The background of the study explored greenhouse gas emissions, waste management, andenergy consumption within the construction and real estate sector, focusing on both municipalentities and private companies. The sector's environmental impact has become a centralconcern with an increased focus on sustainability and reduced climate impact. This motivatedthe need for a thorough analysis to understand and compare how different stakeholders in thesector address and respond to these challenges.The study's execution involved a combination of interviews and analysis of available datafrom three construction companies (Skanska, Peab, Rejlers) and two municipalities (Malmo,Landskrona). Through a cross-sectional study, insights were gained into the specificstrategies, challenges, and outcomes related to greenhouse gas emissions, waste management,and energy consumption for both companies and municipalities. This methodology allowedfor a holistic view of sustainability practices within the sector.The results highlight that greenhouse gas emissions have been identified as a crucial factoraffecting both environmental and economic perspectives for both municipalities andconstruction companies. Reducing these emissions has a positive impact on several otheraspects studied, such as reuse and energy consumption. Construction companies emphasizethe importance of reducing environmental impact, often in response to requirements from thecities they build for. Municipalities, with a more overarching role, can set requirements forconstruction companies to meet environmental goals and monitor the results.The study's conclusions emphasize the importance of reducing greenhouse gas emissions as afundamental strategy to promote sustainability within the construction and real estate sector.Reuse and reduced energy consumption emerge as central to achieving positive results fromboth environmental and economic perspectives. Solutions such as incentives and increasedcollaboration between municipalities and construction companies are proposed to make reuseeconomically viable. Furthermore, the study highlights how energy consumption is closelyrelated to greenhouse gas emissions, emphasizing the need to transition to more sustainableenergy sources.Finally, the study underscores the importance of being aware of the challenges of generalizingresults for the entire construction and real estate sector. Each organization has its uniquechallenges and strategies, requiring individual adaptations to promote sustainability within thesector as a whole. The study offers valuable insights into how stakeholders in the constructionsector approach and respond to environmental challenges, with the potential to guide futuresustainability initiatives and research in the field.  Keywords: Energy consumption, waste management, greenhouse gas emissions, life cycleanalysis (LCA) and municipal construction. / Studiens bakgrund undersökte utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning inom bygg- och fastighetssektorn med fokus på både kommunala aktöreroch privata företag. Byggsektorns påverkan på miljön har blivit en central fråga med ökatfokus på hållbarhet och minskade klimatpåverkande faktorer. Detta motiverade behovet av engrundlig analys för att förstå och jämföra hur olika aktörer inom sektorn hanterar och svararpå dessa utmaningar.Studiens genomförande involverade en kombination av intervjuer och analys av tillgängligdata från tre byggföretag (Skanska, Peab, Rejlers) och två kommuner (Malmö, Landskrona).Genom en tvärsnittsstudie fick vi insikt i företagens och kommunernas specifika strategier,utmaningar och resultat relaterade till utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning. Denna metodik möjliggjorde en holistisk syn på hållbarhetspraktiker inomsektorn.Resultaten visar att utsläpp av växthusgaser har identifierats som en avgörande faktor sompåverkar både miljö- och ekonomiperspektiv för både kommuner och byggföretag.Minskningen av dessa utsläpp har en positiv inverkan på flera andra aspekter som undersökts,såsom återbruk och energiförbrukning. Byggföretagen betonar minskad miljöpåverkan somviktigt, ofta som svar på krav från de städer de bygger åt. Kommunerna, med en merövergripande roll, kan ställa krav på byggföretag att uppfylla miljömål och övervakaresultaten.Studiens slutsatser betonar vikten av att minska utsläpp av växthusgaser som engrundläggande strategi för att främja hållbarhet inom bygg- och fastighetssektorn. Återbrukoch minskning av energiförbrukning framstår som centrala för att uppnå positiva resultat bådeur miljö- och ekonomiperspektiv. För att göra återbruk ekonomiskt rimligt föreslås lösningarsom incitament och ökat samarbete mellan kommuner och byggföretag. Vidare belyserstudien hur energiförbrukningen har en nära relation till utsläpp av växthusgaser ochframhäver behovet av övergång till mer hållbara energikällor.Slutligen understryker studien vikten av att vara medveten om svårigheterna med attgeneralisera resultaten för hela bygg- och fastighetssektorn. Varje organisation har sina unikautmaningar och strategier, vilket kräver individuella anpassningar för att främja hållbarhetinom sektorn som helhet. Studien erbjuder en värdefull inblick i hur aktörer inom byggsektornnärmar sig och svarar på miljöutmaningar, med potential att guida framtida hållbarhetsinitiativoch forskning inom området.  Nyckelord: Energiförbrukning, avfallshantering, växthusgasutsläpp, livscykelanalys (LCA)och kommunalt byggande.

Textilindustrin står inför en förändring där innovativa material måste ersätta de konventionella material som finns på marknaden på grund av dess negativa inverkan på miljön. Det är av stor vikt att miljöaspekterna vägs in utan kompromisser med materialets kvalitet för textilprodukter med en lång livscykel. Detta för att ha möjlighet att styra produktion och val av material mot en miljövänligare livscykel. För att mäta miljöpåverkan på ett material kan verktyget Life Cycle Assessment (LCA) användas. Innovativa miljövänliga textila material behövs inom textilbranschen där all miljöpåverkan av den biologiska livscykeln på textilen räknas in, från vaggan till graven. Vi har i denna studie valt att jämföra bomull, som har en negativ miljöpåverkan, med lyocell som anses vara ett mer miljövänligt alternativ samt med ett innovativt material som papperstextil från abacáplantan. Syftet med denna studie är att undersöka miljöpåverkan vid framställning av pappersgarn och jämföra detta med miljöpåverkan för bomull och lyocell. Genom litteraturstudie har vi kartlagt och sammanställt data av miljöpåverkan på framställningsprocessen av bomull, lyocell och papper från odling till garntillverkning. För att vägledas har vi samtalat med nyckelpersoner som har god kännedom inom de specifika områdena. Studiens resultat indikerar på att de initiala stegen i förädlingsprocessen i tillverkningen av pappersgarn har en mindre negativ miljöpåverkan än bomull och lyocell. Papperstextil kan utifrån denna studie vara ett komplement till de konventionella materialen.

Studien genomfördes åt Volvo CE där syftet med arbetet var att ge medarbetarna på Volvo CE en inblick i olika materials livscykler genom att utvärdera tre plastsorter med ett referensmaterial i stål ur ett livscykelperspektiv. Målet var att hitta det mest lämpade materialet av de fyra alternativen som ur ett livscykelperspektiv har lägst klimatpåverkan samt redogöra vilka åtgärder som kan göras för att reducera klimatpåverkan ytterligare. Genom att använda återvunnen råvara, förnyelsebar energi samt förnyelsebart fordonsbränsle kan ett materials klimatpåverkan minska med upp till 87%. Det material som är bäst lämpat att använda ur ett livscykelperspektiv i dagens läge är Referensmaterialet stål men om återvunnen råvara av Material 1 håller för de givna konstruktionsegenskaperna bör det användas istället. Den dagen tillverkning av stål kan ske utan att fossila utsläpp genereras, kommer stål ha lägre klimatpåverkan än förnyelsebar bioplast.

Byggandet̊ i Sverige ligger på en hög nivå som inte varit aktuell sedan Miljonprogrammet byggdes på 70-talet. Att kombinera hög byggtakt med Sveriges klimatmål, som innefattar noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, är en utmaning som ställer högre krav på hållbara lösningar. Ett sätt att ta kontroll över klimatpåverkan hos en byggnad eller byggnadsdel är genom en livscykelanalys med vilken det går att avgöra i vilket skede den största klimatpåverkan sker. Med tanke på detta har studien som syfte att med klimatberäkningar i byggskedet undersöka vilka ytterväggskonstruktioner som teoretiskt bör användas med avseende på klimatpåverkan och geografi. Detta uppnås genom att besvara frågor om hur koldioxidavtrycket påverkas vid byte från en utfackningsvägg, tillhörande referensbyggnaden LEAST, till en ytterväggskonstruktion med IsoTimber respektive hampakalk. Även hur avtrycket skiljer sig beroende på geografisk placering – Luleå, Stockholm och Malmö. Slutligen hur studiens resultat förändras om hänsyn till koldioxidupptag tas. Fallstudie, litteraturstudie och dokumentanalys samt beräkningar för hand och med beräkningsverktyget BM har legat till grund för att kunna besvara frågeställningarna. Med dessa metoder togs grundläggande teori fram för konstruktionernas egenskaper gällande ljud- och värmeisolering, brand och fukt. Även information om de ingående materialens produktion, transport, livslängd samt sluthantering. Referensbyggnadens brandsäkerhet, ljudisolering och U-värde är parametrar som varit dimensionerande vid val av väggtjocklek för de alternativa ytterväggarna, där tyngdpunkten legat i att uppnå liknande U-värden med en tillåten differens på ±10%. Slutligen beräknades klimatpåverkan för de olika fallen. Resultaten visar att nettoutsläppet för utfackningsväggen är nära noll i samtliga städer: 4,9 i Luleå, 11,7 i Stockholm och 15,7 kg CO2e per m2 i Malmö. För IsoTimber är motsvarande siffror -310,8, -192,6 och -160,9 kg CO2e per m2, vilket visar på en klimatpositiv effekt. Även för konstruktionen med hampakalk uppvisades klimatpositiva resultat: -96,1 i Luleå, -68,6 i Stockholm och -58,2 kg CO2e per m2 i Malmö. Om koldioxidupptaget inte beaktas påvisas andra resultat. För utfackningsväggen är koldioxidutsläppet för 45,1 i Luleå, 40,4 i Stockholm och 40,3 kg CO2e per m2 i Malmö. Konstruktionen med IsoTimber genererar ett utsläpp på 63,7 i Luleå, 45,6 i Stockholm och 44,5 kg CO2e per m2 i Malmö. Med hampakalk uppgick utsläppen till 109,5 i Luleå, 64,1 i Stockholm och 49,0 kg CO2e per m2 i Malmö. Sammanfattningsvis konstaterades det att koldioxidutsläppet vid byten av ytterväggar från utfackningsväggen med avseende på geografi ökar i samtliga städer, mellan 10–143%. Utfackningsväggen har lägst klimatavtryck i alla städer, vilket skulle kunna bero på var produktion av material sker. Därmed har väggens sammansättning samt val av material och importer olika effekt på utsläpp från transport mellan tillverkning och byggarbetsplats. Andra resultat skildras om hänsyn till koldioxidupptag tas, i stället påvisar IsoTimber med avseende på nettoutsläpp de lägsta värdena följt av hampakalk. Det belyser det faktum att det är ytterst viktigt att inkludera upptaget för att ge en rättvis bild. En slutsats om att transport har betydelse för klimatavtrycket kan dras. Det är dock framför allt produktskedet som står för det högsta koldioxidutsläppet. Avslutningsvis bör ingen förhastad slutsats dras utan att livscykelns alla skeden studerats för att ge ett mer verklighetstroget beslutsunderlag. Därmed bör studiens resultat inte ses som en samling av generella och applicerbara värden. / Construction in Sweden is at a high level that has not been relevant since the Million Homes Programme in the 70s. Combining a high construction rate with Sweden's climate goal, which includes net zero greenhouse emissions by 2045, is a challenge which creates higher demands on sustainable solutions. One way to evaluate the climate impact of a building or building component is through a life cycle assessment. Therefore, the aim of this study is to, by using climate calculations in the construction phase, investigate which exterior wall construction should theoretically be used regarding climate impact and geography. The walls studied are curtain wall, and constructions including IsoTimber and hempcrete which are placed in Luleå, Stockholm and Malmö. The results show that the net emissions for the curtain wall are close to zero in all cities and varies between 4,9 and 15,7 CO2e per m2. For IsoTimber, the corresponding figures vary from -310,8 to -160,9 kg CO2e per m2, which shows an effect that could be considered positive. Climate-positive results were also shown for the construction with hempcrete: -96,1 to -58,2 kg CO2e per m2. For the curtain wall, the carbon dioxide emissions vary from 40,3 to 45,1 CO2e per m2. The construction with IsoTimber generates emissions that varies from 44,5 to 63,7 kg CO2e per m2. With hempcrete, emissions reached figures from 49,0 to 109,5 kg CO2e per m2. In summary, it was found that carbon dioxide emissions increase in all cities, between 10– 143%. The curtain wall has the lowest impact on the climate in all studied cities. However, if carbon storage is being accounted for, the construction with IsoTimber has the best figures. A conclusion that transports are important for the climate footprint can be drawn. However, it is above all the product phase that generates the highest carbon dioxide emissions.

This project presents a cost-benefit analysis for a water and sewage pipeline project in north  Hisingen, Sweden, with a focus on the climate impact of the project. Specifically, the project examines the emissions in carbon dioxide equivalents from the project per invested Swedish krona, using a climate calculation. The results of the analysis provide important information about the cost-benefits of the project, and can be used to guide decision-making regarding pipe network investments in the future. Overall, the project highlights the importance of considering both the financial factor and greenhouse emissions in infrastructure planning and investment. The study analyzes the difference between fossil and bio-based PE-pipes and construction with open excavation and directional drilling. The results of this study gave the following conclusions: The production phase of materials in the construction stage of the life cycle has the biggest impact on the climate in water and sewage construction projects.Switching material from fossil-based to biobased has a bigger positive impact on the emissions than switching construction methods from construction with open excavation to construction with directional drilling in water and sewage construction projects. Of the four cases analyzed in this project, the case with fossil-based PE-pipes and directional drilling has the least amount of invested Swedish krona per ton carbon dioxide reduction. It is possible to reduce costs and decrease emissions simultaneously during the construction phase of a water and sewage project by switching the construction method from open excavation to directional drilling. These findings highlight the importance of considering the environmental impact of  infrastructure projects in decision-making and prioritizing sustainable solutions for future investments. In particular, the results suggest that material choice has a greater impact on emission reduction than construction methods.

Byggsektorn står ansvarig för en stor andel av Sveriges totala miljöpåverkan. En metod som kan bidra till att byggsektorn utvecklas inom miljöarbete är livscykelanalys (LCA) som används för att redovisa en produkts miljöpåverkan över hela dess livscykel. Fördelen med att använda LCA är att det kan bidra till kompetensutveckling som i sin tur kan påverka och minska byggsektorns miljöpåverkan. Med hjälp av LCA kan en produkts miljöpåverkan redovisas i olika kategorier utefter dess livscykel, från råvaruutvinning till avfallshantering. Fönsterföretaget Maximalfönster i Åshammar har ett intresse samt ambition att genomföra livscykelanalyser och miljövarudeklarationer på produkter ur deras sortiment. Denna studie syftar till att kartlägga livscykler för två aluminiumfönster ur Maximalfönsters sortiment och framställa livscykelanalyser för respektive fönster. Med syfte att undersöka vilket fönster som har minst negativ påverkan på miljön. Den främsta skillnaden mellan fönsterna i studien är att det ena fönstret innehåller en återbrukad komponent medan det andra fönstret endast består av nyproducerade komponenter. En hypotes är att det fönster som innehåller en återbrukad karm även är det fönster med minst påverkan på miljön.  Information om fönsterna har samlats in i den mån den funnits tillgänglig. Information har främst tagits från Maximalfönster och deras produktion. När information inte funnits tillgänglig från Maximalfönster eller från någon av deras leverantörer har den i stället tagits från databaser alternativt att uppskattningar gjorts.  I studien har olika miljöpåverkanskategorier undersökts med hjälp av LCA och dessa har varit global uppvärmning, försurning och övergödning. Resultatet har varierat mellan de olika kategorierna samt mellan fönsterna. Generellt har glaset, transporterna och emballaget störst miljöpåverkan i de olika miljöpåverkanskategorier. Resultatet visar att produktionen mest bidrar till den globala uppvärmningen samt att skillnaderna generellt är små mellan fönsterna. / The construction industry is responsible for a large proportion of Sweden's total environmental impact. One method that can contribute to the construction industry's development in environmental work is life cycle analysis (LCA), which is used to report a product's environmental impact over its entire life cycle. The advantage of using LCA in the construction industry is that it can contribute to development of skills which in turn can affect and reduce the sector's environmental impact. With the help of LCA, a product's environmental impact can be reported in different categories according to its life cycle, from the production of materials to recycling. The window manufacturing company Maximalfönster in Åshammar has an interest and ambition to implement LCA and EPD in the product range. This study aims to map the life cycles for two different aluminum windows from the assortment of Maximalfönster and produce LCA for each window. This is to investigate which window has the least negative impact on the environment. The main difference between the windows in the study is that one window contains reused components while the other only consists of newly produced components. One hypothesis is that the window that contains reused components should be the window with the least impact on the environment. Information about the windows has been collected to the extent that it has been available. Information has mainly been taken from Maximalfönster and their production. When information has not been available from Maximalfönster or any of their suppliers, it has instead been taken from databases or estimates have been made. In the study, different environmental impact categories have been investigated with the help of LCA and these have been global warming, acidification, and eutrophication. The result has varied between the different categories and between the windows. In general, glass, transport and packaging have the greatest environmental impact in all categories. The results shows that the production contributes most to global warming and also that the differences are small between the windows.

In recent decades, life cycle assessment (LCA) has become a commonly used approach worldwide when studying environmental impacts linked to waste management systems. These systems are of a complex nature which includes everything from technical solutions, the environmental influence, and various stakeholders. To facilitate studies within this area of research, different LCA models are often utilised. WAMPS is a software specifically developed for assessing the environmental and economic impacts for a waste management system. During recent years, the work to bring the model up to date has begun as the software has not been modernised since it was developed in the early 2000s. The purpose of this degree project is to propose new emission factors for recycling and virgin production of glass, aluminium, steel, and plastic. In addition to this, the study intends to investigate how the implementation of the new figures may affect the results obtained in WAMPS.  To fulfil the purpose of the thesis, LCI datasets were collected for each material and evaluated according to three DQIs (Temporal representativeness, geographical representativeness, and documentation). New emission factors were developed based on the evaluation and discussions within the project group, to ensure that all relevant activities of the studied life cycles were included. The implications from implementing the new emission factors were investigated through a comparison with the old values. This was conducted through comparing the obtained results from WAMPS per one tonne of material as well as for a simple scenario.  The evaluation of the collected LCI data shows that many of the datasets represent average production in countries within Europe and that the data were generally older than five years old. The results show that the datasets were primarily well documented according to the criterion utilised in this study. Processes from EcoInvent were mainly used to develop the proposed emission factors. The implementation of the new emission factors in WAMPS resulted in significant change in potential environmental impact per tonne of material. Especially for the impact category photooxidation formation. For the scenario, the results indicated that a significant change in potential environmental burden is received when implementing the new emission factors. A reduction in total impact was obtained for all categories where eutrophication showed the largest absolute difference.  The developed emission factors are considered appropriate based on the design of this thesis. However, it is concluded that these have several limitations that are important to take into account if these were to be implemented in WAMPS in the future. In addition, it is considered established that an update may be considered reasonable based on the result obtained. / Under de senaste decennierna har livscykelanalys (LCA) blivit ett vanligt tillvägagångssätt världen över vid analyser av potentiella miljöeffekter kopplade till avfallshanteringssystem. Dessa system är av komplex natur och inkluderar allt från teknologiska lösningar, miljöpåverkan samt flera intressenter. För att underlätta dessa studier används idag ofta olika LCA-modeller. WAMPS är ett program som är särskilt utvecklad för att bedöma både miljömässiga- och ekonomiska konsekvenser kopplat till avfallshanteringssystem. Under de senaste åren har arbetet med att uppdatera modellen påbörjat eftersom programvaran inte har uppdaterats sedan början av 2000-talet. Syftet med detta examensarbete är att föreslå nya emissionsfaktorer för återvinning och jungfrulig produktion av glas, aluminium, stål, och plast. Utöver detta avser studien att studera hur implementeringen av de nya siffrorna inverkar på resultatet som erhålls i WAMPS.  För att uppfylla tesen av detta arbete samlades LCI data in för varje material och utvärderades enligt tre DQI:er (Temporal representativitet, geografisk representativitet och dokumentation). Nya utsläppsfaktorer utvecklades baserat på utvärderingen och genom diskussioner inom projektgruppen. Framförallt för att säkerhetsställa att alla relevanta aktiviteter i de studerade livscyklerna är inkluderade. Konsekvenserna av implementeringen av utsläppsfaktorerna undersöktes genom en jämförelse av resultat som erhölls i WAMPS då de nya samt de tidigare faktorerna nyttjas. Detta gjordes både per ton material samt genom ett enkelt scenario.  Utvärderingen av den insamlade LCI datan påvisar att många av dataseten representerar genomsnittlig produktion inom Europa och att datan generellt var insamlad för minst 5 år sedan. Resultatet påvisar att dataseten är väldokumenterad enlig indikatorn som ställts upp i denna studie. Främst användes processer från EcoInvent för att utveckla de nya emissionsfaktorerna. Implementeringen av emissionsfaktorerna i WAMPS resulterade i signifikanta skillnader i potentiell miljöpåverkan per ton material, främst för bildning av fotooxid. För fallet med scenariot indikerade studiens resultat att en betydande förändring av den potentiella miljöbelastningen erhålls när de nya utsläppsfaktorerna implementeras. Dessutom påvisades en minskning av miljöeffekterna för alla kategorier varav eutrofiering visade den största absoluta skillnaden.  Slutligen anses de utvecklade emissions faktorerna vara lämpliga utifrån utformningen av denna tes. Dock dras slutsatsen att dessa har flertalet begränsningar som är viktiga att ta i hänsyn ifall dessa implementeras i WAMPS i framtiden. Dessutom anses det vara fastställt att en fortsatt uppdatering kan anses rimlig utifrån det erhållna resultatet.

Building Information Modelling (BIM) and Life Cycle Assessment (LCA) are at the core of construction projects. LCA is one of the key elements of sustainability in the construction projects and an improved LCA process can be achieved through the adoption of BIM. Exploring the characteristics of a BIM-based LCA process from the different perspectives of interoperability and identifying the effects of adopting regionally different EPD databases are significant.  The LCA add-in tools, One Click LCA and Tally, have been selected to identify the differences in the LCA results caused by adopting regionally different Environmental Product Declaration (EPD) databases. To observe the differences in the LCA results, the LCA processes were run through the LCA add-in tools. The input data, the system boundaries and the LCA scope were kept the same for the LCA processes. The LCA results were produced through the integrated LCA add-in tools. The GWP values in manufacturing module, produced by One Click LCA, were embedded into the Solibri model of Akademiska Sjukhuset project. Value level of interoperability in the BIM-based LCA processes was detected and analyzed according to the interaction types that were obtained between the LCA add-in tools and the BIM software. Obstacles in increasing the value level of interoperability to a higher level in today’s BIM-based LCA processes were also focused. Furthermore, the benefits and drawbacks of the BIM-based LCA processes were identified. At last, the differences between BIM-based LCA and traditional LCA process were identified along with future possibilities. It was observed that adopting regionally different EPD databases has significant effects on the LCA results. The semantic detail level of the BIM model and the data extraction quality came to the forefront in identifying the benefits and drawbacks. The interaction types in the studied BIM-based LCA processes were identified as “Collaboration” interaction type. Accordingly, the value level of interoperability in both BIM-based LCA processes was obtained as the high level of value innovation along with efficiency and differentiation. Moreover, the convenience of use, time and resource efficiency and improved accuracy obtained through the BIM-based LCA processes were concluded as some of the major differences from the traditional LCA processes. / BIM (Building Information Modelling) och LCA (Life Cycle Assessment) ligger i kärnan av byggprojekt. LCA är ett nyckelverktyg för hållbarhetsarbete i byggbranschen och en förbättrad LCA-process kan uppnås i och med att tillämpa BIM-verktyg. BIM bjuder på många nyttor däremot detta arbete fokuserar på nyttan som BIM kan ge till LCA-processen. Därmed är forskning på grunden till Bim-baserad LCA-process och datas integrations- och konverteringsförmågan ytterst viktiga för detta arbete. LCA-verktyg One Click LCA och Tally och dess tillägg till CAD-mjukvaror har utvalts för att jämföra resultat vars indata är baserat på olika EPD-databaser (Environmental Product Declaration). För att iaktta skillnader i LCA-resultat, har LCA-processen gjorts med dessa LCA-verkytg. Indata, systemgränser och LCA-definitionsområde var samma för båda LCA-processer. LCA-resultat producerat av båda LCA-verktyg har jämförts utifrån klimatavtrycksperspektiv (Global Warming Potential) för materialframtagandesskede. One Click LCAs GWP-värden har importerats i en Solibri-modell för projektet. Slutligen har LCA-resultat av en Bim-baserad process jämförts med resultat av en klassisk LCA process. Påverkan av geografiskt anpassade EPD-databaser är avgörande för LCA-resultat. Materialframtagandesskede har störst miljöpåverkan i förhållande till andra livsskede. Semantisk detaljnivå av Solibri-modellen är avgörande för identifiering av för- och nackdelar av datas integrations- och konverteringsförmågan. Datainteraktionstyper studerade i BIM-baserade LCA-processer klassas som kollaborativ interaktionstyp. Integrations- och konverteringsförmåga av både BIM-baserade LCA-processer utvärderades på en hög nivå gällande förbättrade resultat, effektivitet och resultatkännslighet. Utöver dessa har BIM-baserade LCA-processer en förbättrad användbarhet och är mer tid- och resurseffektiva, vilka är huvudskillnader från en LCA-process utfört på klassiskt sätt.

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied. This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies. The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts. The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues. A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making. / Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras. Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen. Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter. Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning. Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras. Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker. / <p>QC 20160613</p>

Många länder försöker minska sitt användande av fossila bränslen och istället använda sig utav förnyelsebara alternativ. Ett vanligt sätt att göra detta är att gå från bensindrivna motorer till eldrivna. Denna studie undersöker därför produkter ur samma produktsortiment som har samma grundfunktion och användningsområde men olika drivmedel. Syftet med detta är att få ökad förståelse för produkternas kostnader samt öka förståelsen för hur deras drift påverkar miljön. Studien genomfördes som en fallstudie på Swepac i Ljungby. Studiens genomförande följer delar ur LCC, LCA, CELA och break-even metoder för att kunna uppnå syftet. Miljöpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter och en omräkningsfaktor används för att omvandla utsläppen till ett monetärt värde som går att använda i beräkningar av kostnader. Resultatet visar att ett break-even mellan maskinerna uppstår efter 6.9 år, livslängden är dock 5 år. Både miljöpåverkan, drift- och underhållskostnader är lägre för den eldrivna, dock gör den stora skillnaden i inköpspris att det tar lång tid innan ett break-even uppstår. / Many countries are trying to reduce the usage of fossil fuels and instead they are trying to find renewable alternatives. A common way to do this is to go from gasoline engines to electric engines. The purpose of the study is to gain a greater understanding of the products costs and environmental impact during their usage. The study was conducted as a case study at Swepac, Ljungby. The study’s implementation follows parts from LCC, LCA, CELA and the breakeven method in order to achieve the purpose. The environmental impact is measured in carbon dioxide equivalents and a conversion factor is used to convert the emissions to a monetary value that can be used in calculations of costs. The result shows that breakeven between the machines arises after 6.9 years, however, the service life is only 5 years. Both environmental impact, operating and maintenance costs is lower for the electrical option, however, the big difference in purchase price makes it take a long time for a breakeven to occur.