Titel : Snacka om Spotify Författare : Fredrik Ahlbäck och Daniel Erlandsson Handledare : Christine Tidåsen Nivå : Kandidatuppsats, Marknadsföring (15hp), VT 2010 Nyckelord : Word of Mouth, Sociala medier, Twitter, Facebook, Blogg Frågeställning : Hur har Spotify använt sig utav sociala medier och Word of mouth? Syfte : Syftet med vår studie är att förklara hur sociala medier och WOM har använts utav Spotify. Denna uppsats kommer alltså att vara en fallstudie om företaget Spotify men för att få ett bredare perspektiv och en djupare förståelse så kommer vi även att undersöka hur kunderna har uppfattat WOM kring Spotify. De sociala medierna vi kommer undersöka och titta närmare på är Facebook, Twitter och bloggar. I avseendet WOM kommer vi både att titta på viral marknadsföring, vilket är WOM på internet, men vi kommer också att titta på WOM offline. Metod : Det är en kvalitativ och kvantitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Teoretisk referensram : I detta kapitel presenteras den teori vi har valt att utgå ifrån för att gå vidare till den empiriska delen och analysen. Vi börjar med att presentera en lite bredare teori för att alltef-tersom komma in mer och mer på de faktorer vi valt att fokusera på Empirisk studie : Data är insamlad via en öppen individuell telefonintervju med Sophia Bendz, Global Marketing Director på Spotify samt en enkätundersökning på 192 Spotify-kunder. Slutsats : Vi har identifierat två saker som genomsyrar allt som Spotify har gjort i sitt arbete med att bygga upp och bibehålla en stark och positiv WOM kring företaget samt arbetet med de sociala me-dierna, de två faktorerna är kvalitet och kundorientering

<p>This study focuses on the proactive methods against illegal downloading. This study will look into the new implemented IPRED law that could be seen as one attempt to prevent the illegal downloading. Furthermore, this study investigates how new services such as Spotify can be a legal alternative to the illegal downloading and also how the music industry has handled the transition from CD sales to the new digital media.</p><p> </p><p>Our research consists of both qualitative and quantitative study where a survey has been conducted among 50 people in Jönköping University. The study also consists of two interviews from experts within the field which gave the study more credibility.</p><p> </p><p>We discovered through our research that the music industry has been going through four different phases and that the actual state the music industry is that they have started to accept the technology and adjust their business to it. We have also discovered through our survey that the IPRED law has had an impact in the fight against illegal downloading. The winner is Spotify that most users have turned to when the IPRED law was introduced.</p>

Syftet med undersökningen är att bidra med en djupare kunskap om vilken betydelse musikindustrins omstrukturering har haft för svenska låtskrivares ekonomiska överlevnad när digital teknologi för produktion och distribution av inspelad musik börjat användas. Tidigare forskning visar att strömmande musikens etablering bidragit till att musikindustrin stabiliserats och intäkterna återhämtat sig efter den nedåtgående trenden som orsakades av flera års illegal fildelning. Genom levnadshistoriska intervjuer tolkas vändpunkter och roller från tre svenska låtskrivares berättelser om hur de upplever musikindustrins omstrukturering. Utmärkande resultat var låtskrivarnas berättelser om en minskad efterfrågan av fullängdsproduktioner som fysiska album som vinyl och CD till förmån för skapandet av singlar som enstaka låtar som strömmas via Spotify. Låtar via Spotify var en ny medialiseringsform som berättades som en vändpunkt i alla låtskrivarnas levnadsberättelser. Resultatet visar även att låtskrivarnas berättelser skiljde sig från varandra då de hade olika upplevelser av vilken betydelse musikindustrins omstrukturering haft på deras ekonomiska överlevnad. Låtskrivarna identifierade sig som förlorare eller hjälte utifrån hur nya medialiseringsformen som vändpunkt varit positiv eller negativ för deras intäkter från royalties. I diskussionsavsnittet redogörs för hur resultatet liknar den tidigare forskning då även låtskrivarna berättade om hur de upplevde att den fysiska CD-skivan övergetts för att istället distribuera musik digitalt på strömmande tjänster.

Strömmande musiktjänster erbjuder ett stort utbud av musik. Förutom att användare kan skapa egna listor från detta utbud, erbjuder tjänsterna ofta personliga rekommendationer. Även om rekommendationerna passar användaren väl, passar de inte alltid för situationen de befinner sig i. I denna studie presenteras en artefakt i form av en kontextmedveten musikapplikation som använder Spotify för rekommendation och uppspelning av musik. En kontextmedveten musikapplikation är en applikation som tar användarens kontext i beaktning vid musikrekommendation. I denna studie refererar kontext till den situation som en potentiell användare befinner sig i, exempelvis "ute och springer i parken klockan tre". Vi presenterar en enkätundersökning om vilka kontextuella faktorer användare tycker är viktiga, och frågor kring lyssnarbeteende. Artefakten testas i en användarstudie och resultaten analyseras och diskuteras i relation till tidigare forskning. Vi ser att användare har en positiv inställning till att kontextuella faktorer påverkar vilken musik de lyssnar på, och att det finns en positiv inställning till kontextmedvetna musikapplikationer. Vidare ser vi att aktivitet är den mest relevanta kontextuella faktorn för användare. / Music streaming services offer a large quantity of music. Apart from users being able to create their own playlists, these services also offer personal music recommendations. Even though these recommendations meet the users preferences, they don't always fit the users current situation. In this study, we present an artifact in the shape of a context-aware music recommender application, that uses Spotify services to recommend and handle playback of music. A context-aware music application is an application that takes a users current context in consideration when recommending music. In this study, context-aware refers to the situation a given user might find themselves in, e.g. "jogging in the park at 3pm". We present a questionnaire about which contextual factors users think are important, and questions about listening preferences. The artifact is tested in a user study, and the results are analysed and discussed in relation to previous studies. We found that users have a positive attitude towards contextual factors influencing which music they listen to, and that there is a positive attitude towards contextual music recommenders. Furthermore we found that activity is the most relevant contextuall factor to users.

As a way of extending perspectives of writing and learning, this thesis explores everyday literacy activities and their role in function in shaping people's activities. Taking up an autoethnographic approach to studying the mundane literacies of everyday life, this thesis offers a fine-grained analysis of the processes and practices involved in two specific literate activities I have engaged in over the two years: creating a mixtape for a friend and streaming my participation in online video games. As key findings, the analysis of these everyday literate activities suggests that the interactions between people and social contexts figure prominently in the production and use of everyday texts, that everyday life is profoundly mediated by digital literacies, and that everyday literacies are often central to people's academic and professional lives. Ultimately, these analyses point toward the need for further inquiry into digital literacies, and to the potential pedagogical benefits of encouraging students to examine the mundane literacies at play in their everyday lives.

Musikstreamingtjänster som Spotify erbjuder en omfattande mängd musik online jämfört med innan digitaliseringen. Trots detta förändrade musiklandskap, kvarstår fortfarande önskan att samla, byta ut och dela musik. Däremot har musikstreamingtjänster medfört ett ökat behov av att navigera användarna genom de omfattande låtarkiven. Spotifys spellista Discover Weekly syftar till att tillhandahålla användarna med 30 nya låtar varje måndag. Låtarna är personanpassade utifrån användarnas smakprofiler, som är kalibrerade av rekommendationsalgoritmer. Musikstreamingtjänsten konstaterar att de vill erbjuda en explorativ användarupplevelse med hjälp av rekommendationsalgoritmerna. I denna studie valde vi att utvärdera hur användarna själva upplever de personanpassade låtarna på Discover Weekly. Tidigare studier om Spotify, musikupptäckter i en digital era, rekommendationsalgoritmer, och effekterna av algoritmer ansågs vara relevanta för att utforska hur låtarna på Discover Weekly upplevs vara. Frågeställningen undersöktes genom inledande intervjuer, en veckas lyssningsperiod av Discover Weekly samt uppföljande intervjuer med en testgrupp bestående av studenter från KTH. Resultatet från intervjuerna visade att låtarna på spellistan upplevdes vara ensidiga där användarna gillade låtarna som stack ut från mängden i stil av tempo eller genre. Majoriteten av testpersonerna uppskattar ändå rekommendationsalgoritmen. Flera testpersoner förklarade att de önskade mer explorativa alternativ på spellistan för att stödja det givna löftet om utforskande av nya musikupptäckter vilket namnet, Discover Weekly, indikerar på. Deltagarna ansåg dock fortfarande att icke-datordrivna rekommendationer var att föredra och mer pålitliga. Vårt resultat kan därmed jämföras med tidigare studiers teorier där algoritmer / Music streaming services like Spotify provide a staggering amount of music online compared to before digitalization. Even though the music landscape is changing, the desire to collect, exchange, and share music remains. However, music streaming services have contributed to an increased desire to navigate users through the extensive song archives. Spotify's Discover Weekly playlist aims to provide users with 30 new songs every Monday. The songs are personalized based on the users' taste profiles, which are calibrated by recommendation algorithms. The music streaming service states that they want to offer an exploratory user experience using the recommendation algorithms. In this study, we evaluate how users themselves experience the personalized songs on Discover Weekly. Previous related research regarding Spotify, music discovery in a digital era, recommendation algorithms, and algorithmic effects were considered relevant when exploring how the songs on Discover Weekly are experienced to be. The thesis was investigated through introductory interviews, one week listening of Discover Weekly, and follow-up interviews with a test group consisting of students from KTH Royal Institute of Technology. The results from the interviews showed that the songs on the playlist were perceived as indistinguishable, where the users liked the songs that stood out from the rest in tempo or genre. The majority of the participants still appreciate the recommendation algorithm. Several participants explained that they wished for more exploratory options on the playlist to support the promise of exploring new music discoveries as the name Discover Weekly indicates. However, the participants still considered user recommendations as more reliable than algorithmically driven recommendations. Our findings support previous researchers’ insights where these algorithms can affect the diversification of consumption on Spotify.

Tillsammans med bland annat digitaliseringen av musik och den illegala fildelningen är musikstreaming en av de största förändringarna som vi har varit med om i musikbranschen. I takt med att musikstreamingen har växt och blivit mer populär har det även inneburit att artister inte längre behöver skriva skivkontrakt med skivbolag om de inte vill. Artister har nu istället möjligheten att själva lägga upp sin musik på diverse musikstreamingtjänster vilket har resulterat i att musikbranschen är fylld utav personer som vill bli etablerade på musikmarknaden till den grad att de kan försörja sig på musiken. Eftersom möjligheterna till att synas i traditionell marknadsföring i form av exempelvis tidskrifter och intervjuer oftast är reserverat för de artister som har ekonomisk backning av skivbolag använder sig istället artister utan skivkontrakt utav sociala medier i hopp om att sticka ut i mängden och på så sätt sprida sin musik. Utöver spridningen på sociala medier har även den traditionella ljudproduktionen, med producenter och kompositörer samt låtskrivare, förändrats så att en enda person nu kan inneha alla dessa roller när de ska släppa sin musik vilket har skapat fler möjligheter för musiker att tjäna pengar på sin musik.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka och belysa vilka metoder, strategier ochtillvägagångssätt ett antal independentartister, specifikt svenska rockband, använder sigav för att sprida sin musik, skaffa sig lyssnare och skapa intresse för sitt respektive band.Begreppet independentartist syftar i denna uppsats till artister eller musiker som skriver,producerar, distribuerar och marknadsför sina egna alster oberoende av majorbolag.Tidigare forskning tar avstamp i skivbolagens tidigare monopol inom musikproduktionoch distribution och dels hur streamingtjänsternas lansering på marknaden, i synnerhetSpotify, till synes ändrat spelreglerna inom musikbranschen, åtminstone vid en förstaanblick. Med dessa nya förutsättningar som utgångspunkt och med moderna verktyg somsociala medier i form av exempelvis Facebook och Instagram och dess stora potentialsom promotionverktyg, kretsar studien kring vilka möjligheter det finns förindependentartisten att ta sig fram i den moderna musikbranschen, hur man kan göra sighörd och skaffa lyssnare till sin musik. Det visar sig dock att i musikbranschen iallmänhet, och inom rockmusiken som genre i synnerhet, att gamla hierarkier ochtillvägagångssätt inom branschen fortfarande gäller. Fenomen som gatekeepers, behovetför artister och band att ha rätt kontakter och samarbeta med rätt aktörer ter sig fortfarandelika stort som innan streamingtjänsternas genombrott. Studiens metod utgår fråndjupintervjuer med två respondenter, oberoende av varandra men verkandes underungefär samma premisser och med liknande utgångspunkt. Intervjufrågor har formuleratsfokuserandes på undersökning av drivkrafter och målsättningar, promotionstrategier,användning av sociala medier och samarbeten med mellanhänder och andra utomståendeaktörer.

Den här studien behandlar musikstreamingtjänsters påverkan på svenska musiklyssningsvanor och formatet av musikutgivning. Syftet är att undersöka hur digitala streamingplattformar påverkat lyssningsvanor och formaten för musikutgivning i Sverige. I studien undersöks tre olika skivbolag utifrån en kvalitativ undersökning om deras synpunkter på musikutgivning i form av musikformat, digitalisering och musikbranschensframtid. Studien behandlar även 295 musiklyssnare i en kvantitativ undersökningen som redogör deras lyssningsvanor i användning av musikstreamingtjänster, val av musikformat och förväntningar vid musiklyssning.   Det resultatet som förekom var att albumformatet inte är ett utdöende format, utan erbjuder fler alternativ för musiklyssnaren samt en personlig upplevelse mellan musiklyssnare och artist. Skivbolag har sedan musikstreamingtjänstens uppkomst behövt anpassa utgivningen av album till streamingkulturen, där tempot är högre. Albumet som format har minskat sedan uppkomsten av musikstreamingtjänster med undantag för lyssnarens favoritartister/band samt genrespecifika målgrupper. Spellistan har tagit en större plats i följd av uppkomsten av musikstreamingtjänster, där musikstreamingtjänstplattformerna har utformat musiktillgängligheten samt personaliseringen av musik anpassat efter svenska musikkonsumenter. Streamingkulturen har även förändrat maktpositionen hos skivbolagen då uppkomsten av skivbolag har ökat, har dom mindre bolagen förlorat sin maktposition medan majorbolagen försvarat sina marknadsandelar som dom innehar hos musikstreamingtjänster. På grund av sitt ägarskap har dem makten att avgöra musikutbudet genom spellistor och rekommendationssystem och kan därmed kontrollera konsumenternas lyssningsvanor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skillnader vana lyssnare beskriver att det upplever vid lyssning, mellan originalutgåva på vinyl från 60-talet och digitala remasters av samma låt, samt vilken av versionerna de föredrar. De skillnader som undersöks är fokuserat på tre tekniska fenomen. Dessa fenomen är dynamiskt omfång, frekvensspektrum och stereobredd. Frågeställningarna är vilka skillnader deltagarna i undersökningen hör mellan versionerna samt vilken version de föredrar. De teoretiska grunderna för att förstå dessa fenomen kommer från Hubers (2013) teorier om dynamiskt omfång och frekvensspektrum, samt Gibson &amp; Curtis (2019) teorier om stereobredd. Metoden som använts för undersökningen är lyssningstest med tillhörande enkät och ett lyssningstest med fokusgruppdiskussion. I undersökningen deltog fyra personer i vardera testet. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen är från Barys (2013) artikel (Re)Releasing The Beatles där han undersöker fyra låtar och de skillnader som finns mellan vinylversioner från 60-talet och digitala remasters från 2009. I artikeln framgår det att det finns tydliga skillnader mellan versionerna och att den största förklaringen till dessa skillnader var på grund av hur de hade bearbetats på olika sätt. Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna uppfattade skillnader mellan versionerna. De största skillnaderna fanns i frekvensspektrumet där deltagarna beskrev de upplevde frekvenserna som motsatser i vinylversionen jämförelsevis med den digitala remastern. Deltagarna upplevde även stora skillnader i det dynamiska omfånget mellan versionerna. Gällande skillnaderna i stereobredden gav undersökningen inga tydliga resultat då deltagarna inte kunde avgöra några större skillnader. Vilken versionen som deltagarna föredrog var väldigt blandad. För några av låtarna i undersökningen så föredrog de den digitala versionen och i några fall originalutgåvan på vinyl. Uppsatsen främsta bidrag till forskningen är den ökade förståelsen för vilken åsikt personer, runt 20 årsåldern på 2020-talet, med god kunskap inom musikproduktion har kring fenomenen vinyl och digital remaster.