorer och telefoner, skapar avbrott för personalen samt hur och om denna fragmentering av arbete kan undvikas. Tidigare forskning om fragmenterat arbete har ofta fokuserat på tid och frekvens för avbrott, denna studie vill bryta med det perspektivet. Det huvudsakliga datainsamlandet har bestått av 17 observationstillfällen med situerade intervjuer vid två kirurgiska vårdavdelningar och en mottagning. Materialet har analyserats och nio brukskvaliteter har tagits fram för att beskriva arbetet. Dessa brukskvaliteter har sedan kopplats till fragmentering och hur denna kan motverkas. De huvudsakliga slutsatserna av studien är att IKT medverkar till en fragmentering av arbetet men att denna går att motverka. Motverkande av fragmentering kan ske på ren interaktionsnivå men också på verksamhets- och organisationsnivå, där bland annat regler för hur kommunikationen ser ut och hur IKT tas fram är viktiga. Studien visar på att en naiv användarcentrering vid utveckling av IKT kan ge upphov till fragmenterat arbete för personerna som direkt och indirekt berörs av systemet. Förutsättningarna för att skapa ett helhetsperspektiv med hjälp av tillgänglig, delad och portabel information har även visat sig viktiga. Uppsättande av gränser mellan olika aktiviteter kan ifrågasättas och avbrott kan ha både positiva och negativa aspekter. Det är alltså varken önskvärt eller möjligt att motverka alla typer av avbrott.

Digitala plattformar som sociala medier har revolutionerat sättet vi interagerar och kommunicerar med andra människor. 77% av den svenska befolkningen använder sig av sociala medier och denna siffra kommer bara att fortsätta stiga. Av dessa plattformar är det kanske mest spridda och populära sociala nätverket Facebook, som är värd för nästan 2 miljarder dagliga användare världen över. I denna studie ligger fokus på studenter och den påverkan som Facebook har på deras skolarbete. Med påverkan på skolarbetet menas de effekter som användandet av den sociala plattformen ger upphov till. I detta fall innebär det huruvida användandet av Facebook bland studenter påverkar koncentrationen på deras skolarbete. Även om det finns flera allmänna fördelar av att använda sig av sociala medier finns det ett kunskapsgap gällande deras övergripande påverkan på studentpopulationen. Studien bidrar till att analysera användandet av sociala medier i relation till inlärning, genom att specifikt analysera Facebook, och den påverkan som Facebook kan ha på inlärningsaktiviteter. För att kunna besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts. En webbaserad enkätundersökning med stängda frågor valdes som verktyg för datainsamling. Enkäten distribuerades via sociala medier till grupper där majoriteten av medlemmarna var studenter, specifikt riktade mot studenter vid Högskolan i Borås. Enkäten har på uppmaning av författarna vidare delats av dessa medlemmar till andra studenter. Att använda sig av sociala medier för att sprida enkäten var optimalt då undersökningen enbart riktar sig in mot användare av Facebook. Totalt har 147 svar har samlats in från enkätundersökningen. För att svara på om Facebook fungerar som antingen ett hjälpmedel eller ett störningsmoment i samband med skolarbete behövs vidare forskning. En analysering av enkätundersökning gav upphov till indikatorer som visar på att den påverkan som Facebook kan ha på studenter i samband med egenstudier kommer i två olika former. Påverkan som rör användares beteende, exempelvis att studenterna inte är medvetna hur lång tid det tar att återgå till skolarbetet efter ett oplanerat avbrott, och påverkan vilket uppstår som ett resultat av specifik funktionalitet i Facebook. Detta kan vara att vissa funktioner har större chans att distrahera användarna från skolarbetet. Undersökningen identifierade även vilka åtgärder studenter tar för att undvika att bli negativt påverkade av Facebook under skolarbete. Implikationerna från studiens resultat skapar en grund för nya studier som berör sociala medier. Resultatet kan vidare användas i förbättringssyfte för vidare forskning inom digitala plattformar. / Digital platforms such as social media platforms have revolutionized the way we interact and communicate with other people. Currently 77% of the Swedish population use social media and this figure is expected to rise. Of these platforms, Facebook is perhaps the most widely distributed social media available and currently hosts almost two billion daily users across the globe. In this study, the focus is on students and the impact that Facebook has on their studies. Impact on schoolwork refers to the effects that manifest as a result of social media platform usage, in this case meaning whether frequency of Facebook usage affects the students’ ability to concentrate on their studies. Although there are many advantages of using social media in general, there is a knowledge gap on the overall impact on studies among student populations. This study helps to analyse the use of social media in relation to students learning activities in the specific case of Facebook. In order to achieve the goal of this study, a quantitative method has been used, namely online questionnaires as a tool for data collection. The questionnaire was distributed through social media groups specifically targeting students at the University of Borås. The survey has further been shared to other fellow students on behalf of the authors in order to recruit the desired sample for the study. Using social media groups for distribution of the questionnaire was ideal due to the fact that the study only investigates Facebook users. In total, 147 complete responses were collected from the questionnaire. The study does not give a definitive answer to whether Facebook is a tool or a distraction when it comes to schoolwork. Instead, analysing the questionnaire suggests that there are two different types of impact that can affect students when using Facebook alongside their schoolwork. These are impact on student behaviour, such as not being aware of how long it takes to resume schoolwork after a break, and impact as a result of specific Facebook functionality, meaning certain functions increase the risk of distracting users from their schoolwork. Further, this study identified certain measures that students take in order to minimize the negative impact of Facebook usage on their schoolwork, such as setting their phones to vibrate only. The implications of this study will provide a basis for further research within the area of social media platforms and social media service providers.

Studiens syfte är att undersöka olika typer av avbrott i förskolans verksamhet, hur barn reagerar på dessa och vilka maktrelationer som kan skapas i dessa situationer. Barnen i förskolan blir ofta avbrutna i sin lek eller aktiviteter som de håller på med och utifrån ett maktperspektiv har jag undersökt dessa avbrott och barns reaktioner på dessa. För att kunna undersöka detta har jag gjort en kvantitativ studie i form av observationer på en förskola. För att analysera materialet använde jag mig av Michael Foucaults teorier kring makt och tidigare forskning om bland annat makt och motstånd.I min studie har jag sett att barns reaktioner varierar. Ibland följer barnen de förväntningar som pedagogerna har vid ett avbrott och ibland motsätter sig barnen och visar att de har en annan åsikt än pedagogen om vad som ska ske. Motstånden kan vara tydliga och verbala men de kan även vara tysta och lätt missuppfattas som något annat än motstånd. Jag har även sett att vissa barn följer de regler som gäller och styr varandra till att göra det som anses vara rätt.

GPS/IMU integrated systems are commonly used for vehicle navigation. The algorithm for this coupled system is normally based on Kalman filter. However, oscillated GPS measurements in the urban environment can lead to localization divergence easily. Moreover, heading estimation may be sensitive to magnetic interference if it relies on IMU with integrated magnetometer. This report tries to solve the localization problem on GPS oscillation and outage, based on adaptive extended Kalman filter(AEKF). In terms of the heading estimation, stereo visual odometry(VO) is fused to overcome the effect by magnetic disturbance. Vision-aided AEKF based algorithm is tested in the cases of both good GPS condition and GPS oscillation with magnetic interference. Under the situations considered, the algorithm is verified to outperform conventional extended Kalman filter(CEKF) and unscented Kalman filter(UKF) in position estimation by 53.74% and 40.09% respectively, and decrease the drifting of heading estimation. / GPS/IMU integrerade system används ofta för navigering av fordon. Algoritmen för detta kopplade system är normalt baserat på ett Kalmanfilter. Ett problem med systemet är att oscillerade GPS mätningar i stadsmiljöer enkelt kan leda till en lokaliseringsdivergens. Dessutom kan riktningsuppskattningen vara känslig för magnetiska störningar om den är beroende av en IMU med integrerad magnetometer. Rapporten försöker lösa lokaliseringsproblemet som skapas av GPS-oscillationer och avbrott med hjälp av ett adaptivt förlängt Kalmanfilter (AEKF). När det gäller riktningsuppskattningen används stereovisuell odometri (VO) för att försvaga effekten av magnetiska störningar genom sensorfusion. En Visionsstödd AEKF-baserad algoritm testas i fall med både goda GPS omständigheter och med oscillationer i GPS mätningar med magnetiska störningar. Under de fallen som är aktuella är algoritmen verifierad för att överträffa det konventionella utökade Kalmanfilteret (CEKF) och ”Unscented Kalman filter” (UKF) när det kommer till positionsuppskattning med 53,74% respektive 40,09% samt minska fel i riktningsuppskattningen.

Ungefär var 20:e kvinna i Sverige lider av svåra premenstruella besvär, varav flertalet upplever symtom som vid en medelsvår till svår depression (PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Trots ett stort lidande för de som drabbas så råder det fortfarande okunskaper i samhället kring diagnosen och dess inverkan i människors liv. Könsspecifika tillstånd/sjukdomar där kvinnliga patienter är överrepresenterade, som vid PMDS har en tendens att bli underprioriterade i samhället (Annell 2016).  Syftet med den här studien var att undersöka och öka förståelsen för kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med svåra premenstruella besvär och på så sätt även utveckla förståelser för hur det sociala arbetets praktik kan stödja och hjälpa kvinnor som lider av detta. Min utgångspunkt har varit induktiv och utforskande med fokus på kvinnans egna perspektiv, upplevelser och erfarenheter av att leva med PMDS/PMS (Kvale & Brinkmann 2014). För att svara till studiens syfte så har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer tillsammans med 9 kvinnor som lider av PMDS/svårare PMS. Det empiriska materialet har sedan tolkats utifrån narrativ psykologi och begreppen biografiskt avbrott och livsomställning.  Studiens resultat visar hur de premenstruella besvären har genomsyrat kvinnornas vardag och tillvaro och påtagligt påverkat livssituationen och begränsat viktiga livsområden. I studien framkommer hur det sociala livet och de nära relationerna har påverkats negativt och hur det emotionella måendet bidragit till tvivel och ifrågasättande av förmågor och färdigheter, resurser, roller, livsval och framtidsmöjligheter samt starka känslor av otillräcklighet, skuld och skam. Det emotionella måendet har också inverkat på studier och arbetsliv, så som svårigheter att avsluta studier, att ansöka om och behålla arbete, ökad sjukfrånvaro samt ökade svårigheter att genomföra arbetsuppgifter. Vidare visar studiens resultat hur PMDS/PMS blir en tyst erfarenhet i kvinnans liv. Att dölja sitt mående och aktuella situation samt uppleva farhågor kring att möta negativa attityder och oförstående begränsar och försvårar kvinnans livsvillkor. Andra försvårande omständigheter är upplevda okunskaper kring PMDS inom hälso- och sjukvården, den otillräckliga tillgången på fungerande behandling samt osynligheten och bristen på kunskap kring diagnosen i samhället. Studiens resultat visar vidare hur insikten, kunskapen och förståelsen kring det egna måendet, kroppen och den aktuella situationen har varit helt avgörande för att kunna må bättre, skapa en ökad förståelse kring sig själv och en hållbarare, meningsfullare tillvaro.  Studien visar vidare hur transparens och tydlighet kring upplevt mående och aktuell situation, samt att få dela upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra är viktiga hjälpsamma aspekter i kvinnornas liv. Slutligen visar studiens resultat hur det sociala arbetets praktik kan ha en betydelsefull roll i att stödja och hjälpa kvinnor som lider av PMDS/PMS. Min förhoppning är att resultaten från denna studie kan bidra till inspiration och nya perspektiv för alla som på olika sätt arbetar med att främja kvinnors psykiska hälsa. / Approximately one in 20 women in Sweden experiences severe premenstrual issues with the majority displaying symptoms akin to moderate to severe depression ((PMS-förbundet u.å, Wikman m.fl. 2022). Despite the considerable distress faced by those suffered, societal understanding of the diagnosis and its impact remains limited. Conditions and diseases predominantly affecting women, such as PMDD, tend to receive inadequate attention (Annell 2016).  The aim of this study was to explore and enhance comprehension of women’s experiences of severe premenstrual disorder, and thereby advancing insights into how social work can assist and support those afflicted My approach was inductive and exploratory, focusing on women’s individual perspectives and experiences with PMDD/PMS (Kvale & Brinkman 2014). To fulfill the study’s purpose, I have chosen to use qualitative interviews. I conducted semi-structured interviews with 9 women experiencing PMDS and more severe PMS. The empirical data were then interpreted using narrative psychology and the theoretical concepts of biographical interruption and life adjustment.  The findings reveal how premenstrual issues permeate women’s daily lives, significantly impacting their life situations and constrain essential aspects. The study underscores negative effects on social life, close relationships, emotional state, self-doubt, abilities, roles, choices, and thoughts about the future. Feelings of inadequacy, guilt and shame are also prominent. The emotional state influences academic and professional pursuits. Additionally, the study highlights how PMDD/PMS remains a silent burden in women’s lives.  Increased awareness and knowledge about PMDD in society, accessible treatment options, and diagnosis prioritization can enhance women’s wellbeing and living conditions. The study emphasizes the importance of women’s personal comprehension of their medical condition. Transparency, clarity about mood, sharing experiences with other and social support are crucial factors in women’s lives. The study underscores social works significant role in aiding women dealing with PMDD/PMS.

Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

Studien ”Kvinnor kan också prata hockey” ämnar undersöka C Mores expertstudio för hockeysändningar. Syftet är att undersöka hur maktbalansen ser ut i två studiosamtal utifrån samtalsstrukturen. Materialet som analyseras i studien är två samtal tagna från C More Hockey som sänder den svenska hockeyligan [SHL] under hösten 2021. Teorierna som vi har använt oss av i studien är makt, samtalsanalys och genus. Allt material har transkriberats och för att kunna avläsa innehållet har vi använt oss av metoden samtalsanalys. Vidare kommer vårt analysschema hjälpa oss att identifiera studiosamtalens samtalsstruktur, vilka maktstrategier som används av deltagarna och ifall det finns några skillnader baserat på köns olika samtalsstilar.    Resultatet av analysen visade att samtalen i expertstudion på C More följer en speciell struktur. De samtalsstarstrategier som användes för att ta makt var: turindelningar, samtalstid, uppbackning, avbrott och argumentation. Genom ämneskontroll behöll både den manliga och kvinnliga samtalsledaren makten genom att styra samtalet på ett intelligent sätt. Samtalsstilen följde i de båda samtalen de typiska dragen utefter samtalsledarens normativa kön. Anmärkningsvärt var att det visade sig i slutsatsen att de kulturella och sociala föreställningarna om det normativa könet utmanades i samtal 1 med en kvinnlig samtalsledare och att de upprätthölls i samtal 2 med en manlig samtalsledare. / The study ”Women can also talk hockey” aims to examine C Mores expert studio for ice hockey. The purpose is to investigate what the balance of power looks like in two studio conversations based on the structure of talk. The material analyzed in this essay is two conversations taken from C More Hockey, which broadcasts the Swedish hockey league [SHL] during autumn of 2021. The theories that we use in this essay is power, conversation analysis and gender. All material has been transcribed and to be able to understand the content, we have used the method of conversation analysis. Our analysis scheme will help us identify the structure of the studio conversations, which power strategies are used by the participants and if we can distinguish any differences based on genders´ conversational styles.     The results of the analysis showed that the conversations in the expert studio at C More follow a special structure. The conversation strategies used to seize power were turn divisions, talking time, agreements, interruptions and argumentation. Through subject control, both the male and female conversation leaders retained power by controlling the conversation in an intelligent way. In both conversations, the conversation style followed the typical features along the conversation leader's normative gender. It was remarkable that it turned out in the conclusion that the cultural and social notions of the normative gender were challenged in conversation 1 with a female conversation leader and that they are maintained in conversation 2 with a male conversation leader.