Västra Götalandsregionen (VGR) sträcker sig över 75.000 km2 och omfattar 49 kommuner med en population på 1,6 miljoner invånare. Med sina omkring 50 000 anställda är VGR en av Sveriges största arbetsgivare och omsätter därav stora mängder textil. Framförallt inom den medicinska sektorn, där den totala mängd textilier i användning 2016 uppgick till 750 000 kg. Den största mängden av dessa textilier består av fiberblandningar av polyester och bomull - där polyester medger slitstyrka medan bomullen medger komfortegenskaper. Då dessa textilier används i vård- och omsorgsenheter måste patienter och anställdas säkerhet garanteras genom hygienisk renlighet. På Tvätteriet Alingsås utförs därför tvättning i temperaturer upp till 70°C, något som medför en hög påfrestning på textilierna. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att minska sin negativa miljöpåverkan. För år 2017 – 2020 har en miljöplan sammanställts med målet att samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning ska vara vägledande. Mer specifikt ska andelen konventionell bomull minskas och andelen förnyelsebar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv ökas. Detta då konventionellt odlad bomull anses vara en av de kommersiella textilfibrer som har störst negativ miljöpåverkan. Ett möjligt substitut till bomullen är cellulosaregenatet lyocell, detta då dess egenskaper är snarlika bomullens samt att dess miljöpåverkan är betydligt lägre. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera i vilken grad livslängden hos vävar av lyocell och polyester påverkas i jämförelse med vävar av bomull och polyester av tvättprocessen på Tvätteriet Alingsås. Två referensvävar av polyester och bomull samt fyra provvävar av lyocell och polyester har därför genomgått 2, 25, 50, 75 och 100 tvättar på Tvätteriet Alingsås. Tester på dimensions- och viktändring, samt brottstyrka och tester för bestämning av textiliernas tendens till att bilda ytludd och noppor har utförts. Dessa har genomförts på både de otvättade och tvättade proverna för att utvärdera hur slitstyrka, och således livslängd, förhåller sig till referensvävarna. Resultaten visade att två vävar av 50 % Tencel® och 50 % polyester var mer jämförbara med referensväven av 35 % bomull och 65 % polyester än referensväven av 50 % bomull och 50 % polyester med avseende på brottstyrka. Tendensen att bilda ytludd och noppor varierade mellan provvävarna, dock överträffade en av provvävarna referensvävarna.  Resultaten anses av författarna indikera på att det finns god möjlighet att ersätta bomullen i Västra Götalandsregionens personalkläder med cellulosaregenatet Tencel®. En av provvävarna visade på särskilt bra resultat. Ytterligare tester behöver dock utföras för att säkerställa om något av proverna till fullo möter alla de krav som ställs.

Bomullsfibern har många fördelaktiga egenskaper som gör den allmänt omtyckt bland både konsumenter och producenter. Den vanligaste framställningen av fibern är konventionellt odlad bomull, men dessvärre har denna typ av framställningsprocess en negativ inverkan på miljön i form av hög kemikalieförbrukning och hög vattenanvändning. I samband med att bomullens negativa miljöpåverkan uppmärksammas, bidrar det till en ökad efterfrågan på miljövänliga fibrer med skonsammare processer. Denna studie har utifrån detta perspektiv undersökt, jämfört och testat förutsättningarna för att helt eller delvis ersätta bomull i trikåmaterial. De fibrer som har undersökts är de regenererade cellulosafibrerna Tencel, lyocell och modal. Dels har två hundraprocentiga material testats: Tencel A100 och lyocell, dels två fiberblandningar: bomull/modal och GOTS-bomull/Tencel LF. Samtliga material har bestått av rågarn med garntjocklek Ne 30/1 och stickats fram i en rundstickningsmaskin. Testerna som har utförts rör dimensionsstabilitet, spiralvridning, noppbildning, nötningshärdighet och slutligen draghållfasthet. För att säkerställa trovärdiga resultat har testerna genomförts upprepade gånger och därefter har ett medelvärde för varje material beräknats. De material som uppvisat bäst resultat avseende egenskaper och miljöpåverkan var Tencel A100 och lyocell, samt fiberblandningen GOTS-bomull/Tencel LF. / The cotton fiber has many advantageous properties which make it widely popular among both consumers and producers. The most common production of the fiber is conventionally grown cotton. This type of manufacturing process has unfortunately a negative impact on the environment because of its high chemical consumption and high water use. Since the negative environmental impact regarding cotton has got more attention, it has contributed to an increased demand for more environmentally friendly fibers with more eco-friendly processes. From this perspective, this study has examined, compared and tested the conditions for completely or partially replacing cotton in knitted materials. The fibers that have been examined are the regenerated cellulose fibers Tencel, lyocell and modal. Tencel A100 and lyocell have been tested independently and two fiber blends consisting of cotton/modal and GOTS-certified cotton/Tencel LF have been knitted and tested in this study. All materials have consisted of raw yarn with yarn thickness of Ne 30/1 and has been knitted in a circular knitting machine. The tests that have been carried out is dimensional stability, twisting, pilling resistance, abrasion resistance and finally tensile strength. To ensure reliable results, the tests have been done repeatedly and then an average value for each material has been calculated. The materials that showed the best results in terms of properties and environmental impact were Tencel A100, lyocell and the fiber mixture GOTS-certified cotton/Tencel LF.

Conductive polymers, since from their discovery, have become a prominent area of research and found many useful applications in all fields of our daily life. Examples are light emitting diodes, heat generation, chemical sensors and electro-active membranes. Polymer coated textile substrates give flexible and lightweight materials. One well utilized and thoroughly explored conductive polymer is poly(3,4-ethylenedioxythiophene) also known as PEDOT. Although there are different ways to produce PEDOT one of the most common is the VPP technique. The typical procedure when using VPP is to introduce the monomer vapor to an oxidant coated substrate so that it polymerizes on the surface of the substrate. Throughout this study, the VPP technique has been used to produce PEDOT on different textile fibers. Aim was first of all optimizing the process gaining low electric resistance, i. e. high conductivity, of produced coated fibers but also multilayer coatings of fibers. Outcome indicates some parameters not having a clear influence over the results while others had a more distinct impact. A noteworthy result was obtained by coating a substrate, namely lyocell fiber, multiple times with layers deposited directly on each other. This decreased the resistance from 5.1 (± 1.6) kΩ/10 cm to 1.0 (± 0.1) kΩ/10 cm, for one layer and multiple layers respectively. Adding 15 wt. % of the copolymer PEG-PPG-PEG to the oxidant solution decreased the resistance from 6.8 (± 1.2) kΩ/10 cm to 3.9 (± 0.8) kΩ/10 cm. Final conclusion is that among the ways, to improve conductivity for PEDOT coated fibers, applied in this study are best results obtained by multi-layer coating.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: Framtidens alternativ till bomullSeminariedatum: 30 maj 2011Kurs: Projektbaserat textilt utvecklingsarbeteFörfattare: Li Lindsjö, Lisa Nilsson, Sara SaandHandledare: Olle HolmuddSyfte: Syftet med arbetet är att upplysa och undersöka vilka textila material som kan vara ett komplement tillbomullsfibern där faktorer som miljö, egenskaperoch pris beaktas.Metod: I steg ett byggdes en teoretisk förståelse med hjälp av faktalitteratur, hemsidor och tidningsartiklar. I steg två kompletteras den teoretiska analysen medempirisk fakta. Empirin inhämtas genom intervjueroch kundundersökningar.Teoretiskt ramverk: Kartläggning och sammanställning av bomull och andra textila materials miljöpåverkan, funktionella egenskaper och pris. Med utgångspunkt i detta kan alternativa användningsområden och materialanalyseras. Analyserade material är ekologiskbomull, bambu, hampa, lyocell och modal. Resultatetsammanställs i en tabell där alternativa material tillbomull kan jämföras.Empiri: Empirin sammanfattar intervju med Gunilla Ander samt sammanställning av kundundersökningar som utformats för närmare förståelse av kundensönskemål inom mer hållbar textil.Slutsats: Lyocell har presenterats som ett alternativt material till bomull. Lyocell är i dagsläget för dyrt för attersätta bomullen till 100 %. En tänkbar lösning är ettplagg innehållande hälften bomull, hälften lyocell.Genom en halvering av bomullsåtgången minskarStadium miljöpåverkan väsentligt. För att ge enbättre förståelse kring plaggets bakgrund föreslår vien kommunikaitonsmetod vi valt att kallaStorytelling. I denna Storytelling kan Stadiumförklara bomullens negativa miljöapsekter men ocksåvisa på sitt miljöansvar vilket kan vara bra imarknadsföringssyfte. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

The purpose of this research was to evaluate and compare the performance, aesthetic and material properties of women’s t-shirts composed of three different sustainable fibers (lyocell, organic cotton, and viscose from bamboo) before and after repeated home laundering. A convenience sample was comprised of thirty-nine t-shirts. Thirteen black t-shirts from each fiber content were used for testing according to ASTM and AATCC standards. The evaluations and measurements were performed initially and after wash intervals one, five, ten, and twenty. The t-shirts were tested for fabric weight, fabric count, color fastness, smoothness appearance, pilling, dimensional stability and skewness.

Textilindustrin står inför en förändring där innovativa material måste ersätta de konventionella material som finns på marknaden på grund av dess negativa inverkan på miljön. Det är av stor vikt att miljöaspekterna vägs in utan kompromisser med materialets kvalitet för textilprodukter med en lång livscykel. Detta för att ha möjlighet att styra produktion och val av material mot en miljövänligare livscykel. För att mäta miljöpåverkan på ett material kan verktyget Life Cycle Assessment (LCA) användas. Innovativa miljövänliga textila material behövs inom textilbranschen där all miljöpåverkan av den biologiska livscykeln på textilen räknas in, från vaggan till graven. Vi har i denna studie valt att jämföra bomull, som har en negativ miljöpåverkan, med lyocell som anses vara ett mer miljövänligt alternativ samt med ett innovativt material som papperstextil från abacáplantan. Syftet med denna studie är att undersöka miljöpåverkan vid framställning av pappersgarn och jämföra detta med miljöpåverkan för bomull och lyocell. Genom litteraturstudie har vi kartlagt och sammanställt data av miljöpåverkan på framställningsprocessen av bomull, lyocell och papper från odling till garntillverkning. För att vägledas har vi samtalat med nyckelpersoner som har god kännedom inom de specifika områdena. Studiens resultat indikerar på att de initiala stegen i förädlingsprocessen i tillverkningen av pappersgarn har en mindre negativ miljöpåverkan än bomull och lyocell. Papperstextil kan utifrån denna studie vara ett komplement till de konventionella materialen.

Textil- och klädtillverkning är en tungt miljöbelastande bransch. För att ändra på det och få textilindustrin i en riktning mot en hållbar utveckling behöver CO2-utsläpp avsevärt minskas, vattenförbrukningen drastiskt sjunka och risken för spridning av mikroplaster i naturen minimeras. De tre vanligaste textila fibrerna på marknaden, polyester, bomull och polyamid, orsakar stora utsläpp av CO2 och förbrukar enorma mängder vatten. Den här rapporten söker finna svar på vilka textila material som kan uppfylla kraven på hållbarhet och om det finns miljövänliga material med likvärdig slitstyrka som hos de tre största fiberslagen. Med hjälp av en litteraturstudie, ett klassificeringsverktyg och ett antal tester på fysiska prover har materialen ovan tillsammans med lyocell och PLA undersökts och studerats. Den ekologiska och den fysiska hållbarheten har jämförts och värderats. Resultatet av studierna ger inga entydiga svar på frågorna. PLA verkar lovande, men är omgiven av en osäkerhet. Under tiden studien har pågått finns inga tecken på försvagning av PLA-tyget, men kommer det hålla för hundra tvättar? Lyocell är miljömässigt hållbart och slitstarkt i teorin, men smulades tidigt sönder i nötningstestet. Lyocelltyget var gjort av tunt stapelfibergarn. Skulle det varit starkare om det varit tillverkat av filamentgarn? Återvunnen polyester kontra jungfrulig polyester ger ingen stor miljövinst. Däremot ger återvunnen polyamid och ekologisk bomull stora miljömässiga förtjänster. Lyocell, PLA, ekologisk bomull och återvunnen polyamid skulle kunna vara ekologiskt och fysiskt hållbara material. / Textiles and apparel manufacturing is a heavily polluting industry. To change that and get the textile industry in the direction of sustainable development, following must be done. Emissions of CO2 need to be considerably reduced, water consumption must drastically decline and the risk of spreading microplastics in nature have to be minimized. The three most common textile fibres on the market, polyester, cotton and polyamide, causing large emissions of CO2 and consumes huge amounts of water. This report seeks to find the textile materials that can meet the requirements of sustainability and eco-friendly materials of equivalent strength as in the three largest fibers like above. With the help of a literature review, a classification tool and a number of tests on physical samples have the materials above along with lyocell and PLA been examined and studied. The ecological sustainability and physical durability has been compared and measured. The results of the studies provides no clear-cut answers to the questions. The PLA seems promising, but are surrounded by uncertainty. In the meantime, the study has been going on, there are no signs of weakening of PLA-fabric, but will it keep for one hundred washes? Lyocell is environmentally sustainable and durable in the theory, but got an early break in the abrasion test. The lyocell fabric were made of thin yarn of staple fibers. Would it have been stronger if it had been made of filament yarn? Recycled polyester versus virgin polyester gives no great environmental benefits. However, recycled polyamide and organic cotton get large environmental gains. Lyocell, PLA, organic cotton and recycled polyamide could be environmentally and physically durable materials.

Biodegradable thermoplastic composites were prepared using high modulus lyocell fibers and cellulose acetate butyrate (CAB). Two reinforcement fiber types: fabric and continuous fiber tow were used. Fabric had advantages of uniform alignment and easier processing, but lacked the use as a unidirectional reinforcement and a continuous method of matrix application. Three different matrix application methods were screened for both fiber types. Matrix application by suspension of particles in water was not feasible because of particle sizes > 15 &micro m. The other disadvantages were high moisture absorption during matrix application and void formation during consolidation. Melt processing technique using alternating sandwich structure of fabrics and CAB films produced composites with impressive appearance, low void contents and low moisture absorption. However, SEM results revealed interfacial failure and extensive fiber pull out. Relatively larger fiber and matrix regions were present on the scale of 10^-3m. Solution prepregging technique using methyl ethyl ketone (MEK) as a solvent for CAB and continuous fibers as reinforcement produced composites with uniform matrix distribution, high tensile strengths and high modulus, and even wetting of fibers by CAB. A maximum tensile modulus of 21.5 GPa and a maximum strength of 251.7 MPa were achieved for a continuous fiber reinforced composites at a volume fraction of 66.5% compared to 0.8 GPa and 76 MPa for the matrix, respectively. Void contents and water absorption were relatively high compared to comparable carbon fiber composites. / Master of Science

This project combines nonwoven technology, biological technology and food waste management and seeks for this feasibility to use fungal microfiber (FM) as a binder for lyocell pro-duction and the characterizations for possible applications. Rhizopus delemar was cultivated apple pomace in liquid-state fermentation to obtain mycelia biomass. The biomass was later blended in a kitchen blender for one minute. The blended FM was later mixed with 6 mm lyocell fibre at different FM dry weight percentage and water to make nonwoven webs by wet-laid method. The feasibility of using fungal microfiber as a binder for lyocell nonwovens was confirmed in this study. It is not possible to make nonwoven webs using lyocell short fibre without any binder applied. With 5%_FM, the tensile strength of lyocell nonwoven webs reached 0.0989 MPa. A clear increasing tensile strength was recorded as the increasing of FM weight per-centage and resulted a highest tensile strength at 9.38 MPa when applying 60%_FM. The re-sult of water contact angle proved that the increasing FM could decrease the hydrophobicity of nonwoven samples. Abrasion test showed that FM could improve the abrasion resistance of the lyocell nonwoven samples. Porosity test showed that lyocell nonwoven samples with a higher FM ended up with smaller mean flow pore size diameter (MFP) that nonwoven samples with 65%_FM has an average MFP at 7.26 m m. The SEM images reviled that FM bonded nonwoven webs had a fibrous structure, which is due to binding effect of fungal microfiber on lyocell short fibers. These characterizations have demonstrated the mechanism of using fungal microfiber as a binder for lyocell nonwovens in this project. In this thesis project, FM bonded lyocell nonwoven webs showed a great potential on the application of nonwoven applications such as interior materials or filtration materials.

Fiber hybridization involves the blending of high and low performance fibers in a common matrix to yield a composite with a balance of properties that cannot be achieved by using either fiber alone. In this study, the random wetlay process was used as a compounding method to investigate the effects of fiber hybridization on the mechanical, viscoelastic, and sorption characteristics of steam-exploded wood (SEW) and lyocell (high performance regenerated cellulose) fiber-reinforced polypropylene (PP) composites. The two fiber types were blended in varying proportions within a fixed total fiber content of 50 wt. % and compared with non-hybrid lyocell- and SEW-PP controls. Using PP matrix as basis, it was observed that moduli of all composites generally increased with increasing lyocell concentration, ranging from a minimum 66 % for SP 50 (SEW/PP control) to a maximum 233 % for LP 50 (lyocell/PP control). Ultimate strengths on the other hand, declined for SP 50 but increased with the inclusion of lyocell fibers. Comparisons of hybrid (having 5 - 20 wt % lyocell) with non-hybrid (having 25 - 50 wt. % lyocell) composites revealed a surprisingly greater strength and modulus-building efficiency (by as much as 2.6 times) in the hybrid composites. This observation indicated possible synergism between lyocell and SEW. Analyses of composite property gains as a function of fiber cost also showed greater cost benefits (highest for tensile modulus) in favor of hybridization. The advantages of fiber hybridization on composite properties were again evident under dynamic mechanical analysis where no significant differences in the storage moduli were found between a hybrid composite with 20 wt. % lyocell and a non-hybrid composite with 50 wt. % lyocell loading. Application of the time-temperature superposition principle (TTSP) made it possible to predict storage moduli over extended frequencies for PP and its composites. Comparison of shift factor versus temperature plots revealed decreasing relaxation times of PP with increasing lyocell concentration, which indicated that PP interacted better with lyocell than with SEW fibers. Finally, it was observed from sorption tests that hybrid composites absorbed less moisture than non-hybrid counterparts of either fiber type. The reasons for this observation were not apparent. It is however possible that moisture transport mechanisms within the composites may have been modified as a result of hybridization. / Master of Science