No description available.

<p>The main purpose of this master thesis is to identify guidelines for a sustainable production that can provide useful information concerning the establishment of a biodiesel production. These guidelines concern the surrounding production environment, such as infrastructures and industries.</p><p>The thesis is based on theoretical grounds surrounding industrial symbiosis, biodiesel production and how sustainable development should be designed. A study of an already established producer in a similar business area has been used to provide a picture of similar projects. The thesis has with the supervisor's consent focused on the production conditions that are affected by location.</p><p>The production conditions selected are heating, raw material market, residual and sustainable profile. These are then evaluated through an Excel-based sensitivity analysis. The economic assessment showed that these conditions had limited impact on profitability. By combining these, however, it creates a profile of sustainability that will affect profitability in the long run.</p>

The main purpose of this master thesis is to identify guidelines for a sustainable production that can provide useful information concerning the establishment of a biodiesel production. These guidelines concern the surrounding production environment, such as infrastructures and industries. The thesis is based on theoretical grounds surrounding industrial symbiosis, biodiesel production and how sustainable development should be designed. A study of an already established producer in a similar business area has been used to provide a picture of similar projects. The thesis has with the supervisor's consent focused on the production conditions that are affected by location. The production conditions selected are heating, raw material market, residual and sustainable profile. These are then evaluated through an Excel-based sensitivity analysis. The economic assessment showed that these conditions had limited impact on profitability. By combining these, however, it creates a profile of sustainability that will affect profitability in the long run.

Klimatförändringarna har medfört en ökad efterfrågan på biobaserade bränslen. Mikroalger har flera intressanta egenskaper som gör dem till en attraktiv och lovande bioråvara för bränsleproduktion. Algerna har en effektiv fotosyntes vilket bidrar till ett lägre landanspråk jämfört med terrestra energigrödor. Dessutom kan odlingarna placeras på oproduktiv mark vilket gör att produktionen inte konkurrerar med andra areella näringar. Genom att integrera algodlingar med industriell infrastruktur kan restflöden som spillvärme, koldioxid, närsalter och vatten från industri nyttiggöras och därmed bidra till en mer effektiv och hållbar biomassaproduktion. I detta arbete studeras en industriell symbios mellan en algodling, det lokala kraftvärmeverket (Hedenverket) och rötningsanläggningen vid Sjöstadsverket i Karlstads kommun. Symbiosen bygger på att rökgaser från Hedenverket används som kolkälla för algerna, spillvärme används för att upprätthålla en lämplig odlingstemperatur i bassängen, varma rökgaser används för att torka biomassan inför förbränning och algernas näringsbehov tillgodoses genom att cirkulera kväve- och fosforrikt rejektvatten från rötningsanläggningen på Sjöstad. Biomassan som produceras används sedan som bränsle i kraftvärmeverket. På så vis skapas nya kretslopp och ett lokalt biobränsle produceras samtidigt som spillflöden från industrin tas till vara. Två tänkbara scenarion för energiutvinning studerades; rötning (Scenario A) och direkt förbränning (Scenario B). För att belysa fördelarna med symbiosen analyserades även ett referensscenario, vilket bygger på att odlingen sker fristående i en så kallad Stand alone-anläggning. Målet med studien var att konstruera en beräkningsmodell för att simulera biomassaproduktionen utifrån platsspecifika förutsättningar samt utvärdera systemet ur miljö-, energi- och kostnadssynpunkt. Studien utformades som en förstudie med syfte att vara ett övergripande men ändå tydligt kunskaps- och beslutsunderlag för berörda aktörer. Arbetet ska belysa symbiosens styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Resultatet från studien visar att det genom industriell symbios går att odla alger över en lång säsong vid Hedenverket i Karlstad med det system som föreslås. Den industriella symbiosen förlänger odlingssäsongen med 75 % jämfört med en Stand alone-anläggning och den årliga produktiviteten ökar från 14 till 18 g m-2 d-1. Miljöanalysen visar att det utifrån de systemförslag som undersöks finns liten eller ingen miljönytta med den industriella symbiosen. Scenario A bidrar till att öka CO2-emsisionerna med 0,2 kg m-2 år-1 medan Scenario B bidrar till en reduktion motsvarande 0,2 kg m-2 år-1. En bidragande faktor till detta resultat är att Karlstad Energis el- och värmeproduktion idag i stort sett redan är fossilfri. Detta medför att det algbaserade bränslet ersätter en redan biobaserad process. En högre miljönytta kan åstadkommas genom att överväga alternativa energiutvinningsprocesser. För att tydliggöra miljöfördelarna med en integrerad algodling bör en fullskalig livscykelbedömning för systemet genomföras. Nettoenergi-ration (NER-värde) för Scenario A och Scenario B beräknades till 2,6 respektive 5,3. De höga NER-värdena pekar på att utvinningen av energi med god marginal överträffar energibehovet i produktionsledet för båda processvägarna. Lönsamhetsbedömningen visade att båda scenariona innebär en återbetalningstid som överstiger den tekniska livslängden för anläggningen, 44 och 56 år för respektive scenario. Sammanfattningsvis visar studien att det finns goda möjligheter för att odla alger och framställa ett lokalproducerat biobränsle vid Hedenverket. Trots att det föreslagna systemet med industriell symbios uppvisar positiva resultat beträffande energiprestanda så finns det inte ekonomiska eller miljömässiga förutsättningar för en algodling vid Hedenverket baserat på den systemutformning som föreslagits. Genom att framställa produkter med högre värde från biomassan kan dock ekonomisk- och miljömässiga vinster uppnås, vilket är något som bör utredas vidare.

Energy efficiency and reduced energy consumption are two highly discussed topics in the global environmental debate where Sweden as a country is at the forefront. High demands on streamlining energy usage exists where a goal is to by 2030 have a 50% more efficient energy use than in 2005. This study examined how waste heat could be recovered from an industrial process to reintroduce it into the building and thus reduce energy consumption. The process included a test room for large motors at ABB Machines in Västerås, where a fire pond near the building was used as cooling water for the motors' cooling systems during testing. The fire pond was located underground and only the outdoor climate controlled the temperature of the water in the pond. This meant that for large parts of the year the water was too hot to be used as cooling water and thus there was a need to reduce the temperature of the pond and at the same time utilize the heat that was in it. Mass balances were performed on the fire pond using test protocols. In this way, the group was able to calculate how much energy was available to be utilized and what system temperatures were possible. After analysis of previous studies, a system solution was developed where the incoming cold water that would become domestic hot water was used to cool the fire pond and at the same time preheat the cold water. Calculations were made to prove the economic and environmental benefits of the solution. The result showed a saving of 121.89 MWh/y in district heating consumption, which corresponded to a decrease of 3.1% of the total district heating consumption. In figures, this corresponded to a gross saving of 66,730 SEK/year. In addition, the solution reduced cold water consumption by 3200 . The study showed that economic and environmental savings could be made but that the system solution was difficult to generalize as the current problem was unique. The group discussed other solutions that would have been possible if other conditions had existed for the fire pond. Among these was, for example, a proposal to upgrade the heat in the fire pond with the help of heat pumps and use this for the building's radiator circuit or for the primary district heating line. Objections to these proposals were that energy needed to be added to power the heat pumps.

Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas. Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW. Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år. Effekten kommer då vara 4 MW på vintern och 2 MW på sommaren. Koldioxidmängden från biogasanläggningen uppgår till 16 000 ton per år vilket ger ett flöde på 1,8 ton i timmen. Biogasanläggningen i Linköping producerar 45 000 ton biogödsel per år. Grönsaker som tomat, gurka, örter och sallat odlas i växthus och trivs bäst vid temperaturer på 15-26 ˚C. Under dagen bör temperaturen vara något högre än nattetid. För att öka tillväxten hos plantorna kan koldioxid tillföras. Vid stark ljusinstrålning och varmt klimat kan koldioxidhalten höjas från 375 ppm till 1 200 ppm. Värmeenergibehovet för en tomatodling ligger mellan 350 till 550 kWh per kvadratmeter och år. Maxeffekten för uppvärmningssystemet varierar mellan 200 och 300 W per kvadratmeter beroende på växthusets placering och isoleringsmaterial. Koldioxidtillförseln är 7-20 gram per kvadratmeter växthus. Överskottsvärmen från Tekniska Verkens produktionsanläggningar räcker till att försörja ett traditionellt växthus på 2 hektar. Växthuset har lägst värmebehov på sommaren vilket gör att endast en liten del av värmen från Gärstad- och Kraftvärmeverket kan tas tillvara. Mängden överskottsvärme från biogasanläggningen är som störst under vintern och något lägre under sommaren, vilket gör den väl lämpad för en matchning med växthus. Mängden koldioxid räcker för att tillgodose en växthusareal på 9 hektar. Eventuellt kan det bli möjligt att använda biogödsel som växtnäring i växthus. Dock bör vidare studier utföras innan detta kan fastställas. Tekniska Verken utreder hur ett samarbete med företaget Plantagon skulle kunna se ut. Plantagon har tillsammans med Sweco tagit fram ett innovativt odlingskoncept där växter odlas på höjden i ett sfärformat växthus. För att verifiera Swecos uppgifter om energi- och effektbehov samt få en uppfattning om vilka parametrar som påverkar växthusklimatet har beräkningar utförts. De faktorer som tagits hänsyn till i beräkningarna är värmeledning, konvektion, solstrålning, ventilation, avfuktning och vattenanvändning. För att se hur effektbehovet varierar över året har beräkningarna upprepats för varje månad. Överskottsvärmen från Tekniska Verken räcker gott och väl för att täcka Plantagons växthus värmebehov. För att uppskatta hur mycket Tekniska Verkens resurser skulle kunna reducera en växthusodlings klimatpåverkan har sex olika scenarier ställts upp. Med hjälp av en befintlig livscykelanalys för svensk tomatodling har koldioxidekvivalenterna per kilogram producerade tomater för de olika scenarierna beräknats och jämförts. Två av scenarierna är kopplade till Tekniska Verken. Det ena scenariot är en traditionell växthusodling och den andra är Plantagons växthus. En traditionell växthusodling som förses med Tekniska Verkens resurser samt producerar närproducerade grönsaker visade sig få en väsentligt mycket lägre klimatpåverkan än en genomsnittlig växthusodling. Produktion av 78 kilogram tomater i det växthuset motsvarar samma klimatpåverkan som 1 kilogram tomater från en genomsnittlig svensk växthusodling.  Plantagons växthus kan på samma sätt producera 7 kilogram tomater för samma klimatpåverkan som 1 kilogram tomater från en genomsnittlig växthusodling. Genom att använda överskottsvärme, koldioxid och biogödsel från Tekniska Verken till att driva växthus kan en systemlösning med låg miljöpåverkan skapas. Resurser som tidigare inte utnyttjats kan få ett användningsområde, vilket ökar miljöprestandan för produktionsanläggningarna. Grönsakerna som produceras får en låg miljöpåverkan vilket gör att de exempelvis kan klimatcertifieras samt säljas som närproducerade i Linköpingstrakten. Genom att undvika långa och kostsamma transporter samt kunna sälja grönsaker till ett högre pris ökar förtjänsten för odlingsföretaget. / The purpose of this master thesis is to assess the potential from a joint venture between Tekniska Verken and greenhouses. The goal is to, through industrial symbiosis, create a resource-efficient solution in which Tekniska Verken’s facilities can improve their environmental performance while the greenhouse’s climate impact is reduced. Tekniska Verken has excess heat in their facilities. In 2007 Gärstad- and Kraftvärmeverket had 54 GWh excess heat. The largest quantity of excess heat occur during the summer when the demand for heat in the district heating system is the lowest. The excess heat during the summer reached a high level as 25MW. In a few years, Swedish Biogas’s plant in Linköping will have an excess heat of about 26 GWh per year. The effect will then be 4 MW during the winter and 2 MW during the summer. The amount of carbon dioxide released from the biogas plant is 16 000 tons a year resulting in a flow of 1.8 tons per hour. The biogas plant in Linköping produces 45 000 tons of bio-fertilizer a year. Vegetables like tomatoes, cucumbers, herbs and lettuces are grown in greenhouses thrives best at temperatures of 15-26 ˚ C. During the day, the temperature should be slightly higher than during the night. In order to enhance growth of the plants, carbon dioxide can be added. In strong light and warm climates, carbon dioxide concentration can be increased from 375 ppm to 1200 ppm. The energy demand for tomato cultivation is somewhere between 350-550 kWh per square meter and year. The power requirement varies between 200 and 300 W per square meter depending on plant location and the house insulation. The carbon dioxide supply is 7-20 grams per square meter greenhouse. The excess heat from Tekniska Verken’s facilities is enough to support a traditional greenhouse with the size of two hectares. The greenhouse has its lowest heat demand in the summer, which has the effect that only a small portion of excess heat from Gärstad- and Kraftvärmeverket can be used. The amount of excess heat from the biogas plant is highest in the winter and slightly lower in the summer, making it well suited for a match with the greenhouse. The amount of carbon dioxide is enough to meet the demand of a greenhouse with an area of 9 hectares. It could potentially be possible to use bio-manure as fertilizer in the greenhouse. However, further studies should be conducted before this can be assured. Tekniska Verken is investigating how a joint venture with the company Plantagon could be set up. Plantagon together with Sweco has developed an innovative cultivation concept in which plants are grown in levels in a sphere-shaped greenhouse. To verify the data on energy and power needs given by Sweco, and to get an idea of the parameters that affect greenhouse climate, calculations have been performed. The factors taken into account in the calculations are the heat conduction, convection, solar radiation, ventilation, dehumidification and the use of water. To see how the power requirements vary throughout the year, the calculations have been repeated for every month. The excess heat from Tekniska Verken is more than enough to cover the greenhouse’s heat demand. In order to estimate how much Tekniska Verken could reduce a greenhouse cultivation’s climate impact, six different scenarios is set. Using an existing life cycle analysis of Swedish tomato cultivation the carbon dioxide emission per kilogram of tomatoes for the different scenarios were calculated and compared. Two of the scenarios are linked to Tekniska Verken. One scenario is traditional greenhouse cultivation and the other is Plantagon greenhouse. A traditional greenhouse cultivation which is provided with resources from Tekniska Verken and is locally producing vegetables has a smaller carbon footprint than average greenhouse cultivation. The production of 78 kg of tomatoes in that greenhouse corresponds to the same carbon footprint as 1 kilogram tomatoes from average greenhouse cultivation. Plantagon greenhouse can similarly produce 7 kilograms of tomatoes in the same climate impact as 1 kilogram of tomatoes from average greenhouse cultivation. By using excess heat, carbon dioxide and bio-manure from Tekniska Verken to power the greenhouse, a system solution with low environmental impact is created. Previously not used resources will have a sector of application, which increases the environmental performance of the production facilities. The produced vegetables will get a lower environmental impact and could, for example be climate certified and sold as locally produced in the Linköping area. By avoiding long and expensive transports and to be able to sell vegetables at a higher price increases the profits for cultivation company.

The concept of industrial symbiosis aspires to increase regional resource efficiency by correlating traditionally separate industrial corporation towards a common goal regarding economic benefits and reduced environmental influence. The aim of this study was to determine the potential to industrial symbiosis within communities along the coast of northern Sweden, evaluating the possibility to increase the regional resource efficiency. Initially, eleven communities were evaluated regarding two validated indicators, industrial diversity and economic yield. Two considered communities, Umeå and Örnsköldsvik acquired the most promising values and were hence selected to be included further in the study. In order to evaluate the potential to industrial symbiosis, information regarding the industrial material and energy flows associated with the two were retrieved and analyzed. Additionally, the aggregated industries were categorized by national and European industrial classification codes, which enabled an analogy with already implemented, international synergies in the same industrial fields. Ultimately, 31 potential synergies could be charted within and between the studied communities. Örnsköldsvik exhibited a more superior potential to industrial symbiosis than Umeå, although the latter conducted a higher value regarding industrial diversity than the previous. The result was partly conducted by established correlations between the industrial composition within the studied communities and virtual cases of implemented synergies consisting of the same industries and energy or material flows around the world. The potential to industrial symbiosis along the northern coast of Sweden could ultimately be determined which, if enforced, could be expected to increase the regional resource efficiency.

Bakgrund: Forskning och beslutsfattande organ menar att en del i att minska klimatpåverkan är cirkulär ekonomi. Tidigare forskning saknar i viss mån ett affärsmässigt perspektiv på industriell symbios och regenerativa affärsmodeller. Kunskapsluckan i forskningen gör det intressant att konceptualisera affärsmodeller för verksamheter som jobbar på miljömässigt hållbara vis. Utifrån konceptualiseringen kan man identifiera utmaningar och möjligheter. Samhället och industrin har, med hjälp av forskning och uppsatsens konceptualisering, möjlighet att agera utifrån tidens förutsättningar för att främja en hållbar utveckling. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera verksamheter som skapar värde genom regenerativa affärsmodeller. Uppsatsen ämnar identifiera utmaningar för denna typ av affärsmodell. Slutligen är målet att ge en bild av hur dessa affärsmodeller kan utvecklas för att ta sig an utmaningarna som finns för att möjliggöra lönsamhet och tillväxt för att skapa mer cirkularitet i ekonomin. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv forskningsdesign. Uppsatsen har en flerfallsstudiedesign. Empiriska data är insamlad från semistrukturerade intervjuer från verksamheter vars affärsmodeller kan beskrivas som regenerativa.   Slutsats: Studien visar att de regenerativa verksamheterna främjar hållbar utveckling genom att på olika sätt bidra till minskad användning av jungfruliga resurser. Det framgår i studien att företag med regenerativa affärsmodeller kan erbjuda ett värde i form av att kunder och partnerföretag kan kommunicera en hållbar profil. Viktiga utmaningar är lagstiftning, kommunikation av värdeerbjudande och platsspecifika restströmmar. Viktiga möjligheter är nya mått för hållbarhet, innovation och framför allt samhällsopinionens drivkraft för en mer cirkulär ekonomi.

The transition to a sustainable future is one of the biggest, and most current challengestoday. It’s something that manifests, both political in terms of policies but also in theincreasing societal awereness regarding sustainability. The Paris agreement was adoptedin 2015 and aims to limit the global warming below 2 ◦C. Meanwhile large amounts of fossilfuels and raw materials are being consumed which furthers the issue. One way to limitits effect is to make use of the residual flows that’s being created. Unfortunally, it’s morecommon that theese residual flows are being released to the surroundings, often in the formof excess heat. One of the reasons for this originates in limited system boundaries whereactors solely focus on their own operation and do not explore the possibility of cooperationwith others actors. Previous research demonstrates that actors lack methods to evaluatepotential solutions with a systematical approach which leads to missed opportunities—especially for the utilization of underutilized resources—for energy efficiency. Thus thisMaster’s thesies aims to investigate the potential with excess energy and different waysactors can capitalize on it. Furthermore the study aims to present decision basis by applying a Multi-criteria analysis but also identify knowledge gaps connected to decisionmakingoverall and how the method can be used to reduce theese. This Master’s thesis was conducted through a case study at Siemens Energy in Finspång,Sweden, where a Multi-criteria analysis was applied on their intermittent energyflow ofelectricity stemming from gas turbine testing. A literature study was used to determinewhich potential solutions that would be included in the method while a interview studywith employees on the focal company gave rise to the indicators that were used to evaluatethe solutions. The result showed that four solutions, hydrogen production, district heatingproduction, battery park and Direct Air Capture all fulfilled the demands. The resultfurther indicated that all four solutions had their individual strengths and weaknessesconnected to the three sustainability aspects and therefore the best solution depends onwhich aspect is valued the most. From an economical standpoint, hydrogen roduction wasthe most attractive while Direct Air Capture and district heating production were mostfavourable in terms of ecological- and social profitability. Although battery park was notconsidered best in one particular area, the analysis highlighted the fact that it can facilitatea higher effectiveness from the other solutions if implemented. Therefore it is in this studyrecommended to investigate the possibility to implement a combination of these solutionsto maximize the benefit and whether it’s possible to do so in conjunction with other actors. It can be concluded that Multi-criteria analysis can be used to foster the utilization ofunderutilized resources by providing a systematical method for basis decision. To achievereal change though, it’s necessary that actors expand their system boundaries to includeresidual flows from other actors. Nevertheless, it must be underlined the importance thatevery actor strive individually to be the most sustainable they can be, only then can weachieve a sustainble future.

Industriers samverkan med varandra och andra sektorer i samhället genom industriell symbios spelar en viktig roll för omställningen till cirkulära kretslopp och en hållbar framtid. Genom att företag, industrier och kommuner verkar tillsammans genom bland annat resurs- och kunskapsutbyten fås en ökad energioch resurseffektivitet med ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster. De områden med industriell symbios som finns idag har ofta uppkommit genom spontant utvecklade projekt, på grund av exempelvis lönsamheten i att tillvarata restflöden eller krav på slutna flöden. Att symbiosnätverk inte uppkommer vid fler områden kan bero på bristfällig kommunikation och företags fokus på den egna kärnverksamheten, att de inte ser till det större systemet de är en del av och vilka nyttor som kan fås genom samverkan. Ett första steg i att aktivt utveckla industriell symbios är att kartlägga potentiella synergier inom ett område. Kartläggningssteget är ett av de inom litteraturen mest undersökta stegen av utvecklingsprocessen för industriell symbios. Det innehåller en mängd framtagna dataverktyg som syftar till att matcha verksamheters in- och utflöden. Identifierade dataverktyg missar dock ofta aspekten att involvera och engagera medarbetare samt ytterligare mervärden som utöver möjliga resursutbyten är viktiga för att industriell symbios ska uppkomma och fortsätta verka. Det saknas även ett arbetssätt för hur en kartläggning kan struktureras, där detta examensarbete är ett värdefullt bidrag inom ämnet. Detta examensarbete undersöker hur en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier kan struktureras. Synergier är exempelvis utbyten av material- och resursflöden, gemensam infrastruktur och kunskapsnätverk. Synergier syftar till att vara värdehöjande i form av att ge ekonomiska fördelar, minskad miljöpåverkan eller stärkta sociala band mellan olika aktörer. En fallstudie genomfördes för att kartlägga synergier vid Händelö Eco Industrial Park i Norrköping. Datainsamlingen för kartläggningen genomfördes externt av rapportförfattarna genom genomgång av dokument, telefonsamtal och möten med medarbetare vid Händelö. En workshop med representanter från sju aktörer genomfördes som intern kartläggning, som ämnar till att samla aktörer och låta dem gemensamt identifiera synergimöjligheter mellan varandra. Genom fallstudien identifierades ett 50-tal olika synergier och ett flertal mervärden vid Händelöområdet. Som en avslutande del i kartläggningen bedömdes identifierade synergiers implementeringspotential. Examensarbetet presenterar ett arbetssätt för hur en kartläggning av befintliga och potentiella värdehöjande synergier inom ett område kan struktureras. Arbetssättet består av fyra steg; identifiering av startgrupp av aktörer, kartläggning av synergier, inkludering av ytterligare aktörer och bedömning av implementeringspotentialen. Diskussion förs gällande hur arbetssättet kan anpassas utifrån kartläggarens och områdets förutsättningar samt vikten av olika mervärden. Genom att formulera ett arbetssätt som utöver identifierade värdehöjande synergier även resulterar i mervärden som stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios, ökar möjligheterna för industriell symbios och mer hållbar hushållning av resurser inom fler områden. I slutsatserna rekommenderas att en kartläggning av synergier bör genomföras både externt och internt. En intern kartläggning, när aktörer samlas och interagerar med varandra, kan utöver synergimöjligheter även resultera i viktiga mervärden som främjar implementering av synergier. Exempel på mervärden är engagemang och ökad kommunikation, vilket stärker den institutionella kapaciteten för industriell symbios och möjliggör långsiktiga industriella samarbeten. För att ta arbetet vidare är kontinuerliga möten iv och att koordinera aktörer viktigt, för att ta tillvara på identifierade synergier och de anställdas engagemang, därmed fortsätta utveckla den industriella symbiosen vid Händelö. / Industries cooperating with each other and other sectors of society through industrial symbiosis which plays an important role for a sustainable development and the conversion to circular economy. Industries, municipalities and organizations collaborating through, among other things, sharing resources and knowledge leads to energy and resource efficiency with economic, environmental and social benefits. Areas with existing industrial symbiosis have often emerged through spontaneously developed projects, due to regulations or the profitability of utilizing residual flows. Why industrial symbiosis network doesn’t emerge in more areas may be due to lack of communication and coordination as well as companies focusing on their core business and not seeking the benefits that collaborations can provide. A first step in developing industrial symbiosis is to find synergetic opportunities within an area. This step contains a variety of data tools for process input–output stream-based matching. These types of data tools, however, often misses the aspect of involving and engaging employees which is important for the process of industrial symbiosis to emerge and proceed. There is also no clear workflow for how identifying synergy opportunities can be done, where this thesis is a valuable contribution within the subject. This master thesis examines how a mapping of existing and potential value-adding synergies can be structured. Synergies include, for example, exchanges of material and resource flows, shared infrastructure and knowledge networks. Synergies aim to added value of economic benefits, reduced environmental impact or strengthened social links between different actors. A case study was conducted to find synergetic opportunities at Händelö Eco Industrial Park in Norrköping. The data collection was carried out externally by the authors through a review of documents and meetings with employees at Händelö. A workshop with representatives from seven actors was held as internal mapping, which aimed to help them to identify mutual synergy opportunities between each other together. The case study identifies about 50 different synergies and several added values in the Händelö area. As a final part of the mapping, the potential for the identified synergies’ feasibility were assessed. This master thesis presents a workflow for a mapping of existing and potential value-adding synergies within an area. The process consists of four steps; identification of actors, mapping of synergies, incorporation of further actors and feasibility assessment. Discussion is conducted on how the workflow can be adapted based on the surveyor and the area of the symbiosis, as well as the importance of various added values. Formulating a workflow that, in addition to identifying value-added synergies increases the opportunities for industrial symbiosis and more sustainable management of resources in further areas. The conclusions include a recommendation that a mapping of synergies should be done both externally and internally. An internal survey, where actors gather and interact with each other, can result in important added values which facilitates the feasibility of identified synergies. Examples of added value are engagement and increased communication, which strengthens the institutional capacity for industrial symbiosis and enables long-term industrial collaborations. In order to continue the development of the Händelö area, recurrent meetings and coordination of actors are important, taking advantage of identified synergies and employee engagement, thus continuing to develop the industrial symbiosis.