Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding of how collaboration in the manufacturing industry can enable the formation of industrial symbiosis by identifying challenges and strategies. To fulfill this purpose, two research questions has been addressed: What are the factors hindering collaboration and thus IS formation between companies in Norr- & Västerbotten? and What are the enabling strategies allowing collaboration for IS formation in Norr- & Västerbotten? Method: The research was conducted as a qualitative, inductive study of exploratory nature. The study utilized semi-structured interviews, in total, 14 interviews were conducted with regional companies and additional actors. The data was analyzed through thematic analysis. Findings: The study reveals that companies in the region face three challenges to successful collaboration: insufficient inter-organizational work methods, conservative market for new or agile collaborations, and uncertainty regarding collaboration and knowledge sharing. The study also identified four strategies to overcome those challenges: promoting communication mechanisms, utilize financial and sustainability value as incentive model, offer a platform for networking and matchmaking, and creating transparent data sharing between actors. These findings are summarized in a contingency framework to illustrate what challenges can be addressed by what strategies. Theoretical and practical implications: This study extends the industrial symbiosis literature by utilizing collaboration as a effective means of achieving increased cases of IS formation. Additionally, this study provides collaboration challenges and strategies, with a framework to help practitioners and policy makers successfully navigate and facilitate collaborative efforts. Lastly, this study investigated Norrbotten and Västerbotten, a previously rather unexplored re-gion. Limitations and further research: The generalizability of the findings are uncertain as they rest on the conditions of the region and mostly metallurgical SMEs. Consequently, it is recommended that future research replicate similar studies in other geographical areas, possibly including more companies and an increased diversity. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur samarbete inom tillverkningsindustrin kan möjliggöra bildandet av industriell symbios genom att identifiera utmaningar och strategier. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor behandlats: Vilka faktorer hindrar samarbete och därmed IS-bildande mellan företag i Norr- & Västerbotten? och Vilka strategier möjliggör samarbete för IS-bildande i Norr- & Västerbotten? Metod: Forskningen genomfördes som en kvalitativ, induktiv studie av explorativ karaktär. I studien användes semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes 14 intervjuer med regionala företag och ytterligare aktörer. Datan analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studien visar att företag i regionen står inför tre utmaningar för framgångsrikt samarbete: otillräckliga interorganisatoriska arbetsmetoder, konservativ marknad för nya eller agila samarbeten och osäkerhet kring samarbete och kunskapsdelning. Studien identifierade också fyra strategier för att övervinna dessa utmaningar: främja kommunikationsmekanismer, använda ekonomiskt värde och hållbarhetsvärde som incitament, erbjuda en plattform för nätverk och matchmaking samt skapa transparent datadelning mellan aktörer. Dessa resultat sammanfattas i ett framework för att illustrera vilka utmaningar som kan hanteras med vilka strategier. Teoretiska och praktiska bidrag: Denna studie utökar den industriella symbioslitteraturen genom att använda samarbete som ett effektivt sätt att uppnå ökat antal fall av IS-bildning. Dessutom tillhandahåller den här studien samarbetsutmaningar och strategier, med ett framework för att hjälpa praktiserande aktörer och beslutsfattare att framgångsrikt navigera och underlätta samarbeten. Slutligen undersökte denna studie Norrbotten och Västerbotten, en tidigare ganska outforskad region. Begränsningar och framtida forskning: Resultatens generaliserbarhet är osäker eftersom de vilar på de specifika förhållandena i regionen och mestadels metallurgiska SMF. Därför rekommenderas det att framtida forskning replikerar liknande studier i andra geografiska områden, eventuellt med större antal företag och en ökad mångfald av företagen.

The world is facing many challenges to be able to ensure food security, such as anincreased food demand coming from an expanding world population andurbanisation, worsened agricultural opportunities from increased land deteriorationand significant environmental impacts coming from the food sector. Thus, there is aneed for new agricultural solutions to meet our needs whilst decreasing impactssimultaneously. A part of these solutions could be found in urban farming andhydroponic vertical farming systems (VFS). VFS uses artificial intelligence toregulate heat, lighting and irrigation to cultivate crops indoors. By placing thesesystems inside a grocery store, new opportunities for these crops are presented,such as water-and-nutrient recirculation, reductions in transports, usage ofpesticides and agricultural land, as well as opportunities for industrial symbiosis inheating and converting carbon dioxide to oxygen. Thus, the aim of this report is toassess the environmental hotspots and areas of improvement of an hydroponic VFSplaced in the grocery store using life cycle assessment (LCA). The study isconducted in partnership with Swegreen, which are the creators behind the studiedVFS model called SAGA, designed to be operated in medium sized grocery storesin Sweden. Results from the study show that energy consumption is a hotspot in most impactcategories, followed by impacts from infrastructure, fertilisers, packaging andconsumer waste management. However, for the climate change impact category,the sensitivity analysis indicates that the impact from the energy consumption ishighly dependent on what type of electricity mix that is being used, since thedifference in impact on climate change between the Swedish electricity mix, andNordic electricity mix ranged from 0.340 to 0.385 kg CO2 eq (carbon dioxideequivalents) per kg produced edible lettuce. Moreover, synergising effects fromintegrating the system into a grocery store, such as cleaning the air from carbondioxide and reusing residual heat from the system, showed the opportunities forgrocery stores to reduce impacts in climate change by up to 43% of the total climatechange impacts from the VFS. However, using these synergising effects effectivelywould require additional investments to build up the necessary infrastructure toachieve these avoided impacts. / Världen står inför många utmaningar för att kunna säkerhetsställalivsmedelsförsörjningen, såsom en ökad efterfrågan på livsmedel till följd av enväxande världsbefolkning och urbanisering, försämrade odlingsmöjligheter till följdav utarmad odlingsmark och växande miljöpåverkan från livsmedelssektorn. Detfinns därför ett behov av nya lösningar för att tillgodose våra behov och samtidigtminska påverkan inom jordbrukssektorn. En del av dessa lösningar kan hittas istadsodling och hydroponiska vertikala odlingssystem (VFS). VFS använderartificiell intelligens för att reglera värme, belysning och bevattning för att odla grödorinomhus. Genom att placera dessa system i en livsmedelsbutik skapas nyamöjligheter för dessa grödor, såsom recirkulation av vatten och näringsämnen,minskade transporter, användning av bekämpningsmedel och jordbruksmark, samtmöjligheter till industriell symbios vid uppvärmning och omvandling av koldioxid tillsyre. Syftet med denna rapport är att bedöma miljömässiga hotspots ochförbättringsområden för en hydroponisk VFS som placeras i livsmedelsbutiker medhjälp av livscykelanalys (LCA). Studien genomförs i samarbete med Swegreen, somär producenten av den studerade VFS-modellen kallad SAGA som är designad föratt drivas i medelstora livsmedelsbutiker i Sverige. Resultaten från studien visar att energiförbrukningen är en hotspot i de flestapåverkanskategorier, följt av påverkan från infrastruktur, gödningsmedel,förpackningar och konsumentens avfallshantering. För klimatpåverkan visarkänslighetsanalysen att påverkan från energiförbrukningen är starkt beroende avvilken typ av el som används, eftersom total klimatpåverkan för den Svenska elmixenoch den Nordiska elmixen var 0.340 respektive 0.385 kg CO2 -ekv(koldioxidekvivalenter) per kg producerad ätbar sallad. När systemet integreras i enlivsmedelsbutik bidrar det till synergieffekter från koldioxidavskiljning ochåteranvändning av spillvärme från systemet. Detta öppnar upp för möjligheter förmataffären att minska klimatpåverkan för upp till 43% av systemets totalaklimatpåverkan. Däremot skulle det krävas ytterligare investeringar för att bygga uppnödvändig infrastruktur för att uppnå dessa synergieffekter.

Purpose – This study aims to explore and provide empirical insights into AI-driven circular business model innovation (CBMI) in industrial symbiosis. In doing so, it addresses the knowledge gap regarding how industrial companies can use AI to amplify circular business models and facilitate AI-driven circular innovation. Method – A thematic analysis was used in the study to answer the research questions. It was based on 32 interviews with informants from five companies conducting an AI innovation initiative and experts, as well as two site visits, four project meetings and 61 company documents.  Findings – The analysis showed how AI can amplify an industrial symbiosis and uncovered three principles and symbiotic facilitators for AI-driven CBMI in an industrial symbiosis. The principles and symbiotic facilitators were combined in a coevolutionary alignment framework for AI-driven CBMI in industrial symbioses. Theoretical contributions – This study contributes to prior literature by (1) depicting how AI changes business models and amplifies an industrial symbiosis, where past research only had conceptualised it; (2) identifying principles that describe how AI-driven CBMI should be approached; (3) uncovering three symbiotic facilitators that create conditions for successful AI-driven CBMI; and (4) conceptualising a coevolutionary framework based on the principles and symbiotic facilitators for aligning the innovation efforts between partners in industrial symbioses. Practical contributions – Managers in industrial symbioses can use this study to comprehend how AI can improve resource flows and the significance of efficient data sharing in collaborative AI-driven innovation. Moreover, it provides a framework to assist companies in aligning innovation initiatives among partners in order to succeed with AI-driven CBMI. Limitations of the study – The study focused on five companies involved in an AI innovation initiative in one specific industrial symbiosis. As a result, the findings’ generalisability may be limited, and validating these findings in other industrial symbioses and different industrial ecosystems or partnerships would thus be interesting for future research. / Syfte – Denna studie syftar till att utforska och ge empiriska insikter i AI-driven cirkulär affärsmodellinnovation (CBMI) i industriell symbios. Genom detta undersöks kunskapsbristen om hur industriella företag kan använda AI för att förbättra cirkulära affärsmodeller och underlätta AI-driven cirkulär innovation. Metod – En tematisk analys användes i studien för att besvara forskningsfrågorna. Den baserades på 32 intervjuer med informanter från fem företag som genomförde ett AI-innovationsinitiativ och experter, samt två platsbesök, fyra projektmöten och 61 sekundära källor. Resultat – Analysen visade hur AI kan förbättra en industriell symbios och hittade tre principer och symbiotiska facilitatorer för AI-driven CBMI i en industriell symbios. Principerna och symbiotiska facilitatorerna kombinerades i ett samevolutionärt ramverk för att skapa målöverenstämmelse och underlätta AI-driven CBMI i industriella symbioser. Teoretiskt bidrag – Denna studie bidrar till tidigare litteratur genom att (1) beskriva hur AI förändrar affärsmodeller och förbättrar en industriell symbios, där tidigare forskning bara hade konceptualiserat det; (2) identifiera principer som beskriver hur AI-driven CBMI bör genomföras, (3)  identifiera tre nyckel symbiotiska facilitatorer som skapar förutsättningar för framgångsrik AI-driven CBMI; och (4) konceptualisera ett samevolutionärt ramverk baserad på principerna och symbiotiska facilitatorer som kan användas för att underlätta innovation som partners gör tillsammans i industriella symbioser. Praktiskt bidrag - Ledare i industriella symbioser kan använda denna studie för att förstå hur AI kan förbättra resursflöden och vilken betydelse effektiv datadelning har i kollaborativ AI-driven innovation. Dessutom ger det ett ramverk för att hjälpa företag att innovera tillsammans för att lyckas med AI-driven CBMI. Studiens begränsningar – Studien fokuserade på fem företag involverade i ett AI-innovationsinitiativ i en specifik industriell symbios. På grund av detta kan resultatens generaliserbarhet vara begränsad, och validering av dessa resultat i andra industriella symbioser och olika industriella ekosystem eller partnerskap skulle därför vara intressant.

This thesis investigates the opportunities and challenges regarding urban oyster mushroomproduction (Pleurotus Ostreatus) employing urban-based materials in Stockholm Stad as agrowing medium. Additionally, the availability of the five most suitable substrates has beenfurther explored with the indicator’s availability in Stockholm Stad, and the Biologicalefficiency (BE%) for a suitable growing medium and the quantity of the substrates have beenmapped out. In response to climate change and an uncertain future, cities need to be resilientto disasters and meet essential needs like water, food, and energy. Due to the COVID-19pandemic, the Swedish government plans to increase self-sufficiency by developing the lawof public procurement to prioritize buying locally produced goods. However, imported foodis cheaper than Swedish goods, making it difficult for domestic products to compete.Moreover, a major part of Sweden’s waste management consists of the combustion of variouswaste, which is being on a lower priority on the Waste hierarchy. Therefore, assessing thepossible areas of use such as oyster mushroom cultivation could likely add further value tothe residual waste streams investigated. Using Material Flow Analysis (MFA), interviews,and literature review, relevant data and information was collected to locate the five mostsuitable substrates: (1) wood waste from arborists and wood workers, (2) paper waste, (3)cardboard waste, (4) Spent Coffee Grounds (SCG) from five of the biggest chains coffeeshops in Stockholm Stad, (5) garden waste collected from a collection company. Theestimated availability of each residual waste stream has been mapped out with paper wastebeing 15’805’567 kg, 20’560’580 kg (cardboard), 64’166’500 kg wood waste, 3’939’664,2kg garden waste, and 152’121,7 kg (SCG). The BE% is ranging from 18,61% for SCG, woodwaste to 64,69%, garden waste to 95,3%, paper to 112,4%, and cardboard with a BE% of117,5%. Moreover, the BE% will vary depending on the preparation of the substrate and thegrowing conditions of the mushrooms. The oyster mushroom's estimated kilo price is 245SEK/kg, with a potential yearly value of the oyster mushroom is estimated to beapproximately 128’333’000 SEK. This thesis highlights the potential of oyster mushroomcultivation potential where Stockholm Stad has the capacity to be locally self-sufficient whenlooking at the quantity of substrate available. Additionally, the results display the value ofusing residual waste streams as a resource in other ways than energy recovery. / Detta examensarbete undersöker möjligheterna och utmaningarna när det gäller urbanostronsvampproduktion (Pleurotus ostreatus) med stadsbaserade material i Stockholm Stad somodlingsmedium. Dessutom har tillgången på de fem mest lämpliga substraten undersökts ytterligaremed indikatorns tillgänglighet i Stockholm Stad och den biologiska effektiviteten (BE%) för ettlämpligt odlingsmedium och mängden av substraten har kartlagts. Som svar på klimatförändringaroch osäker framtid är det viktigt för städer att vara motståndskraftiga mot katastrofer och tillgodoseväsentliga behov som vatten, mat och energi. På grund av COVID-19 pandemin planerar den svenskaregeringen att öka självförsörjningen genom att utveckla lagen om offentlig upphandling för attprioritera köp av lokalt producerade varor. Den importerade maten är billigare än svenska varor, vilketgör det svårt för inhemska produkter att konkurrera. En stor del av Sveriges avfallshantering bestårdessutom av förbränning av olika avfall, vilket är lägre prioriterat i Avfallshierarkin. Därför kan enbedömning av möjliga användningsområden, såsom ostronsvampodling, sannolikt tillföra ytterligarevärde till de undersökta restavfallsströmmarna. Med hjälp av MFA, intervjuer och litteraturstudiersamlades relevant data och information in för att lokalisera de fem mest lämpliga substraten: (1)träavfall från arborister och träarbetare, (2) pappersavfall, (3) kartongavfall, (4) SCG från fem av destörsta kafékedjorna i Stockholm Stad, (5) Trädgårdsavfall som hämtas från ett insamlingsföretag.Den uppskattade tillgängligheten för varje restavfallsström har kartlagts med pappersavfall på15,805,567 kg, 20,560,580 kg (kartong), 64’166’500 kg träavfall, 3’939’664,2 kg trädgårdsavfall och152’121,7 kg (SCG). BE% varierar från 18,61% för SCG, träavfall till 64,69%, trädgårdsavfall95,3%, papper 112,4% och kartong med en BE% på 117,5%. Dessutom kommer BE procenttalet attvariera beroende på preparationen av substraten och svampens odlingsförhållanden. Ostronsvampensestimerade kilopris är 245 SEK/kg, med ett potentiellt årligt värde på ostronsvampen uppskattas tillcirka 128’333’000 SEK. Detta arbete belyser potentialen för ostronsvampsodlingspotential därStockholm Stad har kapacitet att vara lokalt självförsörjande när man tittar på mängden tillgängligtsubstrat. Dessutom visar resultaten värdet av att använda restavfallsströmmar som en resurs på andrasätt än energiåtervinning.

This is a project about how the furniture industry could become more sustainable intheir waste handling. The project is based in Småland both geographically and interms of heritage and history in order to encourage locally produced products. Thecollaborators for this project are the two furniture companies Swedese andStrömslunds Snickerifabrik AB. Both companies have their production in Vaggeryd,Småland. Both companies are struggling with the waste that they produce. The aim ofthis project is to find a sustainable solution for their waste issue. In order to find asolution two theories are applied. The first one is industrial symbiosis which meansthat several industries can, by collaboration, profit from each other’s resources. Thesecond theory is circular economy which encourage remake, reuse or recycling of aproduct once it has reached its end of life. To prove that this solution would be possiblea hunting chair was made by combining the waste material that was gathered fromSwedese and Strömlunds. The decision to make a hunting chair was made to connectthe chair with the heritage of hunting and foresting in rural Småland. The making ofthe chair was different in the way that instead of that the designer would tell thematerial what was possible it was instead the material that decided the limitationsand possibilities. The final product fulfils its purpose and works perfectly for outdooractivities, even though some minor design decisions could have been changed. Theoutcome proves that Swedese and Strömslunds could benefit from working more withcircular economy and start cooperating in order to work as an industrial symbiosis.

Återvinningsföretag och deras utbyten med sina kunder spelar en viktig roll för möjliggörandet av återcirkulering av restmaterial, något som bidrar till en mer effektiv och hållbar resurshantering i samhället. Denna studie har därför undersökt hur återvinningsföretag kan utveckla sin miljökommunikation genom att studera hur kunder värderar miljönytta, vilka miljöåtgärder och -effekter de främst prioriterar samt vilken typ av information de skulle kunna ha användning av. Detta för att stärka marknaden för produkter och tjänster kopplade till återvinning av restmaterial och på så sätt bidra till en mer hållbar resursanvändning och slutna kretslopp.  Studien baseras på teorier och kunskap utvecklade inom de vetenskapliga områdena industriell ekologi och industriell symbios, grön marknadsföring samt gröna inköp. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med kunder till ett återvinningsföretag, kompletterad med dokument- och litteraturstudier. Kunder till återvinningsföretaget Econova intervjuades rörande hur de värderar miljönytta och miljökommunikation samt hur de själva prioriterar miljöfrågor. Även säljare på Econova tillfrågades om hur de ser på behovet av utökad miljökommunikation.  Studien visade på att minskade växthusgasutsläpp var den miljönytta som prioriterades och efterfrågades främst på alla nivåer i värdekedjan, vilket gör det till en bra aspekt för återvinningsföretag att lyfta i sin miljökommunikation. Studien visade även att företagens restmaterialhantering idag inte är ett av deras mest prioriterade områden för miljöåtgärder, och det är inte heller något som deras kunder frågar om i någon större utsträckning. Därför är det heller inte det område där det finns störst betalningsvilja för åtgärder med bättre miljönytta. Det är dock möjligt för Econova och andra återvinningsföretag att vara i framkant av hållbarhetstrenden genom att tydligare lyfta fördelarna kopplade till deras cirkulära tjänster. En utökad grön marknadsföring kan bidra till att de ökar medvetenheten hos sina kunder och hos allmänheten, vilket i slutändan kan stärka marknaden för gröna affärer kopplade till återvinning av restmaterial och främja industriella samarbeten. / the enabling of recirculation of waste materials, which can lead to a more efficient and sustainable use of resources. This study explores the possibilities for recycling companies to develop their environmental communication by studying how customers value the environmental benefits generated from the re-use of waste materials. This may contribute to strengthening the market for products and services related to the recycling of waste materials and in that way create a more sustainable use of resources and close material cycles.  The study is based on the scientific knowledge developed within the fields of industrial ecology, industrial symbiosis, green marketing and green purchasing. To answer the research questions, an interview study was undertaken alongside with document and literature studies. Interviews were held with customers of the recycling company Econova, concerning how they value environmental benefits and communication and how they prioritize environmental issues. Further interviews were held with sales personnel at Econova, concerning their views of the need for further environmental communication.  The findings suggest that decreased emissions of greenhouse gases is the environmental benefit most valued at all levels of the supply chain. This indicates that it is a benefit worth highlighting in the marketing materials of recycling companies. The findings also show that the handling of waste is not a highly prioritized area for green investments, at least not within the interviewed companies. Neither is it an aspect that is prioritized by their customers. However, it is possible for companies like Econova to be proactive by clearly highlighting the benefits of their circular services. Improved environmental communications can contribute to greater awareness among their customers and in society. This awareness could, in the long run, lead to a stronger market for green products associated with the re-circulation of waste materials, which in turn could promote industrial collaborations.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0

This thesis investigates the potential utilisation of Zigrid’s distributed power modules for waste heat utilisation and electricity production within an industrial cluster. The study examines generated waste heat from a hydrogen production plant with a PEM electrolyser and Zigrid’s innovative energy generation capabilities. Furthermore, the study investigates changes in the value chain within the industrial cluster when integrating Zigrid’s power modules as a cooling technique and thereby replacing cooling towers. This integration offers various potential avenues for the excess waste heat, such as electricity production and district heating. An in-depth economic evaluation was performed, weighing the cost-effectiveness of Zigrid's power modules against traditional cooling towers. The economic assessment includes the Levelized Cost of Electricity (LCOE) for locally produced electricity and showcase the potential savings by reducing dependence on the grid. Furthermore, the study also highlights the potential benefits of harnessing Sweden's waste heat, forecasting Zigrid's prospective contribution to local electricity generation and substantial economic efficiencies.  The study's findings underscore the viability of Zigrid's power units in increasing local electricity generation, curbing emissions, enhancing grid stability, and fostering sustainable practices within industrial clusters. / Denna avhandling undersöker potentialen för användning av Zigrids distribuerade kraftmoduler för utnyttjande av spillvärme och elproduktion inom ett industriellt kluster. Studien granskar genererad spillvärme från en väteproduktionsanläggning med en PEMelektrolysör och Zigrids innovativa energiproduktionsförmåga. Vidare undersöker studien förändringar i värdekedjan inom det industriella klustret när Zigrids kraftmoduler integreras som en kylteknik och därmed ersätter kyltorn. Denna integration erbjuder olika potentiella vägar för överskott av spillvärme, såsom elproduktion och fjärrvärme. En djupgående ekonomisk utvärdering genomfördes, där kostnadseffektiviteten hos Zigrids kraftmoduler jämfördes med traditionella kyltorn. Den ekonomiska bedömningen inkluderar den nivåbaserad elkostnaden (LCOE) för lokalt producerad elektricitet och visar de potentiella besparingarna genom att minska beroendet av elnätet. Vidare belyser studien också de potentiella fördelarna med att utnyttja Sveriges spillvärme och förutspår Zigrids framtida bidrag till lokal elproduktion och betydande ekonomisk effektivitet. Studiens resultat understryker Zigrids kraftenheters livskraftighet för att öka lokal elproduktion, minska utsläpp, förbättra nätstabiliteten och främja hållbara metoder inom industrikluster.