Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och varför företag i friluftsbranschen arbetar med grön marknadsföring samt vilken grön strategi företagen har. Metod: Studien är kvalitativ i form av en komparativ flerfallsstudie med en deduktiv ansats. Teorin beskrivs först för att sedan jämföra teorin med det empiriska materialet. Empirisk data har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och sekundärdata såsom internetkällor och elektroniska rapporter. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen berör olika områden inom grön marknadsföring. Teorin tar upp segmentering och targeting utefter kunders gröna karaktärsdrag, grön positionering, de fyra gröna P:na i marknadsmixen samt anledningar till varför företag arbetar med grön marknadsföring internt och externt. Slutsatser: Fallföretagen segmenterar inte marknaden efter kundernas gröna karaktärsdrag. Det ligger dock i deras affärsidé eller vision att positionera sig grönt. Överlag arbetar fallföretagen aktivt och ambitiöst med gröna produkter genom att försöka minimera produkternas miljöpåverkan under hela deras livscykel, från råmaterial till återvinning. Vad gäller grönt pris ger majoriteten av företagen i viss mån rabatter till de kunder som lämnar in slutanvända produkter och när det kommer till grön plats använder företagen policys och samarbeten för att få sina leverantörer att anta mer miljövänliga normer. Alla fallföretag väljer även produktionsplats efter grönhet men däremot inte distributionsplats. Vad gäller grön påverkan arbetar fallföretagen med olika kanaler men kommunicerar främst via Internet. De kommunicerar miljömässiga attribut i tillägg till andra attribut och merparten anser att deras produkters grönhet idag inte kan utgöra en källa till differentiering. De arbetar även med flertalet strategier för att minimera risken att anklagas för greenwash. Fallföretagen uppger liknande och olikkartade anledningar till varför de arbetar med grön marknadsföring internt och externt. Internt handlar det främst om en reaktion på konkurrenternas gröna åtaganden, att det är en del av företagens filosofi samt att de vill locka till sig kompetent personal. Externt handlar det om att accelerera en samhällsförändring och skapa en marknad för gröna produkter. Alla företag kan ses som ambitiösa gröna företag och hamnar efter teorin i de gröna strategierna "shaded green" och "extreme green", enligt "The green marketing strategy matrix".

<p>Den rekordartade tekniska utvecklingen som världen har utsatts för under de senaste 100 åren har lett till att vi nu får se dess negativa biverkningar, förstörelsen på vår natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fått upp ögonen för fördelarna som uppstår med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré på marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vår miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpåverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan även skapa ett bättre samarbete med intressenter och sina anställda.</p><p>Denna framväxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta närmare på hur dessa organisationer använder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det på en kommun, nämligen Halmstad kommun. En kommun har, precis som ett företag, mål med sin verksamhet, och detta är oftast att skapa vinst och tillväxt. Vidare har samtliga marknadsföringsmässiga mål som skall ligga i linje med organisationens övergripande mål. Det var därför intressant för oss att se vad kommunen hade för marknadsföringsmässiga mål och om grön marknadsföring användes för att uppnå dessa. Vårt huvudproblem lyder enligt följande: ” Vad har Halmstad kommun för marknadsföringsmässiga mål och används grön marknadsföring för att nå dessa?” </p><p>Syftet med uppsatsen blir således att förklara, beskriva och undersöka vad Halmstad kommun har för marknadsföringsmässiga mål och om grön marknadsföring används för att uppnå dessa. Halmstad kommun är en ekokommun och vi vill även se om de kan dra någon nytta av det i sin marknadsföring. Metodkapitlet ger en närmare beskrivning kring hur vi rent praktiskt har gått tillväga med våra undersökningar. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat åtta olika respondenter.</p><p>I den teoretiska referensramen behandlar vi relevanta teorier som vi anser oss behöva för att besvara vårt problem. Vi presenterar teorier kring begreppet Corporate Social Responsibility, grön marknadsföring, varumärke och ekokommun. I empiriavsnittet redogör vi för resultatet av intervjuerna som vi gjort med personer anställda på Halmstad kommun. Vidare i analyskapitlet ställs den insamlade teorin mot vår insamlade empiri. I det avslutande kapitlet, slutsats, görs en djupare analys där vi konstaterar att Halmstad kommun i allra högsta grad använder sig medvetet eller omedvetet av grön marknadsföring för att uppnå sina marknadsföringsmässiga mål. Vi lämnar även rekommendationer på hur kommunen kan öka sin grad av grön marknadsföring.</p>

<p>Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag.</p><p>Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete.</p><p>De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. </p><p>De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete.</p>

Samhället har på senare tid allt mer uppmärksammat frågor angående miljö och klimatförändringar. För många företag har det blivit en viktig del att visa på miljöengagemang, varpå marknadsföring av gröna attribut har blivit vardag. Denna uppsats undersöker vad som ligger till grund för fyra företags satsning på grön marknadsföring, samt undersöker dessa företags bakomliggande miljöarbete. De fyra fallföretagen är verksamma i energibranschen och har alla sitt säte i sydsverige. De huvudsakliga slutsatserna i undersökningen var att graden av engagemang speglade av sig i hur väl företagen lyckades med frågor kring marknadsföring av gröna attribut, samt att en väl fungerande grön marknadsföring har sin grund i ett trovärdigt bakomliggande miljöarbete.

Den rekordartade tekniska utvecklingen som världen har utsatts för under de senaste 100 åren har lett till att vi nu får se dess negativa biverkningar, förstörelsen på vår natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fått upp ögonen för fördelarna som uppstår med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré på marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vår miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpåverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan även skapa ett bättre samarbete med intressenter och sina anställda. Denna framväxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta närmare på hur dessa organisationer använder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det på en kommun, nämligen Halmstad kommun. En kommun har, precis som ett företag, mål med sin verksamhet, och detta är oftast att skapa vinst och tillväxt. Vidare har samtliga marknadsföringsmässiga mål som skall ligga i linje med organisationens övergripande mål. Det var därför intressant för oss att se vad kommunen hade för marknadsföringsmässiga mål och om grön marknadsföring användes för att uppnå dessa. Vårt huvudproblem lyder enligt följande: ” Vad har Halmstad kommun för marknadsföringsmässiga mål och används grön marknadsföring för att nå dessa?” Syftet med uppsatsen blir således att förklara, beskriva och undersöka vad Halmstad kommun har för marknadsföringsmässiga mål och om grön marknadsföring används för att uppnå dessa. Halmstad kommun är en ekokommun och vi vill även se om de kan dra någon nytta av det i sin marknadsföring. Metodkapitlet ger en närmare beskrivning kring hur vi rent praktiskt har gått tillväga med våra undersökningar. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat åtta olika respondenter. I den teoretiska referensramen behandlar vi relevanta teorier som vi anser oss behöva för att besvara vårt problem. Vi presenterar teorier kring begreppet Corporate Social Responsibility, grön marknadsföring, varumärke och ekokommun. I empiriavsnittet redogör vi för resultatet av intervjuerna som vi gjort med personer anställda på Halmstad kommun. Vidare i analyskapitlet ställs den insamlade teorin mot vår insamlade empiri. I det avslutande kapitlet, slutsats, görs en djupare analys där vi konstaterar att Halmstad kommun i allra högsta grad använder sig medvetet eller omedvetet av grön marknadsföring för att uppnå sina marknadsföringsmässiga mål. Vi lämnar även rekommendationer på hur kommunen kan öka sin grad av grön marknadsföring.

To meet the green demand How green marketing can help vegans ease their conscience through conscious consumption. The purpose of this study is to explore how green marketing can help vegans ease their conscience through conscious consumption. The topic at hand is important in the feild of business administration since the study contribution elucidates the green demand among consumers. The reserach question reads, how have green marketing affected vegans conscience and conscious consumption? The aim of the study is to fill the knowledge gap that exists around the green marketing that has emerged in addition to the respondents opinions about how the structure of society should change in favor of the planet. Through semitructured interviews with ten vegans along with a survey that researched a potential difference between vegans and non-vegans as well as their opinion on sustainable responsibility empirical data was obtained and analysed (with SPSS version 28) along with the chosen theories. As a result of the gathered findings we shaped the concept green conscience and threw light on environmentally conscious consumers conscience, their response to green marketing and opinion on change in the societal system. With a mixed method this thesis has provided a unique insight about the green demand.

<p>Miljöproblematiken i samhället har under de tre senaste decennierna utgjort stort fokus i olika</p><p>debatter. Idag belyses miljöfrågorna mer än någonsin och kopplas allt mer frekvent samman</p><p>med vårt ohållbara konsumtionssamhälle. Forskning inom området belyser problematiken</p><p>kring att vi konsumerar mer än vad vi har råd med. Därav blir miljödebatten i relation till</p><p>konsumtion extremt viktig att föra, eftersom vi behöver medvetandegöra samhället om</p><p>problemets allvar. Vårt intresse för miljön och viljan att bidra till denna debatt är bakgrunden</p><p>till denna studie. Syftet med undersökningen är att med hänsyn till ovanstående argumentation</p><p>utreda huruvida Svenska klädföretag inkluderar miljöaspekten i sitt arbete samt om detta</p><p>arbete förmedlas till kunderna. Vi har valt att rikta fokus mot 3 stora modeföretag på</p><p>marknaden idag, H & M, Lindex och KappAhl. Klädindustrin utgör en stor del av det</p><p>ohållbara konsumtionssamhälle som vi bevittnar i nutid, varför det blir relevant att studera hur</p><p>denna bransch ser på miljö samt arbetar i dessa frågor.</p><p>För att skapa en mångsidig bild av den verklighet vi möter kommer denna studie skildra</p><p>problemet ur tre huvudsakliga perspektiv, företaget, personalen och kunderna. Hur arbetar</p><p>företagen med hänsyn till miljöaspekten, hur ser personalens miljökunskap ut, samt hur</p><p>upplevs företagens miljöarbete men även grön konsumtion av kunderna? Därav bygger</p><p>studiens genomförande på Kotlers (2005) modell, ”The Marketing Triangle Model”. För att</p><p>erhålla de olika perspektiven har flera insamlingsmetoder i en fallstudie tillämpats av</p><p>kvalitativ karaktär med bas i den teoretiska referensramen. Detta i syfte att skapa en</p><p>mångsidig bild av problematiken. De teorier som skildras i arbetet har sin utgångspunkt i hur</p><p>företag kan jobba med miljöfrågor och vad som påverkar kunderna i sina konsumtionsbeslut</p><p>av gröna produkter.</p><p>Studien visar på att modeföretagen bedriver arbete kring miljöfrågorna, men är inte angelägna</p><p>om att aktivt förmedla detta arbete ut till sina kunder. Detta stöds av den kundundersökning</p><p>som genomförts, där konsumenterna inte hade omfattande insikt i det ansvar modejättarna tar</p><p>i miljöfrågorna. Däremot upplevde respondenterna att de behövde få mer upplysning om</p><p>företagens miljöarbete och av denna anledning ansåg att modekedjorna mer aktivt ska</p><p>kommunicera sitt arbete. Vidare visade kundundersökningen att konsumenterna inte beaktar</p><p>miljöaspekten vid köptillfället av kläder, vilket även upplevdes problematiskt av</p><p>modeföretagen. Denna inställning bland kunderna menade H & M, Lindex och KappAhl</p><p>bidrog till det begränsade utbudet av miljövänliga plagg i företagens butiker. En ytterligare</p><p>del i denna fallstudie var att med hjälp av ”Mystery shopping” metoden kontrollera hur</p><p>företagen lyckats implementera sitt miljöarbete i verksamheten. Som ett stickprov på</p><p>butikpersonalens kunskap kring miljöfrågor studerade vi deras kunnande om miljömärkta</p><p>plagg och fann att denna var begränsad. Detta tolkar vi som en indikation på att det finns ett</p><p>gap mellan företagens intention om att låta miljöaspekten genomsyra verksamheten och det</p><p>faktum att de ej lyckats hela vägen. Den slutliga ståndpunkt vi har i denna studie är; för att</p><p>åstadkomma en förändring i vårt samhälle när det gäller miljöaspekten måste vi alla ta vårt</p><p>ansvar för att bidra till en hållbar utveckling.</p>

Miljöproblematiken i samhället har under de tre senaste decennierna utgjort stort fokus i olika debatter. Idag belyses miljöfrågorna mer än någonsin och kopplas allt mer frekvent samman med vårt ohållbara konsumtionssamhälle. Forskning inom området belyser problematiken kring att vi konsumerar mer än vad vi har råd med. Därav blir miljödebatten i relation till konsumtion extremt viktig att föra, eftersom vi behöver medvetandegöra samhället om problemets allvar. Vårt intresse för miljön och viljan att bidra till denna debatt är bakgrunden till denna studie. Syftet med undersökningen är att med hänsyn till ovanstående argumentation utreda huruvida Svenska klädföretag inkluderar miljöaspekten i sitt arbete samt om detta arbete förmedlas till kunderna. Vi har valt att rikta fokus mot 3 stora modeföretag på marknaden idag, H &amp; M, Lindex och KappAhl. Klädindustrin utgör en stor del av det ohållbara konsumtionssamhälle som vi bevittnar i nutid, varför det blir relevant att studera hur denna bransch ser på miljö samt arbetar i dessa frågor. För att skapa en mångsidig bild av den verklighet vi möter kommer denna studie skildra problemet ur tre huvudsakliga perspektiv, företaget, personalen och kunderna. Hur arbetar företagen med hänsyn till miljöaspekten, hur ser personalens miljökunskap ut, samt hur upplevs företagens miljöarbete men även grön konsumtion av kunderna? Därav bygger studiens genomförande på Kotlers (2005) modell, ”The Marketing Triangle Model”. För att erhålla de olika perspektiven har flera insamlingsmetoder i en fallstudie tillämpats av kvalitativ karaktär med bas i den teoretiska referensramen. Detta i syfte att skapa en mångsidig bild av problematiken. De teorier som skildras i arbetet har sin utgångspunkt i hur företag kan jobba med miljöfrågor och vad som påverkar kunderna i sina konsumtionsbeslut av gröna produkter. Studien visar på att modeföretagen bedriver arbete kring miljöfrågorna, men är inte angelägna om att aktivt förmedla detta arbete ut till sina kunder. Detta stöds av den kundundersökning som genomförts, där konsumenterna inte hade omfattande insikt i det ansvar modejättarna tar i miljöfrågorna. Däremot upplevde respondenterna att de behövde få mer upplysning om företagens miljöarbete och av denna anledning ansåg att modekedjorna mer aktivt ska kommunicera sitt arbete. Vidare visade kundundersökningen att konsumenterna inte beaktar miljöaspekten vid köptillfället av kläder, vilket även upplevdes problematiskt av modeföretagen. Denna inställning bland kunderna menade H &amp; M, Lindex och KappAhl bidrog till det begränsade utbudet av miljövänliga plagg i företagens butiker. En ytterligare del i denna fallstudie var att med hjälp av ”Mystery shopping” metoden kontrollera hur företagen lyckats implementera sitt miljöarbete i verksamheten. Som ett stickprov på butikpersonalens kunskap kring miljöfrågor studerade vi deras kunnande om miljömärkta plagg och fann att denna var begränsad. Detta tolkar vi som en indikation på att det finns ett gap mellan företagens intention om att låta miljöaspekten genomsyra verksamheten och det faktum att de ej lyckats hela vägen. Den slutliga ståndpunkt vi har i denna studie är; för att åstadkomma en förändring i vårt samhälle när det gäller miljöaspekten måste vi alla ta vårt ansvar för att bidra till en hållbar utveckling.

Titel: Grön marknadsföring – En kvalitativ studie om hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledande företag inomlivsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet och grön marknadsföringsamt vad det kan finnas för utmaningar. För att svara på syftet användsföljande forskningsfrågor:- Hur använder sig ledande företag av hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen?- Vilken nytta har ledande företag av hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen?- Vilka hinder kan ledande företag stöta på vid sitt arbete med hållbarhetoch grön marknadsföring inom livsmedelsbranschen? Metod: I uppsatsen använder vi en kvalitativ undersökningsmetod för att få svarpå syfte och forskningsfrågor. Vi har således använt en kombination av eninduktiv och deduktiv forskningsansats. Teori: Hållbarhet och Grön Marknadsföring. Empiri: Empirin samlades in från sex stycken intervjuer bestående av trepersonliga samt tre telefonintervjuer. Analys: En analys av befintlig teori och insamlad empirisk data. Slutsats: Utifrån vår analys av det teoretiska samt empiriska materialet har vikommit fram till ett antal slutsatser. Företag inom livsmedelsbranschen harett proaktivt förhållningssätt gentemot hållbarhet. Arbetet med miljö ochhålbarhet kommuniceras genom grön marknadsföring och ledande företagarbetar mot långsiktiga mål. Företag inom livsmedelsbranschen ser ennytta med hållbarhet och grön marknadsföring genom att det ger enkonkurrensfördel samt en långsiktig ekonomisk lönsamhet. Det finns ävenhinder vid arbete med hållbarhet och grön marknadsföring. På kort siktmedför det en större kostnad och arbetsbelastning, det är också enutmaning med att tillfredsställa konsumentens behov och samtidigt arbetamot en mer hållbar verksamhet. En stor prisskillnad mellan traditionellaoch miljövänliga produkter är också en utmaning för företag.

EU har sedan flera år tillbaka arbetat för en mer hållbar och miljövänlig konsumtion inom unionen. Marknadsföring påverkar konsumenters val i stor utsträckning och för att konsumenter ska kunna fatta välinformerade affärsbeslut krävs att marknadsföringen är vederhäftig. Det har dock ifrågasatts om regleringen är för strikt och om det medför att näringsidkare i stället väljer att undvika att använda miljöpåståenden i sin marknadsföring. Vilket kan leda till att företag inte längre kan motivera insatser för mer hållbarhet. Uppsatsens syfte är att fastställa gällande rätt angående miljöpåståenden, undersöka hur den marknadsföringsrättsliga bedömningen av miljöpåståenden förhåller sig till den generella marknadsföringsrättsliga bedömningen om god marknadsföringssed och vilseledande marknadsföring, samt redogöra för och analysera de två EU-direktiv som rör miljöpåståenden i marknadsföring som föreslagits. Genom att tillämpa både rättsdogmatiska och rättsanalytiska metoder granskas i uppsatsen den nuvarande rättsliga ramen, inklusive EU-direktiv, praxis, förarbeten, lagtext och doktrin för att uppnå uppsatsens syfte. Det har bedömts vara svårt för en genomsnittlig konsument att förstå innebörden av miljöpåståenden och därför är det av särskild vikt att marknadsföring innehållande sådana är tydlig och inte vilseledande. I uppsatsen diskuteras de höga beviskrav och verifieringsåtgärder som krävs vid miljöpåståenden. Även gränsen för tillåtna överdrifter i marknadsföring diskuteras i förhållande till den övergripande systematiken i MFL och direktivbestämmelserna.I uppsatsen dras slutsatsen att det ställs högre krav på vederhäftighet när det gäller miljöpåståenden och att det därtill ställs ytterligare krav än vid annan marknadsföring till följd av det stora kommersiella värdet hos miljöpåståenden. Det nya direktivet om mer konsumentmakt är generellt utformat och kommer troligen innebära vissa lagändringar och möjligen en tydligare och bättre reglering. Direktivet om miljöpåståenden har däremot fler specifika bestämmelser och krav som införs. Bland annat finns ett förslag att alla medlemsländer ska införa förhandskontroller av miljöpåståenden och miljömärkningar, vilket kan leda till en viss förutsebarhet för näringsidkare. Emellertid finns det vissa bestämmelser som exempelvis kan bli konkurrenshämmande eller bidra till en risk att näringsidkare inte kommer använda miljöpåståenden framgent, vilket kan leda till mindre hållbarhetsinsatser.