Denna uppsats berör frågan om hur formatet påverkar användarupplevelsen. De format som har undersökts är streamingtjänster och DVD/Blu-Ray, eftersom de erbjuder samma typ av media. Efter en kvalitativ analys av åtta intervjuer med tillgängligt utvalda informanter, visade det sig att DVD/Blu-Ray uppfattades generellt som föråldrat och mindre tillgängligt än streamingtjänster. / This thesis concerns the questions of how the format affect the user experience. The formats which have been researched are streaming services and DVD/Blu-Ray, as they deliver the same type of media. After a qualitative analysis of eight interviews with available informants, it was demonstrated that DVD/Blu-Ray was generally regarded as aged and less available than streamingservices.

Den visuella identiteten är en viktig del i skapandet av ett varumärke. Den är utformad för att tilltala sinnena, skapa en igenkänningsfaktor och för att förstärka det unika genom att kombinera olika element (Wheeler, 2013). Att lyssna på musik via digitala musiktjänster är vanligt i dagens samhälle och användare av streamingtjänster ökar ständigt (Porter, 2021).     Syftet med uppsatsen är att undersöka visuella element hos tre av de vanligaste musiktjänsterna på svensk marknad för att få bättre förståelse för hur visuella strategier kan användas i design av digitala tjänster.    En kvantitativ innehållsanalys har gjorts för att få insikt i hur likheter och skillnader effektivt används i den visuella kommunikationen hos Spotify, Tidal och Apple Music, tre av de vanligaste streamingtjänsterna för musik på svensk marknad och bidrar därmed till ökad förståelse för den visuella kommunikationen.    Resultatet visar att det finns likheter i musiktjänsternas visuella element och att det som skiljer dem åt i huvudsak är deras logotyp. Detta pekar på att varumärkena strategiskt har valt att bygga upp sina tjänster med liknande visuella element, men har samtidigt försett sitt varumärke med unika detaljer. Denna uppsats har därmed bidragit med insikt i hur visuella strategier fungerar genom att peka ut likheter och skillnader hos de tre musiktjänsterna.

The streaming market has gained momentum and many services are now staples in our everyday life. We have investigated the consumer satisfaction of the video streaming industry, to see if consumers were happy with the currently available services and if not, what drives them away? There are many illegal alternatives to the legal video streaming services and this paper explains some of the decision making that the ordinary consumer goes through when choosing between legal and illegal alternatives. Using established theoretical concepts from marketing, service innovation and digital service innovation we draw the conclusion that the market may be saturated. The qualitative data suggests that an ever-increasing amount of services (as of now) will lead to a decentralization of the content available to consumers. With the assumption that every service monopolizes their own content, each service will have a smaller amount of content than before since the available amount of media is finite. Since the average person cannot justify or afford to pay for more than one to three video streaming services, any expansion beyond that will put content behind a seemingly unreasonable paywall, leaving them with piracy as their best choice.

Ett minskat publiksnitt i arenor är ett aktuellt problem som påverkar flera av världens största sporter. För den Svenska Hockeyligan (SHL) är detta inget undantag. Trots ett minskat publiksnitt i arenorna har den svenska befolkningen ett växande hockeyintresse. Skellefteå AIK är en av de sportorganisationer i SHL som de senaste fem åren upplevt ett minskat publiksnitt i arenan trots flera framgångsrika år med bra sportsliga resultat. Arenan har länge varit den självklara platsen för att se en match och flertalet tidigare studier har undersökt vilka faktorer som påverkar och bidrar till att en åskådare väljer att se en match i en arena. Nu har dock arenan fått konkurrens och fler åskådare väljer nu en annan kanal för att se en hockeymatch, nämligen streamingtjänsten C More. C More och SHL har tillsammans tecknat ett avtal där C More har rättigheter att sända samtliga av SHL:s matcher fram tills 2024. Åskådare har nu möjlighet att följa sitt favoritlag från valfri plats samt hur som helst då allt som krävs är en digital enhet. Tidigare studier har undersökt hur andra industrier, som exempelvis film-och musikindustrin, har påverkats av det ökade användandet och utvecklingen av streamingtjänster. De tidigare studier som utförts har även visat på flera fördelar som konsumenter får genom användandet av streamingtjänster. Syftet med denna studie är därför att undersöka och analysera åskådarens beslut av val av plats för att se en match i SHL. Syftet är även att få en fördjupad kunskap om vilka huvudsakliga faktorer som påverkar och leder fram till beslut av plats för att se en hemmamatch i SHL via streamingtjänster kontra att se en hemmamatch i en arena. Studiens syfte mynnade därför ut i följande frågeställning: Vilka är de huvudsakliga faktorerna som påverkar en åskådares beslut att se en hemmamatch för ett lag i SHL på plats i en arena kontra att se en hemmamatch via streamingtjänster? För att kunna besvara frågeställningen avgränsades studien till att enbart undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar åskådare till Skellefteå AIK:s val av plats för att se en match. Sju hypoteser formulerades för att kunna testa om respondenternas ålder, kön samt besöksfrekvens på de olika platserna påverkade vilka huvudsakliga faktorer som främst påverkar beslutet. En kvantitativ enkät skickades ut och besvarades av 278 respondenter. Studiens resultat visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att se en hemmamatch i Skellefteå Kraft Arena är; Atmosfären i arenan, Det är en möjlighet att ha trevligt med familjen samt Det är en möjlighet att ha trevligt med arbetskamrater/kompisar. För valet av att se en hemmamatch på en annan plats via C More är de huvudsakliga faktorerna som påverkar; Bidrar till att jag kan se matchen var jag vill, ökar flexibiliteten, Bekvämlighet, Kostnadsbesparing samt Det är en möjlighet att ha trevligt med familjen. Studien har kunnat identifiera vilka huvudsakliga faktorer som påverkar respektive plats där en hemmamatch kan ses. Studiens resultat bidrar till ny kunskap om vilka faktorer som påverkar beslutet av att se en hemmamatch via streamingtjänster, men även vilka faktorer som påverkar beslutet att se en hemmamatch i arenan. Studiens resultat kan därför hjälpa Skellefteå AIK att förstärka upplevelsen för sina åskådare i arenan och öka publiksnittet.

Då marknaden för streamingtjänster för film och serier växt markant de senaste åren har intresset ökat för att förstå vad som motiverar konsumenter att prenumerera på och behålla en streamingtjänst framför andra. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som är av störst betydelse i konsumenters val av streamingtjänst, samt undersöka vilka dimensioner av upplevt värde som har en positiv påverkan på intentionen att behålla en tjänst. Med stöd från den akademiska litteraturen rörande konsumenters upplevda värde skapades en analysmodell med fem dimensioner som låg till grund för denna kvantitativa undersökning. Hypoteser skapades för dimensionerna funktionellt värde, emotionellt värde, socialt värde, användarvänlighet samt monetärt värde i syfte att testa sambandet mellan respektive värdedimension och intentionen att behålla en streamingtjänst framför en annan. Enkätundersökningen resulterade i 274 användbara svar där resultaten indikerade på att de funktionella, emotionella och sociala värdena har en positiv påverkan på konsumentens intention att behålla en tjänst. De egenskaper respondenterna upplevde vara viktigast i valet av streamingtjänst var huvudsakligen kopplat till tjänstens innehåll och kvalité.

Detta är en fenomenologisk studie som utgår från ett fall och undersöker hur plattformsskiftet påverkat produktioner riktade till barn. Fallet som undersöks är Sveriges Television (SVT) och vilka anpassningar de har gjort i Barnkanalens produktioner för att behålla sin publik. Studien undersöker hur SVT arbetat för att inte förlora publiken till det ökade antal konkurrenter och vilka utmaningar detta inneburit. De metoder som har använts för att samla in relevant data är kvalitativa intervjuer med fyra olika nyckelpersoner på SVT som arbetar med barnproduktioner samt visuella innehållsanalyser på tre av deras mest framgångsrika och populära produktioner. Syftet med studien är att öka insikterna i vilka anpassningar Barnkanalen gjort, och gör 2019, gällande deras egna produktioner för att kunna tillgodose målgruppens behov i takt med den tekniska utvecklingen av TV-distribution och målgruppens förändrade konsumtionsmönster. Det material som använts för att bygga en teoretisk grund är tidigare forskning inom bland annat medievanor och konsumtionsbeteende samt statistik framtagen av oberoende källor. Resultatet av denna studie tyder på att SVT arbetar proaktivt för den förändring som sker och har genomfört anpassningar för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden, något som också gett positiva resultat i form av höga tittarsiffror online. / This is a phenomenological study that emanates from a case to investigate how platform shifts have affected children's television production. The case that is studied is Sveriges Television (SVT) and what adaptations they have made to their own children's productions in order to maintain their audience. The study investigates how SVT has been working to retain their audience from the increasing number of competitors and the challenges they face doing so. The methods that have been used to collect pertinent data are qualitative interview with four key people at SVT, who work with children's productions, and visual content analysis of their three most popular and successful productions. The purpose of the study is to give insight into Barnkanalen's adaptations, both past and ongoing, regarding their own productions in order to satisfy the target group's needs; as the technical evolution of TV-distribution and ever-changing consumer behaviour. The data that has been used to build a theoretical foundation is prior research within habits of media and consumption behaviour. As well as statistics produced by independent sources. The results of this study shows that SBT is working proactively for the change taking place and has adapted to maintain their competitiveness on the market, something that has also been paying off in form of high viewing rates online.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera vilka faktorer som svenska konsumenter värdesätter vid val av streamingtjänst. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet på andra marknader där fyra övergripande faktorer samt flera underliggande delfaktorer identifieras påverka konsumenters val av streamingtjänster. “Innehåll” är den faktor som indikeras vara den absolut viktigaste faktorn på flertalet marknader följt av “pris” samt “användarvänlighet & funktioner”. Även “social påverkan” indikeras ha en märkbar påverkan på vilken streamingtjänst konsumenter väljer. Baserat på en sammanställning av dessa faktorer och delfaktorer som indikeras påverka konsumenters val av streamingtjänst har en analysmodell skapats. Analysmodellen formulerades utifrån identifierade mönster i den tidigare forskningen på andra marknader och representerar således den generella globala konsumenten och kan vidare appliceras på den svenska marknaden. Genom en deduktiv ansats konstruerades en enkätundersökning för en kvantitativ metod. Respondenterna uppmanades i enkäten att bland annat värdera delfaktorer formulerade från tidigare forskning utifrån hur viktiga dessa är för dem vid val av streamingtjänst. Resultatet visar att “innehåll” är den viktigaste faktorn för svenska konsumenter följt av “pris”, “social påverkan” och sist “användarvänlighet & funktioner” vilket till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Noterbart är att skillnaden mellan högst och lägst värderade faktor respektive delfaktor var väldigt låg i relation till studier på andra marknader. Ytterligare delfaktorer tillkom som betydelsefulla för svenska konsumenter i form av nedladdning av innehåll, sportutbud samt funktionalitet på andra enheter. Svenska konsumenters preferenser vid val av streamingtjänst överensstämmer i hög grad med den generella globala konsumenten från analysmodellen formulerad från tidigare forskning. Detta bekräftar tidigare studier på andra marknader samt analysmodellens relevans att appliceras på liknande marknader vilket är ett betydelsefullt teoretiskt bidrag. Det var dock nödvändigt att skapa en milt uppdaterad analysmodell specifik för den svenska marknaden i form av tillägg av de tidigare nämnda tillkomna delfaktorerna under passande faktor. Studiens slutsats är att svenska konsumenter i stort delar preferenser med konsumenter på andra marknader. De faktorer som de värdesätter mest vid val av streamingtjänst är “innehåll” följt av “pris”. Därefter kommer “social påverkan” och slutligen “användarvänlighet & funktioner” som den minst viktiga faktorn. / The purpose of this study is to discuss and identify which factors that Swedish consumers value when choosing streaming service. The study is based on previous research made in other markets where four different factors with multiple sub-factors have been identified to influence consumers decision regarding the choice of which streaming service to subscribe to. “Content” is the factor which is indicated as the most important factor on multiple markets followed by “price” and “user-experience & features”. “Social influence” is also indicated to have a significant influence on consumers decision when choosing streaming service. Based on a summary of these factors and sub-factors which to different degrees influence consumers worldwide a framework was created. It was created from patterns in previous research on other markets and thus represents the general global consumer and can further be applied on the Swedish market. By using a deductive approach a survey was constructed to achieve a quantitative method. The respondents were among other things asked to rate each sub-factor formulated from previous research by how important this sub-factor is to them when choosing streaming service. The results show that “content” is the most important factor for Swedish consumers followed by “price”, “social influence” and lastly “user-experience & features” which heavily coincides with previous research. Notable is the difference between the highest and lowest rated factor and sub-factor respectively which is low in relation to studies on other markets. Additional sub-factor were added by respondents in form of downloadable content, sportselection and functionality on other devices. Swedish consumers preferences when choosing streaming service coincides heavily with studies on other markets and thus with the framework of the general global consumer. This confirms the result of previous studies as well as the frameworks relevancy to be applied to similar markets which is a meaningful theoretical contribution. It was however necessary to create an updated framework specifically for the Swedish market with the addition of the previously mentioned added subfactors under suitable factor. The conclusion of the study is that Swedish consumer heavily share preferences with consumers on other markets. The factors that they value most when choosing streaming service is “content” followed by “price”. After these comes “social influence” and lastly “user-experience & features” as the lowest valued factor.

This study aimed to find out the primary need of individuals ages 25-39 have, when it comes to using SVT1, TV4, SVT Play and TV4 Play and to assess how easy and useful the tv-channels are for them. The target group was individuals between ages25-39 who lives in Sweden. 139 individuals replied to the online form. Out of the 139 individuals 110 identified as women and 29 as male. The respondents werecategorized in residential demographics and education level. The study collected data from the target group by sending out an online form. The study used Excel to generate clear tables illustrating the results from the form. The study used a quantitative method with a convenience sampling technique. Uses & gratification and Technology acceptance model where the theories used in this study. The result shows that the primary need of the target group was entertainment and that they preferred online streaming services, and in particular SVT Play, rather than liner television. 2 of 5 people does not have linear television and the results shows a trend of using streaming services as the primary sours of television. Amongst the target group, exceptionally few did not have the streaming services SVT Play and TV4 Play.It was primarily male, individuals with high school education and individuals that lives in a sparsely populated rural areas that do not have linear television. Onefinding was that the target group tend to use SVT1 and SVT Play to satisfy the needs of information and new knowledge, in contrast to TV4 and TV4 Play. Themajority of respondents expressed that SVT1 and TV4 was easy to use, yet the results shows that just because something is easy, does not mean that its useful. Is also shows that something can be slightly difficult to use, but it is useful and therefore individual tend to use it any way.

Titel: Att inte följa strömmen – en studie om differentiering bland musikstreamingtjänsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera de sätt digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn kan differentiera sig på marknaden. Vi vill även undersöka vad det är konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjänst.Vi har också arbetat kring en forskningsfråga: Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn positionera sig på den svenska marknaden? Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bäst då vårt mål var att gå in på djupet i vårt ämne och inte gå på kvantitet i våra empiriska undersökningar. Den empiriska studien består av tre personliga intervjuer med personer som är aktivt involverade och kunniga inom den digitala musikbranschen. Dessutom består empirin även av två fokusgrupper med personer som använder sig av musikstreamingtjänster samt två konsumentintervjuer då uppslutningen till sista fokusgruppen blev mycket dålig. Slutsatser Vi har genom den analys vi gjort hittat band mellan verklighet och teori som sedan kopplats till den digitala musikmarknaden. Främst blev det tydligt att kundens behov är av största vikt för att tjänsten skall kunna uppfylla sitt syfte.För att detta skall kunna göras i så stor utsträckning som möjligt bör företaget rikta sig mot segment för att få så homogena behov som möjligt. Dessa segment bör urskiljas genom analys av kunder och sedan separerade av aspekter baserat på exempelvis livsstil, ålder eller konsumtionsbeteende. Vi har genom analys av kunders önskemål och tankar kring digitala musiktjänster kunna skapa en bild av hur en differentiering på den digitala musikmarknaden bör se ut. / The purpose of this study is to analyze in which ways digital music subscription services may differentiate themselves from one another on the Swedish digital music market. We also want to examine how the companies providing these services can position themselves on the Swedish market by looking at what consumers of these kinds of services look for in a digital music service. To find answers we have decided to try to answer one question: How can companies behind digital music subscription services position themselves on the Swedish music market? For this study we have used a qualitative approach where we have conducted three personal interviews with people who are involved daily, in one way or another, with digital music streaming services. We also had focus groups with music service users and a few interviews with consumers. We chose this approach to get a deeper look into what customers want out of a service that offers music.By analyzing the empirical and theoretical data we could find a bond between reality and theory, which could be connected to the digital music market. It became particularly clear that customer need is the biggest importance for the service to fulfill its purpose. For this to be in the most way possible, the company must aim towards similar customer needs by creating segments in the market. These segments should be constructed trough an analysis of the customersand then separated by aspects based on lifestyle, age or consumer behavior. We have been analyzing customer needs and assumptions of music services. The results helped us create a picture of an ideal differentiation strategy of the Swedish digital music market.

The record industry has been around for just over 100 years and it’s an industry that mostly has been growing and growing ever since its inception. New technology has always pushed the industry forwards and helped it grow bigger and bigger with almost each year. But when the internet came in the early 2000’s it changed everything. It caused a stir in the industry when the music consumers now had the possibility to rip CD's, download music files illegally and share them with the world for free. In desperate actions to try to save the record labels from going bankrupt they did all in their power to fight the change. What eventually happened was that other actors came in and saved the business with services that embraced the change from a physical way of consuming music, to a new digital one.   This is a study of how that change has been perceived and affected the record labels and their ways of working. By using Paul Hirschs modell charting the organization of the pop music industry and the four processes that Tschmuck describes as the core activities of a record label, we’ve interviewed six record labels in the Stockholm area in an attempt to describe the new core activities and organization of the industry now that the digitization has changed the way the customers consume music.   Our findings show that the value added chain that Hirsch modelled has changed drastically, with several actors losing importance in it, while others actors has traded places. The core activities that Tschmuck described remains the same, but the ways they are executed has become more effective thanks to the new technology.