No description available.

Bilmarknaden är idag en marknad där producenter upplever en hög konkurrens. Den höga konkurrensen i kombination med konsumenters möjligheter att innan bilköpet enkelt söka information på internet tros göra att bilens faktiska egenskaper och kvaliteten på dessa spelar en viktigare roll än tidigare. Med bakgrund mot detta är syftet med föreliggande studie att ta reda på vilka bilegenskaper svenska genomsnittskonsumenter är villiga att betala mest för. För att besvara syftet genomfördes en sekventiell explorativ flermetodsforskning med två fokusgruppsintervjuer och en enkätundersökning. Fokusgruppsstudien indikerade att miljö-, utseende-, säkerhet- och motorprestandaegenskaper var viktiga för konsumenten. Betalningsviljan för dessa egenskaper undersöktes i enkätundersökningen och resultatet visade att genomsnittskonsumenten var villig att betala mest för motorprestanda och minst för miljöegenskaper.

Background. Several technologies are being developed to reduce emissions to make the transportsector greener. Extensive research has been conducted on the supply side of these technologies, but not as much on the demand side. Objectives. The purpose of the study is to analyze end consumers’ preferences for green last mile delivery. Electric roads are used to represent green technologies. The purpose is examined by investigating consumers’ preferences for the last mile delivery attributes delivery fee, delivery speed, delivery point and emission reduction using mental accounting. Methods. A choice-based conjoint analysis is conducted to gather data on 196 Swedish online consumers’ preferences. The choice experiment is conducted in two contexts to examine how these preferences differ between involvement in the product being transported. Data is analyzed with a Hierarchical Bayesian model. Results. The results show that consumers think emission reductions are more important than delivery fee when choosing last mile delivery. Consumers with low purchase frequency have higher preferences for emission reductions than consumers with higher purchase frequency. Also, females prefer higher rates of emission reductions relative to males when choosing last mile delivery for low involvement products, while there are no differences in the high involvement case. Preferences for the green attribute of last mile delivery do not vary between age and income groups, but preferences between these groups differ for other attributes. Conclusions. These findings indicate that consumers use an environmental responsibility account when choosing last mile delivery and that it has high importance relative to a money account but similar importance as the convenience and time accounts. Preferences are different when choosing transport for high and low involvement products and consumers with different characteristics. Implications. Firms offering last mile delivery services could use technologies to make their services greener and gain a competitive advantage since consumers prefer these green options. / Bakgrund. Flera teknologier som kan göra transportsektorn grönare genom att minska utsläpp ärunder utveckling. Tidigare forskning har främst fokuserat på utbudssidan av dessa teknologier och mindre fokus har legat på efterfrågesidan.  Syfte. Denna studie har som syfte att analysera konsumenters preferenser för grön transport. Den inriktar sig specifikt på transporten från butiker eller lager till konsumenten. Elvägar används i denna studie som grön teknologi. Syftet undersöks genom att studera konsumenter preferenser för transportattributen, fraktpris, leveranstid, utlämningsplats och utsläppsminskning med hjälp av mental accounting teorin.  Metod. En valbaserad conjoint-analys används för att samla in data på 196 svenska onlinekonsumenters preferenser. Valexperimentet utförs med två olika kontexter för att undersöka hur konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Data analyseras sedan med en hierarkisk bayes modell. Resultat. Resultatet visar att konsumenter anser att utsläppsminskning är viktigare än leveransprisvid val av transport. Konsumenter med låg köpfrekvens har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med konsumenter med högre köpfrekvens. Kvinnor har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med män. Denna skillnad gäller enbart vid val av transport för produkter med låg konsumentinvolvering. Det finns inga skillnader mellan olika konsumentgrupper som skapas beroendepå konsumenternas inkomst eller ålder för attributet utsläppsminskning. Grupperingar på dessa konsumentkaraktäristiker visar dock skillnader i preferenser för andra transportattribut. Slutsatser. Resultaten indikerar att konsumenter använder ett mentalt konto för miljövänliga köp vid val av transport. Detta konto är relativt viktigare än deras mentala konto för pengar och är lika viktigt som de mentala kontona för tid och bekvämlighet. Konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Preferenserna skiljer sig även mellan olika konsumentgrupper. Implikationer. Företag som erbjuder frakt kan använda teknologier för att göra deras service grönare och därigenom få konkurrensfördelar eftersom konsumenter har preferenser för gröna alternativ.

Insects as food is a subject that has gained a lot of attention in recent time. In order for insect-food to become popular in the west, where insects are currently not consumed, research has to be done on how consumers perceive insect-food, and which consumer groups that eat insects in other countries. This will give a picture of how insects can and should be used on the Swedish market. The purpose of the thesis is to research consumer associations and preferences of insect consumption in Sweden and South Africa. The study examines the question of which consumer groups that eat insects in either country, what associations and preferences consumers have of insect-eating, and how insects can be used in food in the future. An online questionnaire concerning associations, preferences and experiences of insect consumption was distributed in both countries, and was answered by 73 participants. Three producers of insects were interviewed in Sweden and South Africa to get an understanding of the production stage of insects and their experiences of the industry and the consumers, now and in the future. Entomophagy was not found to be more prevalent in any group in neither Sweden nor South Africa. When used in food, consumers prefer insects to be ground into a powder. The South African respondents who had previously eaten insects mainly as an everyday meal preferred the insects to be served whole while the others preferred the insects to be ground into a powder. Insects are often associated with being nutritious, cheap, and being environmentally friendly, as well as with unfamiliarity and disgust. / Insekter som mat är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet på senare tid. För att insektsmat ska kunna slå igenom i västvärlden, där insekter i nuläget inte konsumeras, måste man ta reda på hur insektsmat uppfattas av konsumenter, och vilka konsumentgrupper som äter insekter i andra länder. Detta ger en bild av hur insekter kan och bör användas på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka associationer och preferenser rörande insektsmat i Sverige och Sydafrika. Studien undersöker vilka konsumentgrupper som äter insekter i de två länderna, vad konsumenterna har för associationer och preferenser för insektsätande, och hur insekter kan användas i mat i framtiden. En webbaserad enkät skickades ut till konsumenter i vardera land, och besvarades av totalt 73 deltagare. Frågorna handlade om associationer, preferenser och erfarenhet i förhållande till insektsätande. Tre insektsproducenter intervjuades i Sverige och Sydafrika för att ge en förståelse för produktionen samt deras tankar och erfarenheter av branschen och konsumenterna, nu och i framtiden. Oberoende av i vilket land undersökningen genomfördes var det inte möjligt att karaktärisera några konsumentgrupper där entomofagi var mer vanligt förekommande. När insekter används i mat föredrar konsumenter att dessa mals ned till ett pulver. Insekter associeras ofta med att vara näringsrikt, billigt och miljövänligt, samt med ovana och äckel.

Bakgrund. E-handel ökar ständigt, och med det även frakt av ehandelsvaror. Frakten som skrivs om i den här studien syftar till den frakt som sker mellan en återförsäljare och en slutkonsument. Denna är i texten kallad last-mile delivery. Denna är identifierad som mycket kostnadsbärande för återförsäljare och därför har ansträngningar gjorts för att ta reda på vad som driver konsumentpreferenser vid frakt av ehandelsvaror. För att bredda det här fältet och den nuvarande kunskapen inom område har den här studien introducerat tidspreferensteori som underlag och adderat betalningsfördröjning som attribut vid last-mile delivery för att se vilken effekt detta har på preferenser vid fraktval. Syfte. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en fördröjd betalning kan påverka preferenserna för olika last-mile delivery-alternativ. Överlag syftar också studien till att bredda kunskapen inom området. Detta görs alltså med introduktionen av tidspreferensteori till området. Metod. Studien är en experimentstudie med en ansluten enkät. Enkäten gjordes i tre utföranden och skickades ut i tre distinkta experimentgrupper. Därefter testades datan med ett icke-parametriskt proportionstest för att se om det fanns någon signifikant mängd svar som stödjer att en fördröjd betalning påverkar konsumentens val av last-mile delivery-alternativ. Resultat. Resultaten av studien visar att det inte finns någon koppling mellan en fördröjd betalning och ändrade konsumentbeteenden i fraktpreferenser. Överlag så valdes fraktalternativet med lägst frakt. Detta är något som går igen i flera tidigare studier där man kommit fram till att fraktkostnad och leveranshastighet är de två mest betydelsefulla aspekterna av frakten. Det enda scenariot som visade någon förändring i preferens var då produkten vid köpet var en dyr sådan. Huruvida preferensskiftet går att tillskriva den fördröjda betalningen förblir oklart, men inte osannolikt. Slutsatser. Slutsatsen till studien blir att trots tidspreferens och fördröjd betalning användes i studien så gav de inget mervärde. Resultatet blev i linje med tidigare resultat. Att tidspreferensteorin inte höll för fraktpreferenserna kan haft att göra med studiedesignen. En framtida studie hade kunnat göra ett mer ingående arbete och fokusera ännu mer på tidspreferensen för att hitta nya resultat / Background. E-commerce is ever expanding, and with it, so is last-mile delivery. Last-mile delivery is the last part of any delivery from a retailer or etailer (online retailer) to a consumer. Last-mile delivery is one of the most costly parts of the supply chain for many etailers and as such efforts have been made to understand what drives preferences for last-mile delivery. To broaden this field, this study will introduce time preference theory to the last-mile delivery and examine if delayed payment of an online purchase has any effect on the last-mile deliver preferences.  Objectives. The objectives of this study are to examine if delayed payment of online purchases has any effect on the last-mile delivery preference for consumers, as well as broaden the knowledge on last-mile delivery preferences in general. This is done with the inclusion of time preference theory as an underlying theory.  Methods. The study is carried out through the use of an experiment study with an experiment survey. The survey was made into three different versions, distributed to three different experiment groups. The data was then tested with a non-parametric proportion test with varying values of proportion to see whether there was any significant proportion of the replies that were in favor of delay of payment having any effect on the consumer preference.   Results. The results of the study showed that consumers generally choose the last-mile delivery option with the lowest delivery fee. This is in line with previous findings which concluded that delivery fee and delivery speed are the two most important factors for consumers. The only case in which consumers indicated that there was any effect of the payment delay was in the case of an expensive product. Even then it is hard to rule out that it was not something else that brought this result.   Conclusions. The concluding findings of the study is that while time preference was added as an attribute for last-mile delivery, it had little to no effect. This may have been because of the study design of this study. For future research on the topic, examining time preference in a greater depth may give different findings from this study.

Studiens syfte är att identifiera och diskutera vilka faktorer som svenska konsumenter värdesätter vid val av streamingtjänst. Studien utgår från tidigare forskning i ämnet på andra marknader där fyra övergripande faktorer samt flera underliggande delfaktorer identifieras påverka konsumenters val av streamingtjänster. “Innehåll” är den faktor som indikeras vara den absolut viktigaste faktorn på flertalet marknader följt av “pris” samt “användarvänlighet & funktioner”. Även “social påverkan” indikeras ha en märkbar påverkan på vilken streamingtjänst konsumenter väljer. Baserat på en sammanställning av dessa faktorer och delfaktorer som indikeras påverka konsumenters val av streamingtjänst har en analysmodell skapats. Analysmodellen formulerades utifrån identifierade mönster i den tidigare forskningen på andra marknader och representerar således den generella globala konsumenten och kan vidare appliceras på den svenska marknaden. Genom en deduktiv ansats konstruerades en enkätundersökning för en kvantitativ metod. Respondenterna uppmanades i enkäten att bland annat värdera delfaktorer formulerade från tidigare forskning utifrån hur viktiga dessa är för dem vid val av streamingtjänst. Resultatet visar att “innehåll” är den viktigaste faktorn för svenska konsumenter följt av “pris”, “social påverkan” och sist “användarvänlighet & funktioner” vilket till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Noterbart är att skillnaden mellan högst och lägst värderade faktor respektive delfaktor var väldigt låg i relation till studier på andra marknader. Ytterligare delfaktorer tillkom som betydelsefulla för svenska konsumenter i form av nedladdning av innehåll, sportutbud samt funktionalitet på andra enheter. Svenska konsumenters preferenser vid val av streamingtjänst överensstämmer i hög grad med den generella globala konsumenten från analysmodellen formulerad från tidigare forskning. Detta bekräftar tidigare studier på andra marknader samt analysmodellens relevans att appliceras på liknande marknader vilket är ett betydelsefullt teoretiskt bidrag. Det var dock nödvändigt att skapa en milt uppdaterad analysmodell specifik för den svenska marknaden i form av tillägg av de tidigare nämnda tillkomna delfaktorerna under passande faktor. Studiens slutsats är att svenska konsumenter i stort delar preferenser med konsumenter på andra marknader. De faktorer som de värdesätter mest vid val av streamingtjänst är “innehåll” följt av “pris”. Därefter kommer “social påverkan” och slutligen “användarvänlighet & funktioner” som den minst viktiga faktorn. / The purpose of this study is to discuss and identify which factors that Swedish consumers value when choosing streaming service. The study is based on previous research made in other markets where four different factors with multiple sub-factors have been identified to influence consumers decision regarding the choice of which streaming service to subscribe to. “Content” is the factor which is indicated as the most important factor on multiple markets followed by “price” and “user-experience & features”. “Social influence” is also indicated to have a significant influence on consumers decision when choosing streaming service. Based on a summary of these factors and sub-factors which to different degrees influence consumers worldwide a framework was created. It was created from patterns in previous research on other markets and thus represents the general global consumer and can further be applied on the Swedish market. By using a deductive approach a survey was constructed to achieve a quantitative method. The respondents were among other things asked to rate each sub-factor formulated from previous research by how important this sub-factor is to them when choosing streaming service. The results show that “content” is the most important factor for Swedish consumers followed by “price”, “social influence” and lastly “user-experience & features” which heavily coincides with previous research. Notable is the difference between the highest and lowest rated factor and sub-factor respectively which is low in relation to studies on other markets. Additional sub-factor were added by respondents in form of downloadable content, sportselection and functionality on other devices. Swedish consumers preferences when choosing streaming service coincides heavily with studies on other markets and thus with the framework of the general global consumer. This confirms the result of previous studies as well as the frameworks relevancy to be applied to similar markets which is a meaningful theoretical contribution. It was however necessary to create an updated framework specifically for the Swedish market with the addition of the previously mentioned added subfactors under suitable factor. The conclusion of the study is that Swedish consumer heavily share preferences with consumers on other markets. The factors that they value most when choosing streaming service is “content” followed by “price”. After these comes “social influence” and lastly “user-experience & features” as the lowest valued factor.