Food systems are considered one of the most important anthropogenic activities contributing to climate change. On the other hand, climate change influences the conditions for growth with more frequent droughts and heatwaves. This contradiction poses a significant challenge to future food systems, which need not only become more sustainable, but also increase its production to feed a growing population, as stated in both the United Nations Sustainable Development Goals, and the Swedish action plan on food. This has given rise to alternative ways of producing food, such as urban farming and, in particular vertical hydroponic farming, where food is grown indoors in a controlled environment with artificial lighting and with a minimum use of water and without pesticides. In this study, a vertical hydroponic farm located in Stockholm, Sweden, is examined using life cycle assessment in terms of environmental sustainability. The farm, located in a basement space, works together with the building in a symbiotic network, where the farm provides the building with excess heat from the lighting, and in turn obtains carbon dioxide from an office floor. The findings from the study show that electricity is a major contributor to the environmental performance of the farm, along with the infrastructure employed. The impacts of water use in the farm, is very low, along with the impacts associated with the delivery of the crops; illustrating the advantages of producing food locally. By substituting the synthetic fertilizers employed to biofertilizers, and by substituting the plastic bag material to renewable material, reductions in greenhouse gases are possible. The symbiotic development between the farm and the building is shown very beneficial to the farm, highlighting the importance of synergies between actors in urban areas. / Livsmedelsindustrin anses vara en av de största antropogena drivkrafterna bakom klimatförändringarna. Å andra sidan så förändrar klimatförändringar i sig förutsättningarna för hållbar odling, med mer frekventa torrperioder, extrem värme och extrem nederbörd. Denna konträra situation ställer stora krav på framtidens livsmedelsindustri, som dessutom måste producera mer mat för att mätta en ökande befolkning; ett åtagande som står angivet både i FN:s globala mål och i den svenska Livsmedelsstrategin. Många forskare menar att dagens livsmedelsindustri inte kommer klara denna omställning, och att alternativa metoder för att producera mat behövs. Urban odling har föreslagits som en del av lösningen, och i synnerhet vertikal hydroponisk odling där grödor växer inomhus i en kontrollerad miljö med artificiell belysning, låg vattenanvändning och utan bekämpningsmedel. Den här studien undersökte en vertikal hydroponisk odling i Stockholm, och bedömde dess miljömässiga hållbarhet med hjälp av en livscykelanalys. Odlingen, som sker i en källarlokal, samarbetar med den omslutande byggnaden i en urban symbios, där odlingen förser byggnaden med spillvärme från belysningen, och får i sin tur koldioxid från en kontorslokal. Enligt resultat från studien bidrar elektriciteten till den största miljöpåverkan, men även infrastruktur har stor påverkan. Vattenanvändningen i odlingen är däremot väldigt låg, och miljöpåverkan från leveransen av varorna är mycket låg, vilket belyser fördelarna med att odla mat lokalt. Odlingen kan bland annat minska sin miljöpåverkan genom att byta ut det nuvarande konstgödslet till biogödsel och genom att byta ut plastpåsarnas material till förnybar plast. Symbiosen mellan odlingen och byggnaden visade sig vara väldigt gynnsam, vilket vidare belyser vikten av samspel mellan olika aktörer i den urbana miljön.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0

Agriculture is one of the most carbon-intensive sectors in today’s world. With demand for food soaring to feed an ever-increasing population, many methods are employed to produce food, ranging from open-field to greenhouse systems. However, due to their large environmental footprint, urban agriculture methods such as soilless culture systems are increasingly becoming a preferred method for food production. A case study has been performed at Hollbium in Stockholm, Sweden for the purpose of evaluating potential environmental impacts of Hollbium Loop, a vertical hydroponic system used for food production. This is achieved by carrying out a stand-alone assessment of Hollbium Loop, to identify potential environmental hotspots over the product’s lifetime of 10 years. Furthermore, Hollbium Loop’s system is compared to the production of lettuce in a horizontal open-field, a greenhouse farming system and nutrient film technique located in Spain, to identify potential trade-offs. Attributional life cycle assessment (ALCA) has been employed as a methodology with an explicit focus on eight impact categories at a midpoint level. The results of the study indicate that hotspots of environmental impacts in Hollbium Loop’s life cycle are due to the use of an internal combustion engine vehicle for maintenance, production of electronic components and the consumption of electricity in the use phase. In contrast, the results from the comparative scenarios indicated that Hollbium Loop from a life cycle perspective had the highest impacts under all impact categories in relation to the other three systems of food production. When the distance for transportation within the maintenance phase is reduced to a reasonable figure, Hollbium Loop no longer had the highest impacts within global warming and fossil resource scarcity, showing that the distance traversed plays a key role in mitigating the impacts. Other aspects and assumptions are also analyzed further using a sensitivity analysis, which shows that there is scope for decreasing Hollbium Loop’s environmental footprint. It is therefore recommended that Hollbium puts its efforts into optimizing the distance and modes of transport utilized and increasing the outer frame thickness of the Loop to make it sturdy and robust. Finally, it is also advised to increase the Loop’s vertical length to increase the yield per cycle, thereby reducing the overall impacts per kilogram of lettuce produced. / Jordbruket är en av de mest kolintensiva sektorerna i dagens värld. Med en efterfrågan på livsmedel som stiger för att föda en ständigt ökande befolkning, används många metoder för att producera livsmedel. Dessa metoder omfattar allt från öppna fält till växthussystem. På grund av deras stora miljöpåverkan blir emellertid stadsnära jordbruksmetoder, såsom system för hydroponiska odlingar (odlingar utanför jorden) en alltmer föredragen metod för livsmedelsproduktion. En fallstudie har genomförts hos Hollbium i Stockholm, Sverige med syfte att genomföra en utvärdering av den potentiella miljöpåverkan för Hollbium Loop, ett vertikalt hydroponiskt system som används för livsmedelsproduktion. Detta uppnås genom att först utföra en fristående bedömning av Hollbium Loop och på så sätt identifiera potentiella riskområden under produktens livslängd på tio år. Dessutom jämförs Hollbium Loops system med produktionen av sallad i ett horisontellt öppet fält, ett växthusodlingssystem och en näringsfilmsteknik i Spanien för att identifiera potentiella avvägningar. Attributiv livscykelanalys (ALCA) har använts som metod med ett tydligt fokus på åtta karakteriseringsfaktorer för mittpunkt. Resultaten i studien indikerar att riskområden för miljöpåverkan i Hollbium Loops livscykel beror på en användning av fordon med förbränningsmotor i underhållsfasen, produktion av elektroniska komponenter och elförbrukning i användningsfasen. Däremot visade resultaten från de jämförande scenarierna att Hollbium Loop ur ett livscykelperspektiv har den högsta miljöpåverkan i alla påverkanskategorier i jämförelse med de tre andra systemen för livsmedelsproduktion. När avståndet för transport inom underhållsfasen reduceras till en rimlig nivå så hade Hollbium Loop inte längre den högsta påverkan inom global uppvärmning och knappa fossila resurser, vilket visar att det avståndet spelar en nyckelroll för att mildra effekterna. Andra aspekter och antaganden analyseras också vidare med hjälp av en känslighetsanalys, som således visar att det finns utrymme för att minska Hollbium Loops miljöavtryck. Det rekommenderas därför att Hollbium satsar på att optimera avståndet och de transportsätt som används, men att även öka tjockleken av den yttre ramen för att göra den stabil och robust. Slutligen rekommenderas det även att öka systemets vertikala längd för att öka avkastning och därmed minska de totala effekterna per kilo producerad sallad.

Agriculture is one of the most carbon-intensive sectors in today’s world. With demand for food soaring to feed an ever-increasing population, many methods are employed to produce food, ranging from open-field to greenhouse systems. However, due to their large environmental footprint, urban agriculture methods such as soilless culture systems are increasingly becoming a preferred method for food production. A case study has been performed at Hollbium in Stockholm, Sweden for the purpose of evaluating potential environmental impacts of Hollbium Loop, a vertical hydroponic system used for food production. This is achieved by carrying out a stand-alone assessment of Hollbium Loop, to identify potential environmental hotspots over the product’s lifetime of 10 years. Furthermore, Hollbium Loop’s system is compared to the production of lettuce in a horizontal open-field, a greenhouse farming system and nutrient film technique located in Spain, to identify potential trade-offs. Attributional life cycle assessment (ALCA) has been employed as a methodology with an explicit focus on eight impact categories at a midpoint level. The results of the study indicate that hotspots of environmental impacts in Hollbium Loop’s life cycle are due to the use of an internal combustion engine vehicle for maintenance, production of electronic components and the consumption of electricity in the use phase. In contrast, the results from the comparative scenarios indicated that Hollbium Loop from a life cycle perspective had the highest impacts under all impact categories in relation to the other three systems of food production. When the distance for transportation within the maintenance phase is reduced to a reasonable figure, Hollbium Loop no longer had the highest impacts within global warming and fossil resource scarcity, showing that the distance traversed plays a key role in mitigating the impacts. Other aspects and assumptions are also analyzed further using a sensitivity analysis, which shows that there is scope for decreasing Hollbium Loop’s environmental footprint. It is therefore recommended that Hollbium puts its efforts into optimizing the distance and modes of transport utilized and increasing the outer frame thickness of the Loop to make it sturdy and robust. Finally, it is also advised to increase the Loop’s vertical length to increase the yield per cycle, thereby reducing the overall impacts per kilogram of lettuce produced. / Jordbruket är en av de mest kolintensiva sektorerna i dagens värld. Med en efterfrågan på livsmedel som stiger för att föda en ständigt ökande befolkning, används många metoder för att producera livsmedel. Dessa metoder omfattar allt från öppna fält till växthussystem. På grund av deras stora miljöpåverkan blir emellertid stadsnära jordbruksmetoder, såsom system för hydroponiska odlingar (odlingar utanför jorden) en alltmer föredragen metod för livsmedelsproduktion. En fallstudie har genomförts hos Hollbium i Stockholm, Sverige med syfte att genomföra en utvärdering av den potentiella miljöpåverkan för Hollbium Loop, ett vertikalt hydroponiskt system som används för livsmedelsproduktion. Detta uppnås genom att först utföra en fristående bedömning av Hollbium Loop och på så sätt identifiera potentiella riskområden under produktens livslängd på tio år. Dessutom jämförs Hollbium Loops system med produktionen av sallad i ett horisontellt öppet fält, ett växthusodlingssystem och en näringsfilmsteknik i Spanien för att identifiera potentiella avvägningar. Attributiv livscykelanalys (ALCA) har använts som metod med ett tydligt fokus på åtta karakteriseringsfaktorer för mittpunkt. Resultaten i studien indikerar att riskområden för miljöpåverkan i Hollbium Loops livscykel beror på en användning av fordon med förbränningsmotor i underhållsfasen, produktion av elektroniska komponenter och elförbrukning i användningsfasen. Däremot visade resultaten från de jämförande scenarierna att Hollbium Loop ur ett livscykelperspektiv har den högsta miljöpåverkan i alla påverkanskategorier i jämförelse med de tre andra systemen för livsmedelsproduktion. När avståndet för transport inom underhållsfasen reduceras till en rimlig nivå så hade Hollbium Loop inte längre den högsta påverkan inom global uppvärmning och knappa fossila resurser, vilket visar att det avståndet spelar en nyckelroll för att mildra effekterna. Andra aspekter och antaganden analyseras också vidare med hjälp av en känslighetsanalys, som således visar att det finns utrymme för att minska Hollbium Loops miljöavtryck. Det rekommenderas därför att Hollbium satsar på att optimera avståndet och de transportsätt som används, men att även öka tjockleken av den yttre ramen för att göra den stabil och robust. Slutligen rekommenderas det även att öka systemets vertikala längd för att öka avkastning och därmed minska de totala effekterna per kilo producerad sallad.

The United Nations projects that by the year 2050, there will be as many as 9.7 billion people on earth (UN, 2019). Along with the world population growth, the demand for food production will be increased. On the other side, agriculture plays a crucial role in global warming, increasing food production challenges. Thus, more sustainable methods should be chosen to respond to population demand and decrease the impact of agricultural activities on climate change. One of these alternative methods is Urban farming, specifically hydroponic vertical farming, in which the food is produced indoors under exceptional conditions as using artificial lighting and less water. Hydroponic vertical farming has several benefits, higher production per area, a controlled environment, less land usage, less water consumption, etc.  Vertical farms use LEDs as lightning sources to help photosynthesis; LEDs produce a massive amount of excess heat, which will be released to the environment and impact global warming. Therefore, a solution should be found to use the excess heat for other purposes instead of releasing it into the environment. In this study, the environmental performance of SweGreen’s hydroponic vertical farm will be assessed using a Life cycle assessment. The SweGreen hydroponic farm is located in a basement of a host building in Stockholm, Sweden. There is a symbiotic network between the farm and the host building where the farm provides the building with excess heat produced from the LEDs and, in return, gains carbon dioxide from the building. The result of this study shows that symbiotic network can decrease the impact of agriculture and excess produced heat, where the required heat for the building will be replaced from district heating by the produced excess heat. The symbiotic development between the host building and the farm will benefit the farm in various aspects and highlights the importance of urban symbiosis to reduce the impacts. / Enligt prognoser av Förenta Nationerna ska leva 9.7 billion människor på jorden till och med 2050 (FN, 2019). Världens befolkningstillväxt orsakar ökade efterfrågningar på livsmedelsproduktion. Tillsammans med de här ökade efterfrågningarna behov av jordbruk och dess produktioner ska ökas. De ökningarna skaffar seriösa utmaningar och oror Global uppvärmning. Därför behöver världen nya hållbara metoder att kunna hitta bra lösningar som minskas sådana påverkningar på klimatförändringarna. En av de nya hållbara metoderna är Urban Farming och speciellt hydroponiskt vertikalt jordbruk. Med denna metod livsmedel produceras inomhus med hjälpen av konstgjord belysning. Under de kontrollerade situationer ska mötas högre produktion per område och mindre vattenkonsumtion.   Lysdioder (LEDs) bidrar behov av belysning för fotosyntesprocess i Vertikal Farms. Dock släpper LEDs ut en enorm mängd överskottsvärme i miljön som har en direkt påverkan på globala uppvärmningen. En bra lösning för detta problem är att hittas ett sätt att använda överskottsvärmen för andra ändamål. I den här studien ska granskas miljöprestandan för SweGreen’s hydroponic vertikal farm med hjälp av en livscykelanalys. Gården ligger i Stockholm, Sverige. Det finns ett symbiotiskt nätverk mellan gården och vårdbyggnaden där levereras LEDs överskottsvärmen för byggnaden och fås koldioxid från den.   Resultatet av denna studie provar att symbiotiska nätverken kan minska påverkan av producerad överskottsvärmen på klimatförändringarna och Global uppvärmning.Symbiotiska utvecklingen mellan vårdbyggnaden och gården är intressant från olika aspekter och är viktig att minska påverkningarna på miljön.