Abstract Spotify is currently the largest and fastest growing online music service. They started in 2006 and has since established itself in several European countries. Their financial revenue comes from advertising spots on the client and registered paid subscribers. Together with Spotify, we have come to a certain focus area where Spotify themselves feel that there is potential for improvement. This area of focus concerns the conversion from using Spotify's free "Open" to the payment options Unlimited and Premium. Objective: We will use an innovation process to achieve an innovation grant that will create more attraction to the payment services. An added value in the client that will meet customer needs and that the user is ready to pay for. This will eventually increase the purchase flow to payment service on Spotify. Method: The approach is based on a model of how to manage an innovation process (Bessant & Tidd, 2007). The first phase was to create the empirical work on the issue. Through a survey, we define user behavior, purchase tension and a general attitude to Spotify of the users who responded to the survey. The next phase was conducted idea generation and concept proposals at a value that was produced. The proposals were tested in a consumer test. The last phase was processed by two concept proposals for a final result that are presented for Spotify. Results: A value added add-in payment service that goes under the working title of Verve. Verve is an innovative contributions based on a social interactive networking among users where they can recommend and recommend music between each other. Key words: Innovation, Spotify, innovation process, information design, social interactivity / Sammanfattning Spotify är idag Sveriges största och snabbast växande online-musiktjänst. 2006 grundades organisationen och har sedan dess etablerat sig i flera europeiska länder. De finansiella intäkterna kommer ifrån annonseringsplatserna i klienten och registrerade betalkunder. Tillsammans med Spotify har vi kommit fram till ett gemensamt fokusområde där Spotify själva upplever att det finns potential till förbättringar. Detta fokusområde berör konverteringen från att använda Spotify ́s gratistjänst ”Open” till betaltjänst alternativen Unlimited och Premium. Syfte: Vi vill genom en innovationsprocess få fram ett innovationsbidrag som skapar mer attraktivitet till betaltjänsten. Ett mervärde i klienten som ska uppfylla kundbehov och som användaren skall känna sig vara redo att betala för och därmed på sikt öka köpflödet till betaltjänsten på Spotify. Metod: Tillvägagångssättet grundar sig på en modell kring hur man hanterar en innovationsprocess (Bessant & Tidd, 2007). Första fasen är att skapa sig empiri kring frågeställningen. Genom en enkätundersökning får vi fram användarbeteenden, köppotential samt en allmän inställning till Spotify hos användarna som besvarar enkäten. I nästa fas utförs en idégenereringen som skall leda till ett konceptförslag på ett mervärde till betaltjänsten på Spotify. Förslagen skall utprovas i ett användartest. I sista fasen bearbetas förslagen fram till ett slutgiltigt som presenteras för Spotify. Resultat: Ett mervärdestillägg under betaltjänsten som går under arbetsnamnet Verve. Verve är ett innovationsbidrag som är ett socialinteraktivt verktyg integrerat i betaltjänsten som bygger på nätverkande mellan användare med syfte att sprida, rekommendera och bli rekommenderad musik av andra användare. Nyckelord: Innovation, Spotify, innovationsprocess, informationsdesign, social interaktivitet.

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta användande. Vi har vidare specifikt valt att avgränsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lägger grunden för vår frågeställning, som lyder; “Hur och varför använder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner på Facebook?” och ”Vad har användningssättet för relation till det konstanta flödet av information på Facebook?”Undersökningen cirkulerar främst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frågor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till användandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstå i Facebookflödet. Som en empirisk pelare att luta oss tillbaka mot har vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Dessa grupper har bestått av 4-6 elever ur varje åldersgrupp, alltså två intervjuer med elever i ring tre på gymnasiet, och två med elever i årskurs sex på mellanstadiet. Utifrån intervjuerna har vi fått en fördjupad inblick i hur ungdomar i dessa åldersgrupper ser på användandet av musiktjänster på Facebook.Den främsta slutsats som framkommit genom denna studie visade på att eleverna faktiskt inte vill dela musik på Facebook, utan att detta är någonting som hellre ska ses som privat. Det finns en balansgång i dagens samhälle som tydligt reflekteras i detta, det har aldrig funnits fler möjligheter för människor att vara sammankopplade, samtidigt som det i en allt högre grad krävs en aktiv handling för att bibehålla en privat sfär.

Musik har en stor social betydelse i de flestas liv. Att lyssna, köpa och interagera kring musikutgör en del av vår kultur (O’Hara, Brown 2006). Människor identifierar sig med olika sortersmusik och en gemensam musiksmak med andra är ett sätt att känna social samhörighet. Densvenska musiktjänsten Spotify är en av de största musiktjänsterna idag med 60 miljoneranvändare1. Spotify har de senaste åren utvecklat flera sociala funktioner för att användarna skakunna interagera med varandra. Detta har, enligt Spotify själva, gjort deras tjänst till en socialmusikupplevelse. I den här studien undersöks hur musikflödet i Spotify, en av dessa socialafunktioner, påverkar användarnas aktivitet och vad användarna tycker om att derasmusiklyssningsvanor kan vara offentliga för andra användare i Spotifys musikflöde. Resultatetfrån undersökningen visar att det finns en vilja bland användarna att visa upp och dela musik tillandra men att många av användarna inte vänder sig till Spotifys sociala funktioner för att göradet. Vi kan även se i resultaten att de flesta av användarna inte bryr sig om att andra kan se vadde lyssnar på i musikflödet i Spotify. Dessutom finns det en korrelation mellan storleken påanvändarnas sociala nätverk på Spotify och deras åsikt i uppsatsens frågeställning. En slutsats ärsåledes att majoriteten av vår målgrupp har en likgiltig inställning till att visa upp sin musik ochanvänder Spotify endast som en källa för privat musiklyssnande och inte som ett socialt nätverk. / Music plays a big social role in our lives. Listening, purchasing and interacting with music is animportant part of our culture (O’Hara, Brown 2006). People identify themselves with differentgenres of music and having the same specific taste in music as someone else is a way of feelingconnected. The Swedish music streaming service Spotify is one of the largest music services inthe world today with 60 million users2. Spotify has in the last couple of years developed severalsocial functions in order to make the users interact more with each other. This has, according toSpotify themselves, made the service into a social music experience. This paper studies how themusic live feed in Spotify affects the users activity and what the users opinions are on that theirmusic listening habits can be public to other users. The results from the study clearly show thatthe users have a will to share music to others but that the users do not usually use Spotify’s socialfunctions for this purpose. We can also see in the results that most users do not care about thefact that other users can see what they are listening to in the live feed. There is also a correlationbetween the size of the users’ social networks and their opinions on the matter. A conclusion thatcan be drawn from the study is that the majority of our target group have an indifferent attitudetowards showing their music listening habits to others and they only use Spotify for privatemusic listening and not as a social network.

Problemformulering: Den här uppsatsen är en fallstudie som tar avstamp i konsumentkultur, brand culture och som med hjälp av narrativ söker förklara om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av Spotify. Trots uppsatsens fokus på konsumentens kulturella processer och erfarenheter säger undersökningen något om hur Spotify som varumärke kommuniceras till sina konsumenter. Den externa bilden av företaget, dess image, skapas i relation mellan företaget och konsumenten, vilket förutsätter att företaget kommunicerar ut ett budskap. Hur budskapet tas emot och tolkas av konsumenten ligger till grund för den här uppsatsens syfte. Den här uppsatsen kan därför sägas undersöka konsumentens roll i skapandet av Spotifys image. Syfte: Den här fallstudien ämnar att utifrån konsumentkultur, brand culture och narrativ undersöka om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av varumärket Spotify. Metod & Material: För att kunna undersöka konsumentens uppfattningar om varumärket Spotify och sina sociala och kulturella miljöer tillämpas i den här studien kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer med tre olika fokusgrupper med fyra respondenter i varje grupp har gjorts, där varje respondent lyssnar på musik via Spotify minst 5 timmar om dagen per dag. Huvudresultat: Utefter respondenternas svar från de tre olika fokusgrupperna så står det klart att en av grupperna, fokusgrupp 1 (och respondenterna där), använder Spotify på det sätt där kulturella processer skapar mening genom konsumtion. De kulturella processerna skapar mening för konsumenterna på det sätt att konsumtionen av Spotify uppmanar till social interaktion med andra likasinnade individer.Genom en upplevd gemenskap med andra likasinnade individer genom konsumtionen av Spotify uppvisar konsumenten ett beteende där kulturella processer som sker i sociala och kulturella miljöer (eller med andra ord; vardagen) skapar mening för konsumenten.

Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning?   I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar. Materialet utgörs av en diskussionstråd på internetforumet Flashback om fildelningssajten The Pirate Bay och streamingtjänsten Spotify. Dessutom undersöks också rättfärdigandet av de streamingtjänster som vuxit fram som alternativ till den illegala fildelningen.   Resultatet visar att både fildelning och användandet av streamingtjänster motiveras av pragmatism: smidighet och effektivitet appellerar till användarna mer än tradition och känsla. Dessutom uppvisas en uppluckring i synen på musik som handelsvara: Den ständiga tillgången har förändrat viljan att betala för enskilda album och låtar.

2018 lanserade musikstreamingtjänsten Spotify den egna plattformen Spotify for artists som riktar sig till artister och möjliggör självständig distribution av musik till plattformen. Där kan artister ladda upp musik utan mellanhänder som skivbolag. Olika verktyg erbjuds i form av statistik och data och dessa ska enligt Spotify hjälpa artister och bolag att bygga karriärer självständigt i alla delar av musikindustrins produktionsled.Företaget har dock varit föremål för en del kritik, bland annat på grund av sin ekonomiska modell som anklagats för orättvis utdelning av royalties, alltså de pengar artister och bolag tjänar per spelad låt i plattformen. Dessutom har deras beroendeställning till stora skivbolag och deras låtkataloger väckt misstankar om att även innehåll i plattformen premieras ojämlikt. Även den makt som kurerade spellistor och tekniska strukturer som algoritmer har i premieringen av innehåll har varit omdiskuterad och kritiserad.Syftet med denna uppsats är att med ett kritiskt perspektiv undersöka vilken retorisk argumentation Spotify använder i sitt språk i plattformen SFA för att övertyga artister om att de bäst kan bygga sitt artistskap och nå framgång där på ett jämlikt och rättvist sätt. Metoden för att undersöka detta har varit en retorisk argumentationsanalys av olika påståenden i SFA som på något sätt försöker övertyga. Resultaten som framkom från undersökningen visar på att Spotify använder sig av en offensiv argumentation som spelar på starka känslor men som ofta saknar förankring i någon intellektuell appellering, som statistik eller fakta. I analysen vittnar detta i sin tur om att privata intressen döljs med en argumentation som påstår att företaget bidrar till allmännyttan och offentliga värden som jämlikhet och rättvisa.

La música es un fenómeno social con capacidad para trasformar, mediante las emociones, la percepción que los individuos tienen de la realidad. Esa función pragmática le permite la creación de espacios y objetos emocionalmente aumentados, como es el caso de las áreas comerciales y los productos de consumo, así como convertirse en un medio óptimo para la trasmisión de valores y estilos de vida (socialización y aculturación). El desarrollo tecnológico y las formas que ha adoptado la sociedad de consumo en el capitalismo tardío incrementa de forma sustantiva la presencia de la música en la vida cotidiana. Además de definir un mercado y una industria (siendo la música un objeto de consumo en sí mismo), la música se encuentra presente en prácticamente todas las actividades del día a día. Es difícil escapar de su presencia en tanto que seres sociales: en los medios de comunicación, el cine, el transporte, centros comerciales, fábricas, lugares de ocio, restaurantes. Es casi imposible listar todos los espacios y actividades donde el individuo está expuesto voluntaria o involuntariamente a la música. Hacerlo obligaría a describir la vida cotidiana de forma exhaustiva. Y, sin embargo, la exposición ambiental a información musical ha sido muy poco tratada en las ciencias sociales, destacando la psicología y otras disciplinas que se han ocupado de los efectos micro, en la trasformación emocional y cognitiva de los individuos como reacción a la música, si bien fundamentalmente con diseños aislados del entorno social real. En esta tesis se han tratado dos cuestiones básicas, desagregadas en múltiples objetivos. La primera es la sistematización e integración de los diferentes enfoques disciplinares y metodológicos dedicados al estudio de la música y la sociedad. La música es un hecho social tratado hasta ahora de forma insuficiente debido a su descomposición analítica, tanto en términos históricos como en sus diferentes expresiones sociales. La segunda parte explora la relación entre la percepción de las emociones contenidas en las canciones y las reacciones emocionales que provoca, controlando por el efecto de las experiencias vividas. Tras establecer la relación empírica, se indaga en la presencia internacional de la música, estudiando la posible existencia de clústeres “musicales” internacionales sobre la base de los rasgos emocionales de las canciones más escuchadas en esos países. / La presente Tesis Doctoral ha sido financiada por una ayuda predoctoral (FPUUA2015) concedida por el Vicerrectorado de Investigación y Transferencia del conocimiento de la Universidad de Alicante.

Runt millennieskiftet upplevde den globala musikindustrin en dalande försäljning av fysiska format, som under nästan ett decennium hade svårt för att återhämta sig ekonomiskt. År 2008 etablerade sig den svenska musikstreamingtjänsten Spotify som av många sedan dess betraktats som musikindustrins och skivbolagens räddare. Fler streamingtjänster har sedan dess etablerat sig världen över och många ser idag på streaming som en vedertagen digital konsumtionsmodell. Denna studie undersöker streamingtjänsternas inverkar på musikindustrin. Studien ser efter vilka organisatoriska förändringar som har skett i och med streamingtjänsternas etablering, samt hur musikkonsumtionen och lyssningstrender har förändrats.Studiens empiri baseras på fyra intervjuer som har utförts med respondenter inom musikindustrin. Två av respondenterna arbetar för streamingtjänster och två arbetar för skivbolag. De tydligaste förändringarna som studien visar på är att streamingtjänsterna har intagit en multipel roll, vilket kan förkorta processen att tillgängliggöra musik för konsumenter. Förutom att vara en distributionsplattform som direkt levererar musik till konsumenter, har streamingtjänsterna blivit en attraktiv kanal för marknadsföring. De kan med sitt breda nätverk av användare, och tjänsternas integrering med sociala medier direkt nå musikkonsumenter över hela världen. När skivbolagen marknadsför genom streamingtjänsterna sker idag ingen ekonomisk transaktion, utan handlar mer om ett utbyte av tjänster.Streamingtjänsterna har också bidragit till att en ny aktör inom musikindustrin har inrättats, vilket är de digitala aggregatorerna. Dessa fungerar som en mellanhand mellan skivbolagen om streamingtjänsten. Studien visar också på en eventuell förändring hos konsumenterna, d.v.s. streaminganvändarna. En, enligt respondenterna, negativ utveckling i musiklyssnandet är det minskande behovet av album som format. En positiv utveckling är att befintlig forskning tyder på att internetpirater ser streaming som ersättning för illegal nedladdning. / Around the turn of the century the global music industry experienced a decline in sales of physical formats, which has sent the industry into nearly a decade of poor finance. In 2008, the Swedish music streaming service Spotify was established and has since then been regarded as the financial savior of the industry. Several streaming services has since then been established around the world and many are people today perceive streaming as a conventional digital consumption modelThis study examines streaming services and their impact on the music industry. The study investigates the organizational changes that have occurred in the streaming service establishment, and how music consumption and listening trends have changed. The empirical work of the study is based on four interviews that were conducted with respondents in the music industry. Two of the respondents work for streaming services and two working for record labels. The most obvious changes that the study indicates is that streaming services have adopted multiple roles, which can shorten the process of making available music to consumers.In addition to being a distribution platform that directly delivers music to consumers, streaming service has also become an attractive marketing channel. They can with the wide network of users, and integration with social media, directly reach music consumers worldwide. When record companies marketing through streaming services today, there is no economic transaction, but is more about an exchange of services.Streaming services have also contributed to a new entrant in the music industry has been established, which is the digital aggregators. These act as an intermediary between the record companies on the streaming service. The study also indicates a possible change among consumers, i.e. streaming users. One, according to respondents, negative trends in music listening is the diminishing need for the album format. A positive development is that existing research suggests that Internet pirates sees streaming as compensation for illegal downloads.

Denna studie undersöker hur det privata vardagslyssnade av musik ser ut idag hos studenter. Studien har särskild fokus på hur lyssnandet påverkas av studenternas tillgång till musik via tjänsten Spotify. Uppsatsen presenterar, diskuterar och analyserar fem semi-strukturerade intervjuer utifrån tidigare forskning samt psykologen James Gibsons teori om affordance. Undersökningen är strukturerad efter ett antal teman som exempelvis: musik som tröst, musik för att kontrollera en social situation och musik och identitet. Materialet från intervjuerna jämförs och analyseras utifrån teorin om affordance. Resultatet visar att vardagslyssnandet idag ser annorlunda ut på grund av den mängd av musik som idag finns tillgängligt för studenterna, till skillnad från innan streamingstjänsterna slog igenom.

With the rise of peer-to-peer software like Napster, many predicted that the digitalisation, sharing and dematerialisation of music would bring a radical transformation within the recording industry. This opened up a period of controversy and uncertainty in which competing visions were articulated of technology-induced change, markedly polarised between utopian and dystopian accounts with no clear view of ways forwards. A series of moves followed as various players sought to valorise music on the digital music networks, culminating in an emergence of successful streaming services. This thesis examines why there was a mismatch between initial predictions and what has actually happened in the market. It offers a detailed examination of the innovation processes through which digital technology was implemented and domesticated in the recording industry. This reveals a complex, contradictory and constantly evolving landscape in which the development of digital music distribution was far removed from the smooth development trajectories envisaged by those who saw these developments as following a simple trajectory shaped by technical or economic determinants. The research is based upon qualitative data analysis of fifty five interviews with a wide range of entrepreneurs and innovators, focusing on two successful innovation cases with different points of insertion within the digital recording industry; (1) Spotify: currently the world’s most popular digital music streaming service; and (2) INgrooves: an independent digital music distribution service provider whose system is also used by Universal Music Group. The thesis applies perspectives from the Social Shaping of Technology (“SST”) and its extension into Social Learning in Technological Innovation. It explores the widely dispersed processes of innovation through which the complex set of interactions amongst heterogeneous players who have conflicting interests and differing commitments involved in the digital music networks guided diverging choices in relation to particular market conditions and user requirements. The thesis makes three major contributions to understanding digital disruption in the recording industry. (1) In contrast to prevailing approaches which take P2P distribution as the single point of focus, the study investigates the multiplicity of actors and sites of innovation in the digital recording industry. It demonstrates that the dematerialisation of music did not lead to a simple, e.g. technologically-driven transformation of the industry. Instead a diverse array of realignments had to take place across the music sector to develop digital music valorisation networks. (2) By examining the detailed processes involved in the evolution of digital music services, it highlights the ways in which business models are shaped through a learning process of matching and finding constantly changing digital music users’ needs. Based on the observation that business models must be discovered in the course of making technologies work in the market, a new framework of ‘social shaping of business models’ is proposed in order to conceptualise business models as an emergent process in which firms refine their strategies in the light of emerging circumstances. (3) Drawing upon the concepts of musical networks (Leyshon 2001) and mediation (Hennion 1989), the thesis investigates the interaction of the diverse actors across the circuit of the recording business – production, distribution, valorisation, and consumption. The comprehensive analysis of the intricate interplay between innovation actors and their interactions in the economic, cultural, legal and institutional context highlights the need to develop a more sophisticated and nuanced understanding of the recording industry.