Textilindustrin räknas till en av de största industrierna i världen och står för ett antal utmaningar gällande miljöfrågor. En utav anledningarna till att textilindustrin måste ställa om är användandet av konventionell bomull. Konventionell bomull odlas med bekämpningsmedel som innehåller kemikalier som skadar omgivande vatten och mark. Bomull är även begränsad till att växa i subtropiska klimat där det råder brist på vatten. Bomullens negativa påverkan på miljön har startat en jakt på alternativa fibrer, vilket är anledningen till ett ökat intresse för hampa (Cannabis Sativa L.) har skapats. Hampa kan odlas utan bekämpnings- och ogräsmedel, behöver mindre vatten än bomull och kan växa i alla typer av klimat. Hampa är ett starkt material som har en lång historia av textil applikation över hela världen, men på grund av associeringen till droger har det gjort plantan kontroversiell och den har därtill varit olaglig att odla. Förbudet resulterade i att hampaindustrin stodstill och förhindrade innovation, forskning och teknisk utveckling som medförde en brist på kunskap gällande hanteringen av hampafibern. Idag är det lagligt att odla hampa om den faller underindustrihampa. För att kunna studera detta material på ett mer ingående (och hanterbart) sätt har denna uppsats valt att granska användningen av hampa i denim, vilket utgör ett av textilindustrins mest populära textiler. En djupgående kvalitativ fallstudie på användandet av hampa i just denim utfördes genomdatainsamling av tidigare forskning och intervjuer. Resultatet av studien visade att hampa kan vara ett passande och mer miljövänligt ersättningsmaterial i produktionen av denim i jämfört medkonventionell bomull som föredras idag, främst på grund av en minskad miljöpåverkan i odlingsfasen. Att ersätta bomullsfibern helt i denim är dock svårt att uppnå, men med hjälp av ökade investeringar i beredningsfasen och en högre efterfrågan av hampafibern ses detta som en möjlighet. Genom att fokusera på fiberns miljövänliga egenskaper och se bort från stigmatiseringen är hampa ett passande material för hållbar utveckling. Studien utgör därmed ett värdefullt bidrag i resan moten mer miljövänlig textilindustri. / The textile industry is considered to be one of the largest industries in the world and faces a number of challenges regarding environmental issues; the continued use of conventional cotton makes for one such challenge. Cotton is grown using both pesticides and insecticides that harm surrounding waters and soils. Cotton is also limited to growing in subtropical climates where water scarcity prevails. These negative impacts have necessitated in a need for alternative fibers. Hemp (Cannabis Sativa L.) has become one such fiber. Hemp can be cultivated without pesticides, insecticides and herbicides, need less water than cotton and can grow in any type of climate. Hemp is a durable material with a long history within textile application globally. However, its association with narcotics has made the crop controversial, and its partial prohibition has lead to prevented innovation, research, and technological development surrounding the hemp industry, ultimately creating an underdeveloped manufacturing process. Today it is legal to cultivate hemp if it is approved as an industrial hemp. In order to study hemp in a more manageable way, this study aims to investigate the usage of hemp in denim, specifically, which is one of the most popular textiles in the textile industry. An in-depth qualitative case study on the usage of hemp in denim has therefore been conducted through data gathering from previous research and through interviews. The results of this study showed that hemp can be a suitable and more sustainable replacement material in the manufacturing of denim compared to the conventional cotton favored today, due to a reduced environmental impact throughout the cultivation and growing process. A full replacement of the cotton fiber in denim remains difficult to achieve. However, increased investments in the manufacturing phase and higher demand of the crop can make this a reality. By focusing on the environmentally friendly properties of the hemp fiber and avoiding its stigma, hemp remains a useful and suitable material for sustainable development. Thus, this study makes a valuable contribution in the journey towards a more environmentally friendly textile industry.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt cellulosakedjornas polymerisationsgrad (D.P.) har på styrkan i nanofibrillerad cellulosafilm (NFC-film). Detta är av intresse på grund av tidigare studier som indikerar att både filmstyrkan och töjningen hos NFC-film ökar med ett ökande D.P. hos materialet som NFC produceras ifrån, samt att starkare NFC-filmer önskas tas fram. En ökad styrka och töjning hos NFC-filmer är viktigt för att kunna utöka användningsområdet för filmen, t.ex. inom applikationer som beständiga displayers eller till förpackningar. I denna studie framställdes NFC system genom att först hydrolysera ett bomullsmaterial med högt D.P. till olika grader. Bomullen karboxymetylerades därefter för att sedan homogeniseras till NFC. Avslutningsvis, framställdes filmer baserade på de olika NFC systemen, vars mekaniska egenskaper undersöktes för att utvärdera effekten av D.P. Dragtesten som utfördes på filmerna visade på att dragindexet (TSI) var det som påverkades mest markant av D.P. variationen. Det tycktes finnas en kritisk gräns för D.P. ≤ 2600, under vilken styrkan sjunker medan en icke nämnvärd förändring av styrkan sker över gränsen. / The purpose of this study was to investigate the effect of the degree of polymerization (D.P.) of cellulose on the strength of nanofibrillated cellulose film (NFC-film). The interest to investigate this effect is based on earlier studies, which have shown results that indicate on an increasing strength and strain for the films with an increasing D.P. of the material from which the NFC is produced. The desire to produce stronger NFC-films is also a reason for the study. Both an increased strength and strain are desired in the NFC-films, because it would expand the possible use of the films, for example as displays and in packaging applications. In this study, the NFC systems were prepared by first hydrolyzing the cotton linters, which had a high D.P., to different degrees. Then the cotton systems were carboxymetylated and homogenized. Finally, the films were prepared from the different NFC systems, whose mechanical properties were studied to evaluate the effect of D.P. The tensile tests that were performed on the films showed that the tensile strength index (TSI) was most significantly affected by the D.P. variation. There seemed to be a critical limit for D.P. at ≤ 2600, below which the strength decreases while a non-significant change in strength occurred above.

I strävan efter att minska textilindustrins omfattande miljöpåverkan utvecklas nya metoder för textilåtervinning. Idag återvinns bomullstyg av Renewcell på deras anläggning i Kristinehamn. Den återvunna produkten, Circulose®, är en dissolvingmassa som kan användas för att spinna nya viskosfibrer som man i sin tur kan använda för att göra nya kläder. Föreliggande arbete är en förstudie om möjligheten att optimera Renewcellls återvinningsprocess. Arbetet inkluderar en optimering av massaprocessen vilket resulterar i en mer effektiv process som minskar förbrukningen av processkemikalier. / To reduce the extensive environmental impact of the textile industry, new methods for textile recycling are being developed. Today, cotton-based fabric is recycled by Renewcell at their facility in Kristinehamn. The recycled product, Circulose®, is a dissolving pulp that can be used to spin new viscose fibers, which in turn can be used to make new clothes. The present work is a feasibility study on the possibility of optimizing Renewcell's recycling process. The work includes an optimization of the pulp process, which results in a more efficient process with a reduced consumption of process chemicals.

Organic cotton has been in the medias field of vision for quite some time. This interestalso reflects in a growing awareness in the textile industry where more and morecompanies today offer organic cotton in their product range. With this in mind wequestion whether organic cotton has become a viable commercial product. We alsoacknowledge there is a lacking of understanding the complex problems that organiccotton manufacture involves, for example the huge effort and cost required for a transitionfrom conventional to organic cotton farming.The purpose of this paper was to study how textile, ecology and competition today arebeing combined by companies. We wanted with our investigation to find out whethercompanies in the textile industry use ecology as a competitive advantage. Moreover thepurpose of this paper was to reproduce a comprehensive image of organic cotton whichenabled us to determine if the medias positive image is correct. We choose to examine ourwork on the basis of a company perspective which resulted in delimitation from theconsumer’s perspective.The scientific approach of the study has been qualitative with the goal to produce adeeper understanding of our problems. The empirical material mainly consists ofinterviews done with our three case companies, Dunderdon, Dem Collective andKappahl. The companies are differing in both size and characteristics which was adeliberate choice. We think this selection made it possible for us to examine variousperspectives of the textile industry despite our meagre resources.In the theoretical frame of reference we have chosen to use Porter’s Five Forces, Kotler&amp; Armstrong’s communication model and Holm’s model which explains the relationshipbetween a company’s identity, profile and image. The interviews have been interpretedand analysed in relation to given theories and models.Our interpretation and analysis showed that all case companies had a strongenvironmental policy and a genuine interest to work for a sustainable development,which they all expressed through their organic product range. The study showed thatnone of the companies deliberately or directly uses organic products in a marketingpurpose. We have hence come to the conclusion that textile companies do not useecology in order to obtain competitive advantages. Our study also enabled us to establishthat the medias positive portrayal of organic cotton is incorrect, which we indirectlybelieve has had an impact on the low demand in organic cotton products. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hotellbranschen är en konstant växande verksamhet och med fler sängar att bädda tillkommer fler lakan att tvätta. Idag kan hotell välja att använda sig utav externa tvätterier som hämtar upp, tvättar och levererar rena sängkläder men kan även välja att själv tvätta sängkläderna lokalt på hotellet. Två olika tvätthanteringssystem som innebär skillnad i både tvätt- och torkprocesserna, något som i sin tur leder till att materialet samt miljön påverkas annorlunda.   I en tid då hållbarhet är en prioriterad fråga miljöanpassar många sin verksamhet och för att öka medvetenheten kring det val om hur sängkläder på ett hotell hanteras mest miljöeffektivt, tar denna rapport upp skillnaderna i miljöbelastning då man tvättar industriellt kontra småskaligt. Miljöbelastningen presenteras som koldioxidutsläpp, vatten- och kemikalieförbrukning samt genom skillnader på vävars förslitning inom de olika processerna. Den vanligaste väven för hotellsängkläder inom tvättservice är polycotton medan sängkläder av bomull är mer vanligt vid småskalig tvätt. Testerna utförs därför på en polycottonväv, två olika bomullsvävar samt en väv av både bomull och lyocell för att få ett så brett resultat som möjligt och utforska vad som fungerar. Materialen genomgår 50 tvättar vid industritvätt och 50 tvättar inom en småskalig tvätt för att sedan testa hur de påverkats från otvättat material i cykler om 25 tvättar.   Resultaten indikerar på att det finns tydliga skillnader mellan de olika tvätthanteringarna både i hur de påverkar materialen samt ur miljösynpunkt. Då industriell tvätt under en längre period aktivt jobbat mot en mera hållbar affärsmodell och därmed effektiviserat tvättprocessen har det lett till minskad miljöbelastning inom de presenterade faktorerna. Vid leverans till och från tvätteriet är det dock idag fortfarande vanligt att lastbilar används, transportsträckan till hotellet i fråga blir därmed avgörande vid viktning av total miljöbelastning.   Det framkommer att sängkläder av polycotton kan ha en likvärdig livslängd som bomull trots sin överlägset höga fysiska slitstyrka på grund av materialets tendens till noppbildning. Hotellbranschen har höga visuella krav på sina textilier och kan därför komma att kassera en vara av polycotton innan det är fysiskt utslitet. / The hotel industry is a constantly expanding business and with several beds to make, more sheets needs to be washed. Today, hotels can choose to use external laundry service that pick up, wash and supply bedding back to the customer. However you can also choose to wash your own bed linen at the hotel. The two different laundry management systems involve differences in both the laundry and the drying processes, which in turn affects the material and environment differently.   In a time when sustainability is a prioritized question, people adapt their business to become more eco-friendly. To raise awareness about how bedding in a hotel most efficiently is managed, this report presents and clarifies the differences between industrial versus small scale laundry. The environmental impact is presented as carbon dioxide emissions, water and chemical consumption and how the woven materials handle the different processes. The most common fabric for hotel bedding in the textile service sector is polycotton, while cotton fabric is more common in small-scale laundry. The fabric of test-specimens is chosen to present the widest possible results within a lifelike perspective. Therefore, bedding made of polycotton, a mix between cotton and lyocell and two different cotton fabrics are picked for the tests. The materials undergo 25 and 50 wash cycles for industrial and small-scale laundry before the materials is tested to show how they were affected compared to unwashed fabric.   The results indicate that there are distinct differences between the different laundry managements, both in terms of how they affect the material and from an environmental point of view. Since industrial laundry for a long period of time actively has worked towards a more sustainable business model and thus streamlined the washing process, it has resulted in major environmental benefits. However, in the case of delivery to and from the laundry facility, it is still common for trucks to be used. The transport distance to and from the hotel in question therefore becomes crucial when making the choice of the most suitable laundry management.

Att uppnå de globala målen är av vikt för en hållbar utveckling. Odugliga jordbruksmetoder utgör en stor del av de klimathot som planeten i stunden utsätts för. Det är av intresse att undersöka vilka hållbarhetsvinster som kan erhållas vid regenerativ bomull samt definiera begreppet. Regenerativ bomull definieras utifrån det faktum att bomullen är odlad i enlighet med regenerativa jordbruksmetoder. De regenerativa jordbruksmetoderna är således både en inställning samt praxis. Metodens fokus är att bevara samt förbättra planetens jordhälsa. En frisk jord bidrar till att biologisk mångfald, kolinlagring samt fotosyntesens fortgång ökar. Konventionella metoder vid bomullsproduktionen bidrar till att jorden utarmas vilket leder till en försvagad biologisk mångfald och drastiska klimatförändringar. I den konventionella andelen bomull ingår även BCI-certifierad bomull vilken anses som något bättre i jämförelse då den innefattar principer som skall gynna den hållbara utvecklingen. Det är dock enbart initiativ till förbättring som uppmanas och inga faktiska krav ställs. Ekologiskt odlad bomull genomförs enligt den odlingsmetod som ställer mer miljövänliga krav men den globala andelen utgörs enbart av 1%. För att sammanställa litteraturstudien har en bred informationsinsamling genomförts innehållande bland annat bomull, certifieringar, jordbruk, regenerativa jordbruksmetoder samt klimatpåverkan vid dåligt utfört jordbruk. Studien tar hänsyn till ekologiska, sociala samt ekonomiska hållbarhetsaspekter och resultatet återspeglas i en sammanställd tabell där de olika jordbruksmetodernas skillnader ställs mot varandra. Slutsatsen belyser att det finns svårigheter med att få jordbrukare att konvertera till de regenerativa jordbruksmetoderna. Svårigheterna ligger bland annat i de likheter på krav som ställs vid omställning till ekologiskt jordbruk. Då denna ej har uppgått till en procentuellt större andel globalt blir det svårt att inom tidsramen för Agenda 2030 få regenerativa odlingsmetoder att lyfta. Däremot är den regenerativa odlingsmetodens krav essentiella och tillsammans utgör de en del av lösningen på världens klimatproblem. Det regenerativa jordbruket har potential att bidra till hållbarhetsvinster genom att bland annat öka kolinlagringen i jorden och motverka klimathoten. En omställning i jordbrukspraxis som gynnar hållbar utveckling är av yttersta vikt. / Poor farming practices have a major impact on the environment. The current cotton production is environmentally unsustainable and to achieve the global goals, it is necessary to call for action. Included in the conventional grown cotton is BCI-cotton, these methods aim for a more environmentally friendly approach for farmers but does not include any requirements. Organically grown cotton sets certain requirements, but it does not exceed 1% globally. It is therefore of interest to investigate if regenerative cotton can obtain any sustainable profits. It is also of interest to define the concept of regenerative cotton. It is concluded that regenerative cotton is rather regenerative agriculture, and this is both an attitude and a suite of practices. The practical methods are based on the same biological components that create and maintain life on the planet. The utmost importance lies in the health of the soil. Healthy soil contributes to positive aspects including increased photosynthesis, storing carbon, and biodiversity. The literature study has been conducted to assemble information about cotton, organic certifications, regenerative farming practices, and environmental losses due to poor agriculture. The result is presented as a table which includes a comparison between the different agricultural practices and both ecological, social, and economic aspects are considered to the sustainable development. The major difficulties of converting to regenerative cotton lies in the similarities to convert to organic. It will be challenging for farmers due to the lack of knowledge for these new method’s positive aspects. It will be difficult to implement a major adjustment required within the timeframe for the 2030´s Agenda, but a shift towards sustainable development is necessary. The combined factors and requirements for regenerative agriculture are one solution to the climate change.

Syftet med detta arbete är att jämföra tre kassar av samma typ som är tillverkade i olika material och undersöka vilken variant som är mest resurseffektiv ur ett livscykelperspektiv. En kasse tillverkad av återvunnen plast, en tillverkad av nyplast och en kasse tillverkad av konventionell bomull. Detta i och med att Sveriges regering har beslutat att införa en skatt på plastkassar som säljs i dagligvaruhandeln. Ett beslut fattat baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att undersöka detta utfördes en förenklad livscykelanalys samt att flera studier, från olika länder, som använt livscykelanalyser för att undersöka samma fråga analyserades. I den förenklade livscykelanalysen jämförs också bomullskassen med en bomullskasse som återvinns till 100%, båda tillverkade av konventionell bomull, för att se vad effekten blir av att återvinna material. Alla tidigare studier kom fram till olika svar där mängden gånger man behöver använda en bomullskasse för att den ska vara likvärdig en plastkasse, avsedd för engångsbruk, varierade mellan ungefär 50–150 gånger. Livscykelanalysen som utförs i arbetet och analyseringen av de olika studierna visar att en plastkasse kräver mindre resurser än en kasse tillverkad av bomull, men det visar också att det kan vara svårt att utföra korrekta livscykelanalyser utifrån realistiska scenarion. Så vad som kan se ut som rättvist ur perspektiv baserat på siffror kanske inte är rättvist ur ett realistiskt perspektiv. För att spara på de resurser som finns tillgängliga är det viktigt att inte förbruka resurser i onödan. Använd därför, oavsett material, en kasse så många gånger som möjligt och när det inte längre går att använda, återvinn den då så den kan hjälpa till och bidra till att det krävs mindre resurser för att få fram nästa produkt. / The purpose of this report is to investigate three similar bags made from different materials to see what is the most resource-efficient from a life cycle perspective. One bag made of recycled plastic, one made of new plastic and one bag made of conventional cotton. This is because the Swedish government has decided to introduce a tax on plastic bags sold in the grocery trade. This decision is based on a directive from the EU that in 2025 each person should use a maximum of 40 plastic bags per year. To investigate this, a simplified life cycle assessment was performed and several studies, from different countries, that used life cycle analyzes to investigate the same question were analyzed. In the simplified life cycle assessment, the cotton bag is also compared with a cotton bag that is recycled to 100%, both made from conventional cotton, to see what the effect will be if materials are recycled. All previous studies had different answers where the amount of times a cotton bag needs to be used to make it equivalent to a one-time plastic box, varied between about 50-150 times. Both the LCA that was performed and the analysis of the different studies shows that a plastic bag requires less resources than a bag made of cotton, but it also shows that it can be difficult to perform an accurate life cycle assessment based on realistic scenarios. So, what may look fair from a perspective based on numbers may not be fair from a realistic perspective. In order to not deplete the resources that are available, it is important not to consume resources unnecessarily. Therefore, regardless of material, use a bag as many times as possible and when it can no longer be used, then recycle it so it can help and contribute to the use of less resources for the next product.

Behovet av nya och skonsamma material blir allt större inom textilbranschen. Samtidigt råder en överkapacitet inom pappersindustrin till följd av att traditionell tryckt media ersätts med digitala alternativ. I Japan har nya användningsområden för papper tagits fram, i form av pappersgarn för användning inom textil. Forskning inom området är i ett tidigt skede, därför finns inte så mycket information om pappersgarnets egenskaper som är av stor betydelse vid produktutveckling. Redan i designstadiet av ett klädesplagg är det viktigt att beakta vilka egenskaper som konsumenter söker, för att säkerställa att det säljer och att konsumenten blir nöjd vid användning. En utav de mest väsentliga faktorerna som påverkar ett köpbeslut av ett klädesplagg är materialets taktila komfort eller känsla. Utifrån denna vetskap riktas studien åt att undersöka pappersgarnets taktila egenskaper genom en jämförelse med två av de vanligaste cellulosabaserade materialen på marknaden idag; bomull och viskos. I studien undersöks egenskaper av respektive material, stickade med en vanligt förekommande bindning, slätstickning. Syftet är att bedöma huruvida garn tillverkat av papper utifrån taktil komfort, kan vara ett alternativ till konventionella garn av bomull och viskos. En metod som heter Kawabata Evaluation System for Fabrics (KES) har använts för att testa de mekaniska egenskaperna hos trikå av papper, bomull och viskos. Dessa värden har sedan jämförts och analyserats för att kunna dra slutsatser om respektive materials taktila komfort. I KES metoden ingår ett antal tester; dragprov, skjuvning, böjning, kompression, luftgenomsläpplighet, ytegenskaper så som friktion och ytojämnheter, samt termiska egenskaper så som värmeöverförings-, energiförbruknings- och värmeledningsförmåga. Utöver KES har även vattenabsorptions- och vattenavgivningstester utförts för de tre materialen, parametrar som också har stor betydelse för textila materials taktila komfort. För att ytterligare kunna dra slutsatser kring pappersgarnets egenskaper i relation till bomull och viskos, har de stickade materialen samt garnen fotograferats med ett Scanning Electron Microscope (SEM). För att utmana teorin som används vid tolkning av KES i de mekaniska egenskaperna gjordes en undersökning med testgrupp för att se hur väl KES korrelerar med verkliga människors subjektiva uppfattning om känsel. Resultat av mekaniska egenskaper visar att papperstrikå gör mer motstånd än bomulls- och viskostrikå vid dragprov, skjuvning, böjning och kompression, vilket även gäller för respektive garn i enskilda garntester för dragprov, böjning och kompression. Detta tyder på att papper är ett styvare material än bomull och viskos. Pappers termiska egenskaper visar liknande tendenser som viskos; högre värmeledningsförmåga och därför något sämre värmeisoleringsförmåga jämfört med bomull. Detta tyder på att papper, likt viskos, upplevs som ett svalt/svalkande material. Resultaten från vattenabsorptionstestet visar att papper absorberar i takt med bomull, vilket visades vara mindre än för viskos. Vattenavgivningstestet visade att papper torkade snabbare än bomull men något långsammare än viskos. Detta tyder på att papper har en jämförelsevis bra vattenabsorbering och wickingförmåga, vilket är viktigt för känseln då materialet upplevs torrt, vid snabb fuktabsorption. Slutsatser som kan dras utifrån detta, är att pappers mekaniska egenskaper uppfyller de krav som ställs på material i modeplagg. Resultat ifrån testgrupp visar dock att i jämförelse med bomull och viskos som är mjuka och lena material upplevs papper vara strävt och obekvämt. Slutsatser som dras utifrån detta är att papper kan behöva bearbetas för att ge en mjukare känsla och därmed tilltala den bredare målgruppen. Däremot, var intresset stort för detta nya material både miljö- och utseendemässigt, vilket ansågs kompensera för materialets strävhet i ett modeplagg.

Allt fler konsumenter väljer att göra ekologiska val, detta på grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull är en av de fibrer som används mest i kläder, trots detta så är bomullsproduktionen väldigt påfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mängder vatten används vid dessa odlingar. Då bomullsodlingar är så pass resurskrävande måste alla klädföretag visa sitt engagemang i denna fråga. Detta kan göras på olika sätt, att välja ekologisk bomull framför konventionell bomull är då ett steg i riktning då den ekologiska bomullen är helt befriad från kemikalier och andra farliga medel.Syftet är att denna rapport ska verka som ett underlag för klädföretag som i dagsläget inte använder sig av ekologisk bomull. Utifrån denna problembakgrund samt syfte har en problemformulering gjorts. Huvudfrågan lyder Hur kan klädföretag gå till väga när de vill börja använda sig av ekologisk bomull? och följs av två delfrågor: På vilka sätt kan användning av ekologisk bomull främja ett klädföretags varumärke? och Hur viktigt är det för konsumenter att kläder innehåller ekologisk bomull? Vissa avgränsningar har gjorts. Med ekologisk bomull menas själva fibern, rapporten kommer ej att behandla de förädlingsprocesser som följer. Begrepp som hållbarhet, sociala samt miljöaspekter kommer att beröras då de är förknippade med ekologisk bomull. Även några textila organisationer kommer att nämnas, utan ytterligare fördjupning.Anledningen till varför denna rapport handlar om ekologisk bomull är för att det är välkänt bland konsumenter. Det är också ett material som många klädföretag börjar med när de vill använda mer hållbara material. Det finns andra hållbara alternativ som också används, men ekologisk bomull är som sagt det som flest känner till.Rapporten är skriven utifrån den vetenskapliga huvudinriktningen hermeneutik, med ett abduktivt angreppssätt. Primärdata har samlats in via personliga samt mailintervjuer, även genom enkäter som skickats ut till konsumenter. Dessa har bidragit till både kvalitativ och kvantitativ data. Sekundärdata har insamlats i form av litteratur, rapporter och elektroniska källor.Den teoretiska referensramen behandlar ämnesområdena bomull och textila organisationer, marknadsföring samt medveten konsumtion. Dessa ämnen har valts för att få ett så brett underlag som möjligt. Till empirin har två undersökningar gjorts, först har intervjuer genomförts med fyra svenska klädföretag. Synonymt för alla är att de arbetar med certifierade leverantörer, sedan skiljer sig utbredningen av ekologisk bomull åt samt hur mycket de arbetar med miljöfrågor. Dessutom har en konsumentundersökning gjorts, här konstaterades bland annat att konsumenter är villiga att betala något mer för ett ekologiskt bomullsplagg samt att många tror att de kan påverka klädföretagens val inom användning av ekologisk bomull.De viktigaste slutsatser som framkommit är att klädföretag bör samarbeta med certifierade leverantörer när de vill börja använda sig av ekologisk bomull, samt att det är viktigt att segmentera sin målgrupp för att nå ut till rätt kund.More and more consumers choose to make organic choices; this is because there is a greater awareness and more concern for the environment amongst consumers. Cotton is one of the most used fibers in clothing, even though the cotton production is very stressful for the environment. Toxic chemicals, fertilizers and big amounts of water are used during the cultivation. As the cotton crop is extremely resource intensive all clothing companies must demonstrate their commitment to this issue. This can be done in multiple ways. To choose organic cotton instead of conventional cotton is a better way as the organic cotton is free from toxic chemicals and fertilizers.The purpose of this thesis is to provide information and guidance for clothing companies who do not currently use organic cotton. Based on the problem background and the purpose of the thesis, research questions have been made. The main question is How can clothing companies proceed when they want to begin to use organic cotton? and this is followed by two questions: How can the use of organic cotton promote a clothing company’s brand? and How important is it for consumers that clothes contains organic cotton? A few boundaries have been created. Organic cotton means just the fiber itself; the thesis will not process the processing system of the fiber. Concepts like sustainability, social and environmental aspects will be affected as they are associated with organic cotton. Some textile organizations will also be mentioned, without further investigation.The reason why this thesis is about organic cotton is that it is well known amongst consumers. It is also a material that many clothing companies start with when they want to use more sustainable materials. There are other sustainable alternatives which are also used, but organic cotton is however a material that many consumers know.The thesis is written from the scientific area of hermeneutics, with an abductive approach. Primary data has been collected through personal and email interviews, including through questionnaires sent out to consumers. These have contributed to both qualitative and quantitative data. Secondary data was obtained in the form of literature, reports and electronic sources.The theoretical framework deals with the subjects cotton and textile associations, marketing, and conscious consumption. These subjects have been chosen to get as wide a foundation as possible. For empirical data, two studies have been done. Interviews were conducted with four Swedish clothing companies. One thing that all clothing companies has in common is that they work with certified suppliers, then the amount of organic cotton used differs between the clothing companies and also their commitment to environmental questions. A consumer survey has also been done. The result showed that consumers are willing to pay slightly more for organic cotton products, and that many consumers believe they can affect clothing companies work with organic cotton.The final conclusion is that clothing companies should cooperate with certified suppliers when they want to work with organic cotton. It is also important to segment the appropriate target group, to reach out to the right customer. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 åren har en global oro växt kring konsumtionens påverkan på miljön. Faktorer som den globala uppvärmningen, hål i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var några av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framträda på marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövänliga produkter, designade för att främja en hållbar konsumtion (Mishra &amp; Sharmra, 2012). Det är dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil. Forskare menar att ekonomisk tillväxt är den bidragande faktorn till ett ohållbart utnyttjande av jordens resurser. Således ligger framtiden i effektivisering, återvinning och ny miljövänlig teknologi för att resurserna ska räcka till. Allmänheten i industrialiserade länder är väl medvetna om de negativa effekter som deras konsumtionsbeteende har på miljön. Den ökade kunskapen bidrar till en efterfråga på ekologiska varor. De ekologiska produkterna skapar nya möjligheter för differentiering och konkurrensfördelar för företag. Men är inom klädbranschen en minoritet då konsumenternas etiska värderingar inte sammanfaller med deras prioriteringar vid ett klädköp. Problemet stärks ytterligare då klädindustrin är byggt på komplicerade system där produktionen består av lågkostnads kläder som produceras i kostnadseffektiva länder. Företag måste se över modegrad och kvalitet vid produktion av ekologiska kläder.