Purpose - The purpose of this research is to explore disruptive innovation and to determine whether Christensen’s latest version (2015) of the disruptive innovation theory can explain the success of multisided platforms in the music industry. Thus, we analyze three cases studies based on the theory: Napster, Spotify and Apple Music. At the end, we present our results concerning Christensen’s theory’s capability to explain the recent success stories of digital multisided platforms. Research Question - “Does the theory of disruptive innovation explain the success of Multi-sided Platforms in the music industry?” Methodology - A comparative case study with three levels of success gives us a width that we think is necessary in order to draw conclusions. Spotify is considered to be a global market leader while Apple Music is highly successful and market leader in the US. Napster, however, is not considered successful due to the legal issues it has encountered. Secondary data is used on all cases, and an in-depth literature review of the theory which supports the theoretical framework that we use to compare the cases. Findings - This research explores Christensen’s theory that is widely misinterpreted and misapplied in the recent years. Christensen’s theory is heavily built upon a technology factor that drives disruptive innovation, however, this can not explain for instance Spotify’s success, which is according to the original theory is not disruptive. We argue that business model innovation is the driver of disruption in some cases where technology is merely an enabler for business to reach disruptive effects. We would like to propose a stronger categorization of disruption types, such as “technology driven disruption” or “business model driven disruption” in order to identify disruption with different roots. / Syfte - Syftet med denna forskning är att undersöka disruptiv (omstörtande) innovation och att avgöra om Christensens senaste version (2015) av den disruptiva (omstörtande) innovationsteorin kan förklara framgången med flersidiga plattformar inom musikbranschen. Således analyserar vi tre fallstudier baserade på teorin: Napster, Spotify och Apple Music. I slutet presenterar vi våra resultat avseende Christensens teoris förmåga att förklara de senaste framgångshistorierna för digitala flersidiga plattformar. Forskningsfråga - “Förklarar teorin om disruptiv innovation framgången med flersidiga plattformar i musikbranschen?” Metodik - En jämförande fallstudie med tre nivåer av framgång ger oss den bredd som vi tycker är nödvändig för att dra slutsatser. Spotify anses vara en global marknadsledare och Apple Music är mycket framgångsrikt samt marknadsledande i USA. Napster anses emellertid inte framgångsrikt på grund av de rättsliga problem som uppstått. Sekundär data används i alla exempel, samt en djupgående litteraturöversikt av teorin som stöder den teoretiska ramverk som vi använder för att jämföra fallen. Resultat - Denna undersökning utforskar Christensens teori som är brett misstolkad och felaktig tillämpad under de senaste åren. Christensens teori bygger starkt på en teknikfaktor som driver disruptiv innovation, men detta kan inte förklara exempelvis Spotifys framgång, vilken enligt den ursprungliga teorin inte är disruptiv. Vi argumenterar för att affärsmodellinnovation driver störningar i fall där tekniken bara är en katalysator för att verksamheten når disruptiva effekter. Vi skulle vilja föreslå en starkare kategorisering av disruptionstyper, till exempel “tekniskt driven disruption” eller “affärsmodelldisruption” för att identifiera disruptioner med olika rötter.

Följande studie undersöker musikkonsumenternas behov i relation till streamingtjänsterna, med utgångspunkt i det krig som pågår mellan streamingtjänsterna, samt i de tre aktuellastreamingtjänsterna Spotify, Deezer och Apple Music. Studien undersöker musikkonsumentens (tolv till 35 år gamla) omedvetna behov som musikstreamingtjänsten ska uppfylla, samt hur förhållandet ser ut mellan de här behoven och musikkonsumentens val av streamingtjänst. Studien har genom en kvalitativ metod, där fokusgrupper och en semistrukturerad intervju legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenten har två övergripande omedvetna behov: personifiering och igenkänning i tjänsten, samt behovet av att streamingtjänsten ska göra det möjligt för musikkonsumenten att leva i streamingen, i flow med den streamade musiken. Förhållandet mellan de omedvetna behoven och valet av streamingtjänst innebär övergripande att musikkonsumenten använder den streamingtjänst som tillfredsställer de omedvetna behoven, men inte byter tjänst med utgångspunkt i sina omedvetna behov, eftersom konsumenten inte själv känner till behoven. / The following study examines the needs music consumers have in relation to the streamingservices, based on the war going on on the streaming market, as well as in the three currentstreaming services Spotify, Deezer and Apple Music. The study examines the music consumers (twelve to 35 years old) unconscious needs that the music streaming service must meet, and how the relationship is shaped between these needs and the music consumer's choice of streaming service. The study has through a qualitative approach, where focus groups and one semi-structured interview formed the basis of empirical data collection, come to the conclusion that the music consumer has two unconscious needs: personalisation and self-recognition in the streaming service, as well as the need for the streaming service to allow the music consumers to live in the stream, in flow with the stream of music. The relationship between these unconscious needs and the choice of streaming service, shows that the music consumer is using the streaming service that satisfies their unconscious needs, but does not replace the service on the basis of their unconscious needs since the consumer do not know these needs themselves.