Bakgrund I dagens samhälle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år och det svenska hushållet utgör ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan i livsmedelsväg. Växthusgaserna förändrar klimatet på jorden och med det medföljer en förändring av djur och växtriket på jorden. För att förändra detta är de viktigt att konsumenterna väljer livsmedel som är bra för miljön. Syfte Syftet med den här studien var att ta reda på hur konsumenter ser på närproducerat och ekologiska livsmedel. Metod Metoden som används i denna studie är kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkät utformades i GApps för att sedan publiceras på webbsidan Facebook.se. Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en råvara är närproducerad och ekologisk ansåg majoriteten av respondenterna att det är när livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan på klimatet och att råvaran ska vara bra för miljön. Nittiotre procent ansåg det viktigt för dem att ha tillgång till både närproducerade och ekologiska livsmedel. Majoriteten av respondenter vill se ett ökat utbud av närproducerade och ekologiska livsmedel. Slutsats Studien visar att majoriteten av respondenterna anser det viktigt med närproducerade och ekologiska livsmedel samt att de vill ha ett ökat utbud av dessa livsmedel. Dock är ordet närproducerat fortfarande ett svårtolkat begrepp men respondenterna hade en uppfattning om vad närproducerat och ekologiskt innebar för dem. / Background Today a Swedish person consumes at average 800 kilograms of food per year and the Swedish household accounts for about a quarter of the carbon footprint in food consumption. Greenhouse gases are changing the climate of the earth and with it comes a change for the animals and plants. To change this, it is important for the consumers to choose foods that are less harmful for the environment. Objective The purpose of this study was to find out what consumers look at locally produced food and organic food. Method This is quantitative study with descriptive statistics and analyzed in SPSS 17.0. An online survey was designed in GApps and then published on the website Facebook.se. Results This study involved 120 respondents. A clear origin of the food, little impact on the climate and good for the environment was considered as locally produced and organic food. Further on 93% felt it was important to have access to both locally produced and organic food. The majority of respondents wanted to see a wider range of locally produced and organic food. Conclusion This study showed that the majority of the respondents highly valued the importance to find locally produced and organic foods and that they wished an increased range of these foods. However, the word locally produced is still a concept but difficult to interpret even if respondents had an idea of what locally and organic food meant for them.

Syfte och problemformulering Syftet med uppsatsen är att förklara relevansen mellan hållbarhetsrapportering och närproducerade produkter. Uppsatsen syftar även till att förklara förhållandet mellan begreppen hållbarhetsarbete och närproducerade produkter utifrån ett produktions- respektive återförsäljarperspektiv. Vilken relevans har hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag? Metod I uppsatsen tillämpas en kvalitativ studie gällande handel och produktion för både producenter och återförsäljare. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio olika företag, fem producenter och fem återförsäljare. Ansatsen i uppsatsen är abduktiv, då den innefattar både deduktiva och induktiva bidrag. Resultat Resultaten i uppsatsen redogör för relevansen av hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag. Mycket av det närproducerade produkter innefattar bidrar till ett hållbarhetsarbete. Företagen dokumenterar stora delar vad gäller närproducerade produkter och har en god grund för att utforma en hållbarhetsrapport i framtiden. Fördelning av arbetet Båda författarna har varit lika delaktiga i samtliga delar och processer som uppsatsen innefattar.

Matturism och närproducerade måltider har fått allt mer uppmärksamhet inom turismnäringen på senare år. I skrivande stund pågår ett projekt kallat Sverige – det nya matlandet som åsyftar att göra Sverige bäst på mat i Europa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter som finns till att skapa närproducerade måltider och hur dessa i sin tur kan bidra till besökarens helhetsupplevelse. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där personliga intervjuer ägt rum med personer från projektet Sverige – det nya matlandet eller som på annat sätt är involverade i matturism. Stockholms skärgård med öarna Utö och Ornö har fått svara för det lokala perspektivet på undersökningen. Utifrån intervjuerna har flera slutsatser framkommit. Det finns möjligheter att bedriva matturism med närproducerade råvaror och efterfrågan växer, men en viss problematik har dock kunnat identifieras. Det krävs bättre samverkan, större vilja, mer kunskap och mod för att satsa på närproducerat i större utsträckning, i synnerhet i skärgården. Restaurangerna måste inse betydelsen av det närproducerade och upplevelsen kring måltiden och därmed arbeta mer med exempelvis marknadsföring. Projektet Sverige – det nya matlandet tycks inte nått ut tillräckligt på lokal nivå varför vetskap om finansiella stöd och liknande inte finns, vilket kan innebära att möjligheter går förlorade. Vi tror att allt är sammankopplat då de problem som finns hindrar aktören att erbjuda närproducerat i större utsträckning vilket resulterar i att de heller inte marknadsför något de inte kan lova kunden. / The purpose of this thesis is to analyze the opportunities of creating locally produced meals and how these in turn can contribute to the visitor's overall experience. The study was conducted with a qualitative approach in which depth interviews were held with people involved in the project Sweden – the culinary nation or with other persons within the food tourism. The islands of Utö and Ornö in the Stockholm archipelago constitute the local perspective in this essay. Several conclusions emerged from the interviews. Even though there are opportunities to form business activities within food tourism and locally produced food we have recognized some issues. Improved interaction, willingness, more knowledge and courage to invest in local food appear necessary to a greater extent. The restaurants need to realize the importance of locally produced food and the significance of the experience. Problems reduce the possibilities for the actors within food tourism to enhance their supply which further results in marketing difficulties.

No description available.

Bakgrund: Begreppet hållbar utveckling fick först sin spridning i slutet av 80-talet då Brundtlandrapporten publicerades och har sen dess fått allt större betydelse i samhället. Intresset för hållbarhet har på senare tid utmynnat i en ökad efterfrågan på närproducerade livsmedel. Närproducerade livsmedel skapar värde för det lokala samhället, medför kortare transporter och ökar livsmedlets spårbarhet. Det finns dock ingen officiell definition av vad närproducerat innebär. Närproducerat är inte likställt med hållbart ur ekonomisk, ekologisk och social mening, därför är det viktigt att arbeta med styrning av hållbarhet i initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Svårigheter med hållbarhetsarbetet påträffas ofta i försörjningskedjan. Styrning av leverantörer i försörjningskedjan är därmed ett sätt att arbeta för en hållbar utveckling. Vi har identifierat fyra kritiska moment i styrningen av lokala leverantörer mot en hållbar försörjningskedja; implementering, val och utvärdering, samarbete samt kontroll. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel styr sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja, genom att studera litteratur och praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Slutligen bidrar vi med en vägledande och inspirerande modell över hur företag bör styra sina leverantörer mot en hållbar försörjningskedja. Metod: För att uppfylla syftet med vår uppsats har vi använt oss av en abduktiv ansats. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra praktiska initiativ med intention att utveckla marknaden för närproducerade livsmedel. Detta material har analyserats för att finna likheter och skillnader mellan initiativen och mellan teori samt praktik. Slutsats: Vi har kommit fram till att när hållbarhet genomsyrar initiativets strategi, mål och kultur underlättar det beslutsfattandet gällande leverantörsstyrning mot hållbarhet. Vi har även sett att intuition används mer i praktiken vid val och utvärdering av leverantören. Närhet till leverantören möjliggör en god relation och sänker barriärer, vilket underlättar styrningen. Slutligen har vi sett att initiativen i vår undersökning har olika karaktär vilket också har betydelse för deras styrning.

Bakgrund Genom att handla närproducerat och ekologiskt är det möjligt att bidra till hållbar utveckling. Enligt det centrala innehållet för hem och konsumentkunskap ska elever utbildas att göra genomtänkta val av livsmedel som främjar deras hälsa, ekonomi och vår miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning lärare i hem- och konsumentkunskap väljer ekologiska och närproducerade livsmedel i undervisningen och orsaker till om det inte köps eller används. Vidare även att undersöka om det finns några skillnader i hur ofta ekologiska och närproducerade livsmedel används i hem- och konsumentkunskapen utifrån ekonomiska förutsättningar, lärarens utbildningsnivå, antal år i yrket, ålder, kön, arbetsplats (kommunal, privat eller friskola) samt lärarens personliga inställning till ekologisk och närproducerad mat.   Metod Studien pågick under våren 2023 och genomfördes via en webbenkät utformad i O365 Forms. Inklusionskriterierna för deltagarna var att de skulle arbeta som lärare i hem- och konsumentkunskap och har gjort det i minst sex månader. Det fanns inget krav på behörighet eller legitimation. Skillnader mellan grupper analyserades med Chi-2 test.   Resultat Totalt svarade 147 respondenter på enkäten. Majoriteten köpte mindre än hälften ekologiska eller närproducerade livsmedel till undervisningen i hem- och konsumentkunskap. De främsta orsakerna till att lärarna inte använde ekologiska eller närproducerade livsmedel i undervisningen var ekonomiska begränsningar samt att de är styrda att handla av vissa leverantörer och butikskedjor. De som köpte mer än hälften ekologiskt eller närproducerat till undervisningen gjorde också det privat.   Slutsats Ekologiska och närproducerade livsmedel används i låg utsträckning bland lärarna i denna studie. Ramfaktorer som budget och att vara styrd till viss leverantör eller butikskedja är de främsta orsakerna till att ekologiska och närproducerade livsmedel inte används i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. För att i större utsträckning göra det möjligt att använda dessa livsmedel skulle riktlinjer för ämnets budget kunna tas fram av beslutsfattare i samråd med lärare i hem- och konsumentkunskap. / Background By buying locally produced and eco-labelled products, it is possible to contribute to sustainable development. According to the core content for home and consumer studies   students should be able to make sustainable  well thought out food choices that promote their health, economy and our environment through  education.    Objective The purpose of the study was to investigate  if  teachers in home and consumer studies choose organic and locally produced foods when buying groceries for their practical lessons.   and  what is their reasoning for not buying or using them if that is the case? . Another purpose was to investigate if  there were any differences in how often organic and locally produced foods were  used in home and consumer studies due to  financial circumstances, the teacher's level of education,  years within their profession, age, sex , workplace (municipal, private or independent school) and the teacher's personal approach to organic and locally produced food.   Method The study took place during the spring of 2023 and was carried out through  a web survey designed in O365. Our inclusion criteria for the study regarding the participants was that they had worked as teachers in home and consumer studies for at least six months. There was no requirement for educational competence in the subject nor teacher certification. . Differences between groups were analyzed with the Chi-2 test.   Results A total of 147  participants answered the survey. The majority of the participants bought less than half of organic or locally produced foods for teaching in home and consumer studies. The main reasons why the educators did not use organic or locally produced food in the teaching were due to financial constraints as well as that they were guided to buy from certain suppliers and store chains. Those who bought more than half of their products organic or locally produced for teaching also did that privately.    Conclusion Organic or locally produced foods are used to a low extent among the teachers in this study. Framework factors such as budget and being directed to a certain supplier or store chain are the main reasons why organic and locally produced food is not used in home and consumer studies. In order to make it possible to use these products to a greater extent, guidelines for the subject should be createdby decision makers in conjunction with the home and consumer studies teachers.

Begreppet närproducerat är nuförtiden allmänt känt och används av såväl företag som privatpersoner. Begreppet har aldrig fått någon officiell definition, och därför florerar det också olika uppfattningar om närproducerat. Till exempel anser många att närproducerade varor framställs i närområdet där de befinner sig, andra att det gäller för all produktion inom nationens gränser och ytterligare en grupp anser att det beror på vilken typ av produkt det handlar om. Denna uppsats syftar till att genom intervjuer med aktörer inom värdekedjan för livsmedel undersöka hur de uppfattar innovationen närproducerat, hur det skiljer sig åt för varje aktör och helt enkelt se vad närproducerat betyder för deras organisation. Vi anser att närproducerat har uppstått som en innovation, som innebär en ny idé skapad av människor och dess inträde i samhället. Utefter en modell av denna process har vi analyserat hur intervjupersonerna har påverkats av processens tre första steg som är kunskap, övertygelse och beslut. Främst drar intervjupersonerna paralleller till det ekologiska jordbruket som mer eller mindre blir närproducerats motsvarighet och detta öppnar diskussionen kring om närproducerat har någon framtid. Vi har även funnit att intervjupersonerna, både privat och i sitt yrkesliv, påverkas av olika kommunikationskanaler som kan ha stått som grund för den kunskap som senare bidragit till deras beslut gällande vad begreppet närproducerat innebär. / The concept of locally produced food is nowadays widely known and used by both companies and private individuals. The term locally produced food has never been assigned an official definition, and therefore the opinions about it are separated. Many believe that locally produced goods are produced in their neighborhoods, others that it applies to all production within national boundaries, and another group believes that it depends on what product it is. This papers purpose is that through interviews with actors in the value chain of groceries, examine how they perceive the innovations that is locally produced food, how it is different for each operator and simply see what local produced means for their organization. We believe that locally produced food has emerged as an innovation, which means a new idea created by humans and its entry into the society. Along the model of this process, we analyzed how respondents were affected by the process and its first three steps, knowledge, persuasion and decision. Mainly drawn parallels to organic farming as more or less the contrast of the term locally produced food, and this opens up for discussion concerning the future of locally produced food. We have also found that respondents, both privately and in their professional lives, are affected by various communication channels that may have been the basis for the knowledge that later contributed to their decision about what the term locally produced food really means.

Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder. Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna ett företag som tillverkar så kallat långsamt mode besitter, gällande att marknadsföra sig på ett specifikt sätt i butik och i skyltfönster. Vi har valt att undersöka hur butikens atmosfär och utformning av detaljer kan hjälpa till att förmedla företagets produkt och varumärkets identitet. Företagets kärnvärden är; tillverkning i Sverige, klassisk design och full kontroll på produktionen. Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med privatpersoner för att undersöka deras intryck av skyltfönster, med andra svenska textilproducerande företag för att undersöka om det finns gemensamma nämnare för denna typ av företag och dess marknadsföring, samt intervjuer med marknadsförare för att undersöka deras åsikter huruvida svensktillverkade kläder kan kommuniceras. Litteraturstudier har gjorts för att undersöka vad befintliga teorier säger om butikskommunikation. De slutsatser som dragits utifrån intervjuer och analyser av teorier gällande butikskommunikation och hållbar marknadsföring, är bland annat att konsumenter ofta är misstänksamma mot företag och dess påstådda miljöengagemang. Detta innebär att företagen måste kommunicera ärligt, vara konsekventa i sina handlingar och beteende samt ha en tydlig röd tråd. Allt kommunicerar, varför alla detaljer är viktiga. Företaget använder sig med fördel av att visa de certifieringar och standarder som de använder sig av på etiketter och hangtags, eftersom konsumenter har en större tilltro till en tredje part. Företag kan skapa mervärde till sin produkt genom att använda sig av storytelling; berätta sin unika historia. Detta kan också med fördel sammanfogas med att man skapar en öppenhet gentemot kund, då man berättar om hur företaget tillverkar sina produkter, vart det sker och vilka material som används. När det handlar om att kommunicera enligt en röd tråd är det viktigt att se till hela butiken och dess atmosfär. Företaget kan tilltala kunden via alla sinnen och förstärka budskapet och intrycket via syn, hörsel, känsel och doft. Marknadsföring av hållbara produkter görs med fördel på ett sätt som är både underhållande och utbildande. Det gäller då att utforma lättsamt, tilltalande och informationsrikt material som berättar något för kunden som den kanske inte visste förut. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

I en akvaponi odlas fisk och grönsaker i ett kretslopp med cirkulerande vatten. Enligt EU:s regelverk, EG nr 889/2008, kan ett sådant odlingssätt inte certifieras ekologiskt. Problematiken uppstår i hur en giftfri odling kan nå de miljömedvetna konsumenterna utan en certifiering. Studien syftar till att ta reda på hur man i en akvaponi kan skapa miljömässiga värden och vilket leveranssätt som är mest hållbart. Genom en enkätundersökning till konsumenter och personer inom restaurangbranschen har det framkommit att miljömärkning har ett högt värde likväl som kvalité. En stark konkurrenskraft är den lokala marknaden som också värderas högt. Efterfrågan på miljömärkt fisk är större än på grönsaker där konsumenterna hellre väljer lokalproducerat. Den lokala produkten förutsätter i många fall att konsumenten känner till dess produktionsprocess, då en lokalt odlad produkt inte per automatik blir miljömässigt hållbar. Är inte fisken miljömärkt påverkar det köpkraften något mer negativt än om grönsakerna inte är miljömärkta enligt urvalet av konsumenter. Personerna inom restaurangbranschen anser däremot att de produkterna som är lokalproducerade har lika stor plats som de miljömärkta. Utifrån enkätresultatet framgår att en akvaponiproducent kan distribuera lokalt som alternativ till ekologiskt märkning. Vill producenten ha ett transparent arbete och ytterligare möjliggöra miljömässiga hållbarhetsaspekter i sin verksamhet är transporten till kunden en viktig faktor. Hur produkterna ska levereras för att vara mest miljömässigt hållbara beror på lokalisering. Vad som avgör transportens miljöpåverkan är transportmedlet, hur mycket som fraktas, drivmedlet och sträckan. Oavsett transportfordon kan inte alla hållbarhetsprinciperna uppfyllas till fullo, men en minimering av påverkan kan väljas. / The aquaponic system includes cultivation of fish and vegetables in a cycle with circulating water. A closed system with circulating water is not possible to certify ecological according to the EU regulations, EG 889/2008. This causes a problem for the aquaponic producer who has a non-toxic production that is not possible to certify. The aim with this study is to find out if there is any alternative environmental values for an aquaponic and how the delivery can be done in the most environmental sustainable way. Results from the survey for consumers and persons in the restaurant branch show that environmental certification and quality are valued high. There is also a high demand for locally produced products. There is a higher demand for ecological fish than vegetables that has a higher demand for local production. Such a production requires that the consumer knows how the production is done since a local produced product does not necessarily mean that it its environmental sustainable. The buying power of the fish is affected more negatively than it is for vegetables if it is not environmental certified according to the consumers. The people in the branch of restaurants do however see local production and certification as equally important. The aquaponic producer has an opportunity to distribute the products locally based on the survey results. Would the producer have a transparent work and further enable environmental sustainability aspects in their business, the transport to the customer becomes an important factor. How the products will be delivered to be the most environmentally sustainable depends on location. The delivery method that provides good opportunities for relationship building between supplier and customer risk to be what leads to the most energy demand. While the delivery method that reduces the contact between the parties in many cases leads to minimum energy consumption. What determines transport energy consumption is the means of transport, how much is transported, the fuel use and the distance. Not all principles of sustainability be met in full regardless of vehicles, but the minimization of impact can be selected. / <p>2016-06-29</p>

This is a project about how the furniture industry could become more sustainable intheir waste handling. The project is based in Småland both geographically and interms of heritage and history in order to encourage locally produced products. Thecollaborators for this project are the two furniture companies Swedese andStrömslunds Snickerifabrik AB. Both companies have their production in Vaggeryd,Småland. Both companies are struggling with the waste that they produce. The aim ofthis project is to find a sustainable solution for their waste issue. In order to find asolution two theories are applied. The first one is industrial symbiosis which meansthat several industries can, by collaboration, profit from each other’s resources. Thesecond theory is circular economy which encourage remake, reuse or recycling of aproduct once it has reached its end of life. To prove that this solution would be possiblea hunting chair was made by combining the waste material that was gathered fromSwedese and Strömlunds. The decision to make a hunting chair was made to connectthe chair with the heritage of hunting and foresting in rural Småland. The making ofthe chair was different in the way that instead of that the designer would tell thematerial what was possible it was instead the material that decided the limitationsand possibilities. The final product fulfils its purpose and works perfectly for outdooractivities, even though some minor design decisions could have been changed. Theoutcome proves that Swedese and Strömslunds could benefit from working more withcircular economy and start cooperating in order to work as an industrial symbiosis.