: B-uppsats skriven utifrån faktum bomullsproduktionens omfattande betydelse inom textilindustrin. Här vill vi undersöka om bambu skulle kunna ersätta bomull i textila produkter. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syftet med vår uppsats var att undersöka vilken kunskap den svenska konsumenten har om ekologisk bomull samt om de handlar kläder av ekologisk bomull. Vi genomförde en enkätstudie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Enkätundersökningen utfördes i centrala Göteborg vid fem tillfällen under april. Både män och kvinnor mellan 20-60 år tillfrågades. Vid analysen av enkäterna valde vi att ta ut statistik i diagram och tabeller. Vi analyserade även de öppna frågorna genom att göra en beskrivande analys där vi tog ut återkommande svar. Resultatet indikerar på skillnader mellan män och kvinnors köpbeteende av ekologiska bomullskläder. Även intresse och kunskap varierade mellan könen. Resultatet visar att design och priset på plagget är viktiga faktorer som spelar in om den svenska konsumenten ska handla kläder av ekologisk bomull. I diskussionen diskuteras skillnader mellan kvinnor och mäns köpbeteenden enligt vårt resultat. Även vissa skillnader i svaren mellan de olika åldersgrupperna tas upp.Our purpose was to examine the awareness of organic cotton amongst Swedish consumers and whether or not they purchase products made with organic cotton.We carried out a survey with a qualitative method and quantitative segments.In central Gothenburg, we asked men and women, between the ages of 20-60 to fill out our questionnaire. This was carried out within five occasions in April.Upon analysis of the completed questionnaires, we chose to withdraw statistics using diagrams and tables. We also analysed the open questions by doing a descriptive analysis and pick out reoccurring answers. Our results indicate the differences in habitual consumerist behaviour between men and women when purchasing organic cotton.The interest and knowledge of the subject varied noticeably between the sexes.The result shows us that the design and the price of the product are important factors when the consumer is faced with the option of purchasing organic cotton.During our discussion, we bring up the differences between male and female consumerist behaviour. We also discuss how differential the questionnaires were between the age-groups. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

<p>In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton. Cotton is the most sprayed crop and a great amount of water, pesticides and inorganic fertilizers are used in order to get better and bigger harvests leading to a negative impact on both environment and people working in the production chain. Organic cotton is a great alternative and a growing number of consumers are asking for clothes made out of organic cotton. The purpose of the thesis is to investigate whether H&M is taking responsibility for the social, ethical and environmental parts of CSR and how H&M uses organic cotton in their clothes. The thesis also accounts for the role of the consumer and other stakeholders regarding demand of organic cotton. </p><p>Methods used are literature studies and interviews conducted by phone and e-mail. The results show that the overall impression is that H&M as a company is taking several actions in order to take responsibility. By using organic cotton in collections on all departments and by supporting a number of non governmental organizations (NGO) H&M has had a positive development and is now seen as one of the most successful companies regarding CSR. H&M has integrated a stakeholder perspective in their activities which shows that the company is putting focus not only at the consumers but also at other important stakeholders. H&M should however focus more on local sustainability, in order to help sustain a positive development in developing countries multinational companies such as H&M need to take a bigger responsibility and attend so that a bigger profit remains in the sub contractor countries.</p>

In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&amp;M is a Swedish multinational company and the concept of H&amp;M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton. Cotton is the most sprayed crop and a great amount of water, pesticides and inorganic fertilizers are used in order to get better and bigger harvests leading to a negative impact on both environment and people working in the production chain. Organic cotton is a great alternative and a growing number of consumers are asking for clothes made out of organic cotton. The purpose of the thesis is to investigate whether H&amp;M is taking responsibility for the social, ethical and environmental parts of CSR and how H&amp;M uses organic cotton in their clothes. The thesis also accounts for the role of the consumer and other stakeholders regarding demand of organic cotton.  Methods used are literature studies and interviews conducted by phone and e-mail. The results show that the overall impression is that H&amp;M as a company is taking several actions in order to take responsibility. By using organic cotton in collections on all departments and by supporting a number of non governmental organizations (NGO) H&amp;M has had a positive development and is now seen as one of the most successful companies regarding CSR. H&amp;M has integrated a stakeholder perspective in their activities which shows that the company is putting focus not only at the consumers but also at other important stakeholders. H&amp;M should however focus more on local sustainability, in order to help sustain a positive development in developing countries multinational companies such as H&amp;M need to take a bigger responsibility and attend so that a bigger profit remains in the sub contractor countries.

Uppsatsens syfte var att undersöka om textilt spillmaterial från jeanstillverkningen kan användas till kommersiella produkter. De kvalitativa intervjuerna har visat att mängden spillmaterial i jeansproduktionen uppgår till 10-20 procent per jeansbyxa. Resultatet visade även att spillmaterialet vid tillverkning av ett par jeans är mellan 2 210 och 4 200 kvadratcentimeter denimväv. De största bitarnas storlek varierar mellan 30 till 45 kvadratcentimeter. Tidigare forskning har visat att spillmaterial kan användas till nya produkter genom att återvinna materialet. Denna uppsats ämnade enbart se om produkter kan tillverkas utan att materialet först återvinns. Uppsatsens slutsats är att spillmaterial från tillskärningen av jeansbyxor kan användas för att tillverka små produkter som exempelvis nyckelringar i denimväv. Det material som blir över och inte kan användas till de här produkterna kan återvinnas. Återvinning kan ske för användning till kompositer, papperstillverkning, isolering och stoppning men även brytas ned för att användas vid spinning av nytt garn. Uppsatsen kan guida skandinaviska jeansproducenter i sitt arbete mot hållbarhet genom att ta till vara på det textila spillmaterialet.

Västra Götalandsregionen (VGR) sträcker sig över 75.000 km2 och omfattar 49 kommuner med en population på 1,6 miljoner invånare. Med sina omkring 50 000 anställda är VGR en av Sveriges största arbetsgivare och omsätter därav stora mängder textil. Framförallt inom den medicinska sektorn, där den totala mängd textilier i användning 2016 uppgick till 750 000 kg. Den största mängden av dessa textilier består av fiberblandningar av polyester och bomull - där polyester medger slitstyrka medan bomullen medger komfortegenskaper. Då dessa textilier används i vård- och omsorgsenheter måste patienter och anställdas säkerhet garanteras genom hygienisk renlighet. På Tvätteriet Alingsås utförs därför tvättning i temperaturer upp till 70°C, något som medför en hög påfrestning på textilierna. Västra Götalandsregionen arbetar aktivt för att minska sin negativa miljöpåverkan. För år 2017 – 2020 har en miljöplan sammanställts med målet att samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning ska vara vägledande. Mer specifikt ska andelen konventionell bomull minskas och andelen förnyelsebar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv ökas. Detta då konventionellt odlad bomull anses vara en av de kommersiella textilfibrer som har störst negativ miljöpåverkan. Ett möjligt substitut till bomullen är cellulosaregenatet lyocell, detta då dess egenskaper är snarlika bomullens samt att dess miljöpåverkan är betydligt lägre. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera i vilken grad livslängden hos vävar av lyocell och polyester påverkas i jämförelse med vävar av bomull och polyester av tvättprocessen på Tvätteriet Alingsås. Två referensvävar av polyester och bomull samt fyra provvävar av lyocell och polyester har därför genomgått 2, 25, 50, 75 och 100 tvättar på Tvätteriet Alingsås. Tester på dimensions- och viktändring, samt brottstyrka och tester för bestämning av textiliernas tendens till att bilda ytludd och noppor har utförts. Dessa har genomförts på både de otvättade och tvättade proverna för att utvärdera hur slitstyrka, och således livslängd, förhåller sig till referensvävarna. Resultaten visade att två vävar av 50 % Tencel® och 50 % polyester var mer jämförbara med referensväven av 35 % bomull och 65 % polyester än referensväven av 50 % bomull och 50 % polyester med avseende på brottstyrka. Tendensen att bilda ytludd och noppor varierade mellan provvävarna, dock överträffade en av provvävarna referensvävarna.  Resultaten anses av författarna indikera på att det finns god möjlighet att ersätta bomullen i Västra Götalandsregionens personalkläder med cellulosaregenatet Tencel®. En av provvävarna visade på särskilt bra resultat. Ytterligare tester behöver dock utföras för att säkerställa om något av proverna till fullo möter alla de krav som ställs.

De textila färg- och beredningsprocesserna medför flera miljöproblem. Kemikalieframställning, kemikalieanvändning, vattenåtgång och energiåtgång är alla faktorer kopplade till färg och beredning av textil som har påverkan på miljön. Efterbehandling av textila material görs för att ge en textil vara en önskvärd egenskap men tyvärr kan efterbehandling även resultera i ett oönskat färgomslag. Färgomslag kan leda till att det textila materialet måste färgas om eller kasseras vilket är ett enormt resursslöseri. Av Ikea of Sweden tilldelades vi en uppgift i syfte att undersöka vad som kan vara en rimlig toleransgräns gällande färgskillnad för en beige lakansväv sett utifrån ett kundperspektiv. I studien gjordes också en undersökning som rör färgomslag till följd av efterbehandling. Arbetet har utrett om efterbehandling påverkar färgen på en bomullsväv färgad med reaktivfärg. Färgen är en beige färg baserad på tre olika färgstoffer. Den experimentella metoden bestod av färgning av en lakansväv till en beige färg som därefter genomgick olika kombinationer av efterbehandlingar. De olika efterbehandlingarna som undersöktes var en silikonbaserad mjukgörare, en formaldehydfri antiskrynkelbehandling och kalandrering. Detta utfördes i syfte att med hjälp av instrumentell färgmätning och visuell färgbedömning avgöra om färgomslag kan upptäckas till följd av de olika efterbehandlingarna samt för att etablera en rimlig toleransgräns åt Ikea. Studien har påvisat att de undersökta efterbehandlingarna leder till färgomslag och att de färgskillnader som uppstår inte skiljer sig åt mellan de olika behandlingarna. En rimlig toleransgräns för den undersökta väven med beige färg har fastställts till ∆E=1.

Syftet med arbetet är att konstruera en vardaglig jacka som fungerar oavsett väder, genom att undersöka krav och behov, kartlägga tillgängliga metoder, samt möjligheter att enbart använda ytbehandling som regnskydd. Kraven ställs genom att studera litteratur, samt genom en enkätundersökning. Metoderna att uppnå vattentäta textilier kategoriseras i tre grupper; mikroporösa beläggningar och laminat, hydrofila beläggningar och laminat och väldigt tätvävt material. Dess egenskaper presenteras i rapporten, framförallt tätvävt material som visade sig vara det mest passande material för jackans syfte. Möjligheten att uppnå tillräcklig vattentäthet med enbart ytbehandling testades genom att behandla olika bomullstyger, med ytbehandlingar av olika substanser. För att utvärdera effekten utfördes ett spraytest. Det visade sig att ytbehandling ger en begränsad vattenskyddande effekt, vilket inte är tillräcklig för målgruppens behov. En kombination av tätvävt material som kompletteras med membran på de mest utsatta områdena, axlar och övre delen av ryggen samt bröstet ger ett komplett skydd och kan samtidigt konstrueras utan att se teknisk ut. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Varje år producerar H&amp;M ungefär 45 miljoner kg svart tyg. Den svarta färgningen görs med reaktivfärg, som är en färgtyp för cellulosafiber. Affiniteten mellan cellulosafiber och reaktivfärg är relativt låg, vilket innebär att processen kräver hjälpkemikalier som ökar attraktionskraften mellan dessa två. Den hjälpkemikalie som krävs för ökad affinitet är salt, NaCl. Den reaktiva infärgningsprocessen vid uppdragsfärgning kräver stora mängder salt i processvattnet. Detta vatten sprids senare i naturen vilket har en negativ inverkan på miljö och djurliv. Inom textilindustrin utgörs föroreningar till en stor del av just färgning, och det är därför av betydelse att utveckla så hållbara färgningsprocesser som möjligt. Undersökning har gjorts om möjligheten att reducera salt i ett befintligt recept för reaktivfärg, samt av saltets betydelse för slutligt färgresultat. Ett experiment har utförts där fyra olika färgbad har tillblandats och tjugofyra olika saltkoncentrationer har beprövats. Provbitarna utvärderades enligt resultat erhållna vid tvätthärdighetstest och gnidhärdighetstest enligt ISO- standarder. Slutligen gjordes en datoriserad färgmätning på samtliga provbitar vilket gav en mer rättvisande bild huruvida saltet har påverkat färgens svarta nyans. Utifrån erhållna värden gällande försäljning av produkter i H&amp;M-svart, gjordes beräkningen att företagets leverantörer har en årlig saltförbrukning på 45 000 ton. Samma beräkning gjordes med ett saltreducerat recept som har visat på goda färgresultat. Detta nya recept visade på en årlig förbrukning av 27 000 000 kg salt. Om H&amp;M skulle implementera detta i infärgningen av all H&amp;M-svart hos sina leverantörer, skulle en årlig saltbesparing vara 18 000 000 kg. Utifrån erhållna testresultat drogs slutsatsen att saltet endast påverkar affiniteten mellan färg och fiber utan att ha märkvärdig betydelse för färghärdighet (tvätthärdighet samt gnidhärdighet). Dock drogs även slutsatsen att eftersom saltmängden påverkar affiniteten har det även betydelse för grad av intensitet för den svarta nyansen. Ett problem idag är att inköpare och designers är mycket kräsna när det gäller krav på svarta nyanser hos textila produkter. Utbildning och uppmuntrande är av stor vikt för att kunna förändra inställningen hos beslutstagare. Vidare forskning skulle kunna göras kring möjligheter för att använda saltvatten vilket 97 % av jordens vatten består av. På så sätt skulle sötvatten, som idag används vid färgning samt är en bristvara för delar av världens befolkning, besparas från en stor mängd föroreningar. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs. Förhoppningen med arbetet är att det ska kunna ge en större kunskap och insikt om ekologisk textil och om företagen och deras resonemang kring dessa textilier.</p>