Spelling suggestions: "subject:"streamingtjänst"" "subject:"streamingtjänster""
1 |
Överlevnadsanalys inomen streamingtjänst : En jämförelse i risk mellan abonnemangstyper / Survival analysis for a streaming company : Risk comparison between subscription typesEriksson, Josef, Wretström, Jonathan January 2016 (has links)
Marknaden för streamingtjänster växer i snabb takt. Därför eftersöks sätt för att på ett korrekt sätt ta reda på om det finns bakomliggande faktorer till att en abonnent avslutar sitt abonnemang vid en viss tidpunkt. Syftet med uppsatsen ligger i att analysera när en abonnent avslutar sitt abonnemang. Samtliga startpunkter för abonnemangen är kända men inte alla abonnemang har vid studiens slut avslutats. Med anledning av detta väljs överlevnadsanalys då denna har möjlighet att hantera censurering och även jämföra risken att avsluta sitt abonnemang med hjälp av förklarande variabler. Då det finns abonnenter som har avslutat sina konton mer än en gång kommer överlevnadsanalyser som tar hänsyn till multipla händelser att användas. Resultaten från studien visar att ökad tittning leder till ökad risk för churn för samtliga abonnemangstyper som undersökts i denna studie. Kwong-Kay Wong (2011) påvisar att en abonnent som bytt abonnemang till ett mer passande abonnemang har en lägre risk för churn. Då de flesta abonnenter som efter churn återkommit, kommer tillbaka till samma abonnemangstyp kan inte samma slutsatser dras. För abonnemangstyp 4 ökar risken för churn om abonnenten har abonnemangstypen som sitt andra eller tredje abonnemang, jämfört med om abonnemanget varit abonnentens första abonnemang i ordningen. Abonnemangstyp 4 har en ökad risk för churn jämfört med abonnemangstyp 1 givet att abonnenterna har tittat lika mycket. Resultaten säkerställs genom användning av LASSO. / The market for streaming services is growing rapidly. With a growing number of subscribers, companies are now looking for efficient ways to find which underlying effects that has effect on when a subscriber will churn. The purpose for this paper is to with the use of viewings per month, type of package and number of packages in the time period see if the risk for churn differs between the groups. The data contains information about all started subscription for four different types of subscription-based-packages for a single streaming company. Information about all subscribers starting dates are known. Due to the fact that not every subscriber has churned at the end of the study, the data is partially censored. We use Cox proportional hazard model to handle this problem. Multiple failure models are used because some subscribers have multiple subscriptions during the study. The study shows that with increased activity on the site, the risk for churn increases for all four different types of packages. Kwong-Kay Wong’s (2011) study shows that a subscriber who has changed its plan to a more optimal one has a lower risk of churn. In their study the switch of plan was to a known better plan. In our study we see that most subscribers who return after churn comes back to the same type of package that they left, and the results will therefore be interpreted differently. A subscriber who has his second or third subscription in package 4 has an increased risk of churn if they have the same amount of activity on the website compared to if it would have been the subscribers first subscription. We also find that package 4 has an increased risk of churn compared to the risk of package 1, given that the two subscribers have the same amount of activity.
|
2 |
Där musiken och lyssnaren möts : En kvalitativ undersökning av fem universitetsstudenters dagliga användande av musik via streamingtjänsten Spotify / Where the music and the listener meet : A qualitative study of five university students' daily use of music through the streaming service SpotifyBjörnung Cederholm, Tove January 2018 (has links)
Denna studie undersöker hur det privata vardagslyssnade av musik ser ut idag hos studenter. Studien har särskild fokus på hur lyssnandet påverkas av studenternas tillgång till musik via tjänsten Spotify. Uppsatsen presenterar, diskuterar och analyserar fem semi-strukturerade intervjuer utifrån tidigare forskning samt psykologen James Gibsons teori om affordance. Undersökningen är strukturerad efter ett antal teman som exempelvis: musik som tröst, musik för att kontrollera en social situation och musik och identitet. Materialet från intervjuerna jämförs och analyseras utifrån teorin om affordance. Resultatet visar att vardagslyssnandet idag ser annorlunda ut på grund av den mängd av musik som idag finns tillgängligt för studenterna, till skillnad från innan streamingstjänsterna slog igenom.
|
3 |
Streamingtjänster för herrfotboll : En studie av streamingtjänster för herrfotboll ur ett konkurrensrättsligt perspektiv / Men’s football streaming services : – A study of streaming services for men’s football froma competition law perspective.Siönäs, Clara, Hallberg, Maria January 2017 (has links)
Användandet av streamingtjänster med betalningslösningar blir allt vanligare. Streaming viaolika plattformar såsom datorer, surfplattor och telefoner är ett mer lättillgängligt sätt attkomma åt exempelvis fotbollsmatcher och liknande än det traditionella sättet via TVsändningar.Genom att köpa en streamingtjänst får du möjlighet att titta på det du önskar vardu vill, vilket inte är möjligt med traditionell Tv-underhållning.Streamingtjänster har funnits i ett antal år men är fortfarande en relativt ny marknad, vilkenhela tiden expanderas och tekniskt utvecklas. Det finns en mängd företag som erbjuderstreamingtjänster och i uppsatsen har två leverantörer beskrivits, vilka båda erbjudermöjlighet till att streama herrfotboll.Fokus för uppsatsen har varit att utreda hur företagen förhåller sig till dagenskonkurrenslagstiftning. I 2 kap 7 § Konkurrenslagen (2008:579) fastställs förbudet motmissbruk av dominerande ställning. Uppsatsen är inriktad på att undersöka om något av devalda företagen kan ha dominerande ställning och om den i sådant fall missbrukas. Iuppsatsen framhävs svårigheterna med att avgränsa den relevanta produktmarknaden förstreamingtjänster utifrån dagens reglering samt vägledande praxis. Problematiken angåendeavgränsningen framhävs eftersom den ligger till grund för bedömningen om dominerandeställning föreligger.Eftersom det är en ständigt utvecklande marknad kommer vi belysa problematiken somuppstår när juridikens vägledning är svårapplicerad på en ny marknad.
|
4 |
Pragmatiska och hedoniska egenskapers betydelser för användarupplevelsen av Netflix navigationssystem : en studie gjord på streamingtjänsten Netflix baserad på användartester och AttrakDiff / The effect of pragmatic and hedonic quality on Netflix’s navigation system and user experienceÅfalk, Sanna, Samuelsson, Amanda January 2020 (has links)
Due to the increased consumption of video streaming services, the user’s requirements increase, which strengthens the demands on the services and requires a well-functioning navigation system. This study aims to examine the user experience (UX) of the navigation system on the streaming service Netflix. The study has focused on the pragmatic and hedonic aspects to find out their significance for the result. This was investigated through a combination of both qualitative and quantitative studies, including user tests followed by a semi-structured interview and with the measuring tool AttrakDiff. By analysing the results from a phenomenological point of view, the results were reached. The results and analysis from the study show that the hedonic aspects are the ones that mainly contributes to the positive user experience. The user tests show that the individual steps towards the user goals are highly relevant and that less positive parts of the product do not necessarily mean that the user experience becomes negative.
|
5 |
Musikkonsumenten i igenkänning och flowJohnson, Annika January 2016 (has links)
Följande studie undersöker musikkonsumenternas behov i relation till streamingtjänsterna, med utgångspunkt i det krig som pågår mellan streamingtjänsterna, samt i de tre aktuellastreamingtjänsterna Spotify, Deezer och Apple Music. Studien undersöker musikkonsumentens (tolv till 35 år gamla) omedvetna behov som musikstreamingtjänsten ska uppfylla, samt hur förhållandet ser ut mellan de här behoven och musikkonsumentens val av streamingtjänst. Studien har genom en kvalitativ metod, där fokusgrupper och en semistrukturerad intervju legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenten har två övergripande omedvetna behov: personifiering och igenkänning i tjänsten, samt behovet av att streamingtjänsten ska göra det möjligt för musikkonsumenten att leva i streamingen, i flow med den streamade musiken. Förhållandet mellan de omedvetna behoven och valet av streamingtjänst innebär övergripande att musikkonsumenten använder den streamingtjänst som tillfredsställer de omedvetna behoven, men inte byter tjänst med utgångspunkt i sina omedvetna behov, eftersom konsumenten inte själv känner till behoven. / The following study examines the needs music consumers have in relation to the streamingservices, based on the war going on on the streaming market, as well as in the three currentstreaming services Spotify, Deezer and Apple Music. The study examines the music consumers (twelve to 35 years old) unconscious needs that the music streaming service must meet, and how the relationship is shaped between these needs and the music consumer's choice of streaming service. The study has through a qualitative approach, where focus groups and one semi-structured interview formed the basis of empirical data collection, come to the conclusion that the music consumer has two unconscious needs: personalisation and self-recognition in the streaming service, as well as the need for the streaming service to allow the music consumers to live in the stream, in flow with the stream of music. The relationship between these unconscious needs and the choice of streaming service, shows that the music consumer is using the streaming service that satisfies their unconscious needs, but does not replace the service on the basis of their unconscious needs since the consumer do not know these needs themselves.
|
6 |
Automatisk uppspelning på Netflix: Sambandet mellan funktionen och hur mycket användaren binge-tittar / Post-Play on Netflix: The correlation between the feature and the extent to which the user binge watchesScholz, Anne-Charlot, Andersen, Adelina January 2019 (has links)
Netflix är en streamingtjänst som har hjälpt till att mynta termen för fenomenet binge-tittande, vilket i det här arbetet definieras som att titta på minst tre avsnitt av en serie i sträck. Tjänsten använder sig av en funktion som kallas automatisk uppspelning som förhandsgranskar nästa avsnitt av en TV-serie efter att användaren har avslutat föregående avsnitt och därefter automatiskt spelar upp det efter ett antal sekunder har passerat. Frågan som undersöks i denna uppsats är huruvida automatisk uppspelning på Netflix har en inverkan på hur mycket användare binge-tittar. Detta i hopp om att användare som binge-tittar kan bli mer medvetna om en eventuell inverkan funktionen har på deras tittarvanor och därför kan göra ett mer informerat val kring att använda funktionen eller inte. Relaterad forskning som är relevant för det här arbetet är studier om flow experience, beroende, dark design patterns och tidigare undersökningar kring Netflix. Frågeställningen undersöktes genom att genomföra intervjuer med en testgrupp av studenter från KTH samt dokumentera, jämföra och analysera data från deras tittarhistorik på Netflix. Testgruppen blev ombedda att inaktivera automatisk uppspelning i en vecka och historiken från testperioden jämfördes sedan med den från veckan innan. Resultatet från studien visar att inaktiveringen av funktionen ledde till en minskning på 45 minuter av den tid som individerna binge-tittade per tillfälle. Däremot hittades ingen signifikant inverkan på tittarvanorna hos testpersonerna i form av antalet tillfällen och hur länge de binge-tittade, samt hur många avsnitt de såg per binge-tillfälle. Det konstaterades även att inaktiveringen av automatisk uppspelning ökade medvetenheten om testgruppens binge-tittande, vilket talar för att automatisk uppspelning ökar användarens flow experience. Detta skulle eventuellt kunna medföra att funktionen ökar risken för ett beroende av binge-tittande. Andra aspekter som upptäcktes under undersökningen men inte undersöktes vidare och därför kan vara fokuspunkter för efterföljande studier inkluderar den inverkan automatisk uppspelning har på tittarvanor när användaren binge-tittar aktivt versus passivt samt vid binge-tittande på olika enheter. / Netflix is a streaming service that has helped coin the term for the phenomenon of binge watching, which in this essay is defined as watching at least three episodes of a tv-series back-to-back. Netflix provides a feature called post-play which previews the next episode of a TV series after having finished the previous one and then automatically plays it after a couple of seconds. The question examined in this essay is whether post-play on Netflix has a significant impact on the extent to which users binge watch. This is done in the hope of making users who binge watch more aware of any possible influence the feature can have on their binging-habits and therefore being able to make a more informed choice about disabling post-play or not. Related research that was relevant to this paper include studies on flow experience, addiction, dark design patterns and previous studies surrounding Netflix. The thesis was investigated by conducting interviews with a test group of students from KTH as well as documenting, comparing and analyzing their viewing-history on Netflix. The test group was asked to disable post-play during a week and the viewing-history from the test period was then compared to that from the week before. The results of the study showed that disabling of the feature led to the users reducing the amount of time they spent binge-watching per binge-session by 45 minutes. There was however no evidence of the function having a significant impact on the viewing-habits of the subjects in terms of the amount of episodes watched per binge-session or the overall amount of instances and hours they binge-watched during the test period. It was found that the disabling of post-play raised the awareness of binge watching in the subject, which indicates that post-play increases the flow experience for the user. This would subsequently suggest that the feature heightens the risk for addiction to binge watching. Aspects that were discovered but not examined and could therefore be focus points of subsequent studies include the impact of post-play on viewing habits when binge watching actively vs passively and when binge watching on different units.
|
Page generated in 0.0795 seconds