Att uppnå de globala målen är av vikt för en hållbar utveckling. Odugliga jordbruksmetoder utgör en stor del av de klimathot som planeten i stunden utsätts för. Det är av intresse att undersöka vilka hållbarhetsvinster som kan erhållas vid regenerativ bomull samt definiera begreppet. Regenerativ bomull definieras utifrån det faktum att bomullen är odlad i enlighet med regenerativa jordbruksmetoder. De regenerativa jordbruksmetoderna är således både en inställning samt praxis. Metodens fokus är att bevara samt förbättra planetens jordhälsa. En frisk jord bidrar till att biologisk mångfald, kolinlagring samt fotosyntesens fortgång ökar. Konventionella metoder vid bomullsproduktionen bidrar till att jorden utarmas vilket leder till en försvagad biologisk mångfald och drastiska klimatförändringar. I den konventionella andelen bomull ingår även BCI-certifierad bomull vilken anses som något bättre i jämförelse då den innefattar principer som skall gynna den hållbara utvecklingen. Det är dock enbart initiativ till förbättring som uppmanas och inga faktiska krav ställs. Ekologiskt odlad bomull genomförs enligt den odlingsmetod som ställer mer miljövänliga krav men den globala andelen utgörs enbart av 1%. För att sammanställa litteraturstudien har en bred informationsinsamling genomförts innehållande bland annat bomull, certifieringar, jordbruk, regenerativa jordbruksmetoder samt klimatpåverkan vid dåligt utfört jordbruk. Studien tar hänsyn till ekologiska, sociala samt ekonomiska hållbarhetsaspekter och resultatet återspeglas i en sammanställd tabell där de olika jordbruksmetodernas skillnader ställs mot varandra. Slutsatsen belyser att det finns svårigheter med att få jordbrukare att konvertera till de regenerativa jordbruksmetoderna. Svårigheterna ligger bland annat i de likheter på krav som ställs vid omställning till ekologiskt jordbruk. Då denna ej har uppgått till en procentuellt större andel globalt blir det svårt att inom tidsramen för Agenda 2030 få regenerativa odlingsmetoder att lyfta. Däremot är den regenerativa odlingsmetodens krav essentiella och tillsammans utgör de en del av lösningen på världens klimatproblem. Det regenerativa jordbruket har potential att bidra till hållbarhetsvinster genom att bland annat öka kolinlagringen i jorden och motverka klimathoten. En omställning i jordbrukspraxis som gynnar hållbar utveckling är av yttersta vikt. / Poor farming practices have a major impact on the environment. The current cotton production is environmentally unsustainable and to achieve the global goals, it is necessary to call for action. Included in the conventional grown cotton is BCI-cotton, these methods aim for a more environmentally friendly approach for farmers but does not include any requirements. Organically grown cotton sets certain requirements, but it does not exceed 1% globally. It is therefore of interest to investigate if regenerative cotton can obtain any sustainable profits. It is also of interest to define the concept of regenerative cotton. It is concluded that regenerative cotton is rather regenerative agriculture, and this is both an attitude and a suite of practices. The practical methods are based on the same biological components that create and maintain life on the planet. The utmost importance lies in the health of the soil. Healthy soil contributes to positive aspects including increased photosynthesis, storing carbon, and biodiversity. The literature study has been conducted to assemble information about cotton, organic certifications, regenerative farming practices, and environmental losses due to poor agriculture. The result is presented as a table which includes a comparison between the different agricultural practices and both ecological, social, and economic aspects are considered to the sustainable development. The major difficulties of converting to regenerative cotton lies in the similarities to convert to organic. It will be challenging for farmers due to the lack of knowledge for these new method’s positive aspects. It will be difficult to implement a major adjustment required within the timeframe for the 2030´s Agenda, but a shift towards sustainable development is necessary. The combined factors and requirements for regenerative agriculture are one solution to the climate change.