Textil- och klädtillverkning är en tungt miljöbelastande bransch. För att ändra på det och få textilindustrin i en riktning mot en hållbar utveckling behöver CO2-utsläpp avsevärt minskas, vattenförbrukningen drastiskt sjunka och risken för spridning av mikroplaster i naturen minimeras. De tre vanligaste textila fibrerna på marknaden, polyester, bomull och polyamid, orsakar stora utsläpp av CO2 och förbrukar enorma mängder vatten. Den här rapporten söker finna svar på vilka textila material som kan uppfylla kraven på hållbarhet och om det finns miljövänliga material med likvärdig slitstyrka som hos de tre största fiberslagen. Med hjälp av en litteraturstudie, ett klassificeringsverktyg och ett antal tester på fysiska prover har materialen ovan tillsammans med lyocell och PLA undersökts och studerats. Den ekologiska och den fysiska hållbarheten har jämförts och värderats. Resultatet av studierna ger inga entydiga svar på frågorna. PLA verkar lovande, men är omgiven av en osäkerhet. Under tiden studien har pågått finns inga tecken på försvagning av PLA-tyget, men kommer det hålla för hundra tvättar? Lyocell är miljömässigt hållbart och slitstarkt i teorin, men smulades tidigt sönder i nötningstestet. Lyocelltyget var gjort av tunt stapelfibergarn. Skulle det varit starkare om det varit tillverkat av filamentgarn? Återvunnen polyester kontra jungfrulig polyester ger ingen stor miljövinst. Däremot ger återvunnen polyamid och ekologisk bomull stora miljömässiga förtjänster. Lyocell, PLA, ekologisk bomull och återvunnen polyamid skulle kunna vara ekologiskt och fysiskt hållbara material. / Textiles and apparel manufacturing is a heavily polluting industry. To change that and get the textile industry in the direction of sustainable development, following must be done. Emissions of CO2 need to be considerably reduced, water consumption must drastically decline and the risk of spreading microplastics in nature have to be minimized. The three most common textile fibres on the market, polyester, cotton and polyamide, causing large emissions of CO2 and consumes huge amounts of water. This report seeks to find the textile materials that can meet the requirements of sustainability and eco-friendly materials of equivalent strength as in the three largest fibers like above. With the help of a literature review, a classification tool and a number of tests on physical samples have the materials above along with lyocell and PLA been examined and studied. The ecological sustainability and physical durability has been compared and measured. The results of the studies provides no clear-cut answers to the questions. The PLA seems promising, but are surrounded by uncertainty. In the meantime, the study has been going on, there are no signs of weakening of PLA-fabric, but will it keep for one hundred washes? Lyocell is environmentally sustainable and durable in the theory, but got an early break in the abrasion test. The lyocell fabric were made of thin yarn of staple fibers. Would it have been stronger if it had been made of filament yarn? Recycled polyester versus virgin polyester gives no great environmental benefits. However, recycled polyamide and organic cotton get large environmental gains. Lyocell, PLA, organic cotton and recycled polyamide could be environmentally and physically durable materials.

Behovet av nya och skonsamma material blir allt större inom textilbranschen. Samtidigt råder en överkapacitet inom pappersindustrin till följd av att traditionell tryckt media ersätts med digitala alternativ. I Japan har nya användningsområden för papper tagits fram, i form av pappersgarn för användning inom textil. Forskning inom området är i ett tidigt skede, därför finns inte så mycket information om pappersgarnets egenskaper som är av stor betydelse vid produktutveckling. Redan i designstadiet av ett klädesplagg är det viktigt att beakta vilka egenskaper som konsumenter söker, för att säkerställa att det säljer och att konsumenten blir nöjd vid användning. En utav de mest väsentliga faktorerna som påverkar ett köpbeslut av ett klädesplagg är materialets taktila komfort eller känsla. Utifrån denna vetskap riktas studien åt att undersöka pappersgarnets taktila egenskaper genom en jämförelse med två av de vanligaste cellulosabaserade materialen på marknaden idag; bomull och viskos. I studien undersöks egenskaper av respektive material, stickade med en vanligt förekommande bindning, slätstickning. Syftet är att bedöma huruvida garn tillverkat av papper utifrån taktil komfort, kan vara ett alternativ till konventionella garn av bomull och viskos. En metod som heter Kawabata Evaluation System for Fabrics (KES) har använts för att testa de mekaniska egenskaperna hos trikå av papper, bomull och viskos. Dessa värden har sedan jämförts och analyserats för att kunna dra slutsatser om respektive materials taktila komfort. I KES metoden ingår ett antal tester; dragprov, skjuvning, böjning, kompression, luftgenomsläpplighet, ytegenskaper så som friktion och ytojämnheter, samt termiska egenskaper så som värmeöverförings-, energiförbruknings- och värmeledningsförmåga. Utöver KES har även vattenabsorptions- och vattenavgivningstester utförts för de tre materialen, parametrar som också har stor betydelse för textila materials taktila komfort. För att ytterligare kunna dra slutsatser kring pappersgarnets egenskaper i relation till bomull och viskos, har de stickade materialen samt garnen fotograferats med ett Scanning Electron Microscope (SEM). För att utmana teorin som används vid tolkning av KES i de mekaniska egenskaperna gjordes en undersökning med testgrupp för att se hur väl KES korrelerar med verkliga människors subjektiva uppfattning om känsel. Resultat av mekaniska egenskaper visar att papperstrikå gör mer motstånd än bomulls- och viskostrikå vid dragprov, skjuvning, böjning och kompression, vilket även gäller för respektive garn i enskilda garntester för dragprov, böjning och kompression. Detta tyder på att papper är ett styvare material än bomull och viskos. Pappers termiska egenskaper visar liknande tendenser som viskos; högre värmeledningsförmåga och därför något sämre värmeisoleringsförmåga jämfört med bomull. Detta tyder på att papper, likt viskos, upplevs som ett svalt/svalkande material. Resultaten från vattenabsorptionstestet visar att papper absorberar i takt med bomull, vilket visades vara mindre än för viskos. Vattenavgivningstestet visade att papper torkade snabbare än bomull men något långsammare än viskos. Detta tyder på att papper har en jämförelsevis bra vattenabsorbering och wickingförmåga, vilket är viktigt för känseln då materialet upplevs torrt, vid snabb fuktabsorption. Slutsatser som kan dras utifrån detta, är att pappers mekaniska egenskaper uppfyller de krav som ställs på material i modeplagg. Resultat ifrån testgrupp visar dock att i jämförelse med bomull och viskos som är mjuka och lena material upplevs papper vara strävt och obekvämt. Slutsatser som dras utifrån detta är att papper kan behöva bearbetas för att ge en mjukare känsla och därmed tilltala den bredare målgruppen. Däremot, var intresset stort för detta nya material både miljö- och utseendemässigt, vilket ansågs kompensera för materialets strävhet i ett modeplagg.