The society today is a very environmentally conscious society, at least that´s what it seems like. In this study, which is a combined literature review and survey, focus was at whether people have confidence in eco-labels, if they know what it stands for, how many people bought them and what labels they bought. The environmental labels that were addressed are the Coop Änglamark, EU-Ecologist, KRAV, ICA's I Love eco, MSC, Rainforest Alliance certification and Svenskt Sigill. With several previous studies and statistics, as well as an investigation. The conclusion is that people of Lidköping vicinity are not environmentally conscious. Most people bought eco labels because it accounts for a good thing. Even though they did not know exactly what the various labels stand for and that they create confusion. For men, the price was important. There was a connection between knowledge and purchase among women in these marks. Brands that were bought the most were ICA's I love eco and KRAV, least bought were the EU-Ecologist. ICA was the most common store, while Lidl was the least common among these people. / Samhället idag är ett väldigt miljömedvetet samhälle, åtminstone kan det verka så! I denna undersökning som är en kombinerad litteraturstudie och enkätundersökning, har fokus varit på om människor köpt miljömärkt, om de visste vad de står för samt vilka märkningar de köper. De miljömärkningar som togs upp var Coop Änglamark, EU-ekologisk, KRAV, ICA:s I Love Eco, MSC, Rainforest Alliance certifiering och Svenskt Sigill. Med flera tidigare studier och statistik, samt en egen undersökning så kan det dras slutsatsen att människor i Lidköping med omnejd inte är så miljömedvetna. De flesta köpte miljömärkningar för att de står för en bra sak, trots att de inte visste exakt vad de olika märkningarna står för samt att de skapade förvirring. Hos männen var det viktigaste dock priset. Det fanns ett samband mellan kunskap och köp hos kvinnor när det gäller dessa märkningar. De flesta märken som oftast köptes var ICA:s I love Eco och KRAV och minst köpt var EU-Ekologiska. Affärerna de handlar mest på var ICA och minst på Lidl.

The purpose of this study was to examine how aware and conscious high school students are regarding common ecolabels on food, as well as how to increase the awareness of ecolabels. The information was gathered by using scientific reports, reports by government agencies and inquiry forms taken by two high school classes. The study showed that the more aware a consumer are, the consumer then buys more ecolabels. A wealthy consumer is also more like-ly to consume more food with ecolabels. The inquiry form was done by 48 students from two different high schools in Malmö, Sweden. The results showed that the students answered very varied and that the most of the ecolabels were clear in their message. The inquiry form showed that several ecolabels such as KRAV needs clarification and to become more clear about the work that they do. The students often knew the main characteristics of the eco-labels, but there was a weakness in how well they knew the other areas that the ecolabels worked and strived towards. To change behaviour it is important to make the behaviour “normal” and “green”, ecolabels was widely considered green, to make it normal then became more important. To make it normal it is among other things important to make it something everyone does, no matter the financial income. The students were also interested in learning more about ecolabels to ensure their choices, while buying food, to consist of buying food with ecolabels. The students wrote that it was important to know more about ecolabels so that the choices they made had the effect that they were after. It was also important to buy ecolabels to ensure a healthy climate for future generations.

Studien ger fördjupad förståelse för hur konsumenter resonerar i fråga om farliga kemikalier ihygienprodukter respektive miljövänliga hygienprodukter. Förslag presenteras på hur RegionSkåne kan gå tillväga för att stödja konsumenter att göra hållbara val vad det gäller farligakemikalier i hygienprodukter. Undersökningsmetoderna som studien tillämpar är en kvalitativintervjuundersökning samt en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten visar att deltagarnahar olika kunskaper och attityder i fråga om farliga kemikalier i hygienprodukter respektivemiljövänliga hygienprodukter samt att konsumenter som värderar hälsa och miljö påvisarpositiva attityder till ändrade konsumtionsvanor. Resultaten visar även att fokus bör läggas påhälso- och miljöaspekten vid utformning av stöd, då dessa visar sig vara väsentliga förändrade konsumtionsvanor. / This study concerns consumers reasoning over the appearance of hazardous chemicals inpersonal care products. The study provides deeper understanding of how consumers reasonwith regard to hazardous chemicals in personal care products and on the other handenvironmentally friendly personal care products, as well as to present suggestions for howRegion Skane can support consumers in making sustainable choices regarding hazardouschemicals in personal care products. Methods used in this study are one qualitative interviewsurvey and one quantitative questionnaire survey. The study´s results show that theparticipants in the study have varied knowledge and attitudes towards hazardous chemicals inpersonal care products and correspondingly environmentally friendly personal care products.Consumers who value health and environment show positive attitudes towards changing theirconsumer habits. The study’s results also show that focus should be placed on health andenvironmental aspects in the formulation of support, since these aspects have been found tobe essential for changing consumption habits.

Plastprodukter är ett stort miljöproblem, där en stor mängd fortfarande finns kvar i naturen och kan skada både marina djur och hela ekosystem. Kemikalier och tillsatser i plastmaterial utgör potentiella risker för både miljön och vår hälsa. Aluminiumfolie är ett förpackningsmaterial som kräver mycket energi och skapar onödigt avfall när det endast används en gång. Aluminiumfolie kan även läcka ut i maten och orsaka hälsoproblem. Bakplåtspapper innehåller farliga kemikalier som kan vara skadliga för hälsan och miljön. Syftet med denna uppsats att undersöka den grafiska designen på aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie förpackningar och märkningar med avseende på hållbarhet kopplat till prisklass. En kvantitativ innehållsanalysmetod användes för att undersöka ett totalurval av förpackningsdata (Esaiasson et al., 2017). Resultaten visar att glass- and fork symbolen är den vanligaste märkningen på förpackningarna tillsammans med hög mättnad och 3-4 färger, sans-serif typsnitt används på alla förpackningar.  Under mitt examensprojekt har jag skapat företaget Hajv, som fokuserar på att främja ett hållbarare kök genom att erbjuda bivaxprodukter som ersättning för aluminiumfolie, bakplåtspapper och plastfolie. Mitt ursprungliga mål var att utveckla helt nya produkter för att ersätta icke-hållbara alternativ i köket, men jag fokuserade sedan på att vidareutveckla bivaxdukar till en rad olika användningsområden. Genom Hajv sprider jag också medvetenhet om binas situation i världen. Jag har utgått ifrån FN:s hållbarhetsmål nummer 12 och 13, som fokuserar på ansvarsfull konsumtion och produktion samt att bekämpa klimatförändringarna. Genom att erbjuda bivaxprodukter som alternativ till engångsartiklar i köket bidrar Hajv till minskad avfallsmängd och minskad användning av icke-förnybara resurser. Dessutom minskar vi klimatpåverkan genom att främja återanvändning och en hållbar livsstil. Hajv strävar efter att främja en hållbar och medveten konsumtion genom att erbjuda innovativa och miljövänliga produkter. Genom att engagera och informera kunder om binas viktiga roll i ekosystemet, hoppas vi kunna bidra till en positiv förändring mot ett mer hållbart kök och en mer hållbar värld.

Syftet med den här studien är att undersöka kvinnliga modeintresserade konsumenters medvetenhet kring greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare syftar studien till att undersöka hur kvinnliga modeintresserade konsumenter uppfattar ett plaggs hållbarhet utifrån miljömärkningar inom klädindustrin. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där insamling av empiriskt material genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Baserat på ett antal kriterier valdes tio modeintresserade kvinnor ut till att delta i intervjuerna som genomfördes via Zoom. Studiens resultat påvisar bristande kunskap om begreppet greenwashing vilket tyder på att respondenterna därmed inte är medvetna om greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare resulterade studien även i att kvinnliga modeintresserade konsumenter till stor del uppfattar plagg märkta med miljömärkningar som hållbara. Däremot varierar konsumenternas uppfattning om pålitligheten av de olika märkningarna. Vår studie visar att ungefär lika stor andel respondenter uppfattar plagg märkta med certifierade miljömärkningar, såväl som icke-certifierade miljömärkningar, som mer pålitliga. Oavsett märkningens upplevda pålitlighet uppfattade alla respondenter, trots detta, att märkningen bidrog med en känsla av hållbarhet. / The purpose of this study is to examine the awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels in the clothing industry, among female fashion-interested consumers.Furthermore, the study aims to investigate how female fashion-interested consumers perceivethe environmental sustainability of a garment based on environmental labels in the clothingindustry. To answer the purpose of this study, a qualitative method was used where thecollection of empirical data was carried out by semi-structured interviews. Based on anumber of criteria, ten fashion-interested women were chosen to participate in interviewsconducted via Zoom.The result of the study demonstrates a lack of knowledge regarding the term greenwashing,which indicates that the respondents also lack awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels within the clothing industry. Furthermore, the study demonstrates thatfashion-interested consumers perceive environmental labelled clothing as sustainable.However, the perception of reliability of the various labels varies among the respondents. Ourresult indicates that about half of our respondents perceive environmental labels certified bythird parties as the most trustworthy. Whereas the other half of the respondents perceivenon-certified environmental labels as more reliable. Irrespective of the perceived reliability ofthe environmental label, all respondents agreed that the environmental label in some waycontributed to a feeling of sustainability. This thesis is written in Swedish.

Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 åren. De olika intressenterna ställer allt större krav på företagen och på hur de förhåller sig. Ämnet hållbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.Hållbar utveckling är inget som i sin helhet regleras i lagar. Däremot regleras delarna som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns någon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svårt att se det som en helhet.Syftet med vår studie är att utifrån företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hållbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag. Ytterligare ett syfte är att beskriva vilka fördelar och nackdelar det ger företagen att arbeta med hållbar utveckling, och om det finns någon dimension som är viktigareUppsatsen bygger på en framför allt kvalitativ metod, då vi genom intervjuer gått ut till de utvalda företagen och låtit dem genom förutbestämda frågor svara på hur arbetet sker på respektive företag. För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt har sedan respektive respondent fått materialet tillsänt sig för att kunna verifiera det som skrivits om dem.Normalt följer dessa mindre företag lagen och önskar att de hade mer resurser för att öka utvecklingen och ”ligga i framkant”. GRI: s riktlinjer följs inte av företagen på denna nivå. Kanske kan implementeringen av GRI: s riktlinjer utökas nu i samband med att statligt ägda bolag blir tvungna att följa dessa. De företag som vi varit i kontakt med har istället olika miljömärkningar som till exempel Öko-Tex, EU-blomman eller ISO certifiering för att stärka produkternas image bland konsumenterna. / Uppsatsnivå: C

Studien undersöker hur svenska småbarnsföräldrar upplever miljöinformation i samband med konsumtion och hur de upplever konsumtion av miljömärkta varor. Även vilken information om miljömärkningar som föräldrarna saknar och hur kommunikation om miljömärkningar kan utformas, undersöks. Syftet är att få en ökad förståelse för småbarnsföräldrars informations- och konsumtionsupplevelser och att därigenom förbättra kommunikation om miljömärkningar. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visar att miljöinformation i samband med konsumtion upplevs som påtvingande, styrande och distanserande. Att konsumera miljömärkta varor upplevs som kostsamt. Respondenterna efterfrågar information om vad miljömärkningar betyder, vad miljömärkningarna bidrar till och vilka som gynnas av den. Ett oväntat resultat var respondenternas genomgående positiva inställning till närproducerad konsumtion. Närproducerad konsumtion associerades med begrepp som hemma och igenkänning. Framtida kommunikation bör därav, för att öka konsumtionen av miljömärkta varor, fokusera på att informera småbarnsföräldrar om miljömärkningar betydelse, vilka som gynnas av konsumtionen samt att återskapa de associationer som upplevs i samband med närproducerad konsumtion.

<p>Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs. Förhoppningen med arbetet är att det ska kunna ge en större kunskap och insikt om ekologisk textil och om företagen och deras resonemang kring dessa textilier.</p>

Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs. Förhoppningen med arbetet är att det ska kunna ge en större kunskap och insikt om ekologisk textil och om företagen och deras resonemang kring dessa textilier.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan grön marknadsföring har påkonsumenter i deras val av produkt gällande livsmedel. Genom att undersöka fem olika aspekter inomgrön marknadsföring ämnar studien att ge mer insikt i hur konsumenter kan påverkas i både positivoch negativ riktning. Detta för att utöka förståelsen inom ämnet, vilket i sin tur kan vara till hjälp förmarknadsförare inom livsmedelsindustrin. Frågeställning: Vilken inverkan har grön marknadsföring på konsumenters val avlivsmedelsprodukter? Metod: Studien är utformad med en deduktiv ansats där fem hypoteser inom fem olika kategorierinom grön marknadsföring tagits fram. Gemensamt för hypoteserna är att respondenternas attitydoch köpbeteenden gentemot de fem aspekterna undersöks. Det kan alltså sägas att attityd ochköpbeteende fungerar som beroende variabler och de fem kategorierna inom grön marknadsföringsom oberoende variabler. Insamlingen av data har skett genom ett fiktivt fältexperiment genomförtmed hjälp av scenarion i form av cases. Tre olika enkäter har skickats ut till författarnas nätverk, därsvaren i de tre grupperna har jämförts mot varandra för att se hur konsumenter påverkas annorlundaberoende hur kommunikationen är utformad. Data analyseras sedan med hjälp av att mäta sambandoch variationer i form av ANOVA-analys och regressionsanalys. Slutsats: Studien har lyckats fastställa 5 hypoteser, där 3 hypoteser kunnat bekräftas fullt ut medan 2hypoteser kunnat bekräftas till viss del. Till att börja med har det bevisats att miljömärkningar har enpositiv effekt på konsumenter, oavsett om de känner igen miljömärkningen eller inte. Däremot synsen stor risk kopplad till att nyttja icke genuina miljömärkningar, vilket med hjälp av den starkaspridningskraft som finns med word of mouth kan skada ett varumärkes legitimitet. På samma sättkan även positiva budskap stärka ett varumärke, dels genom word of mouth, men även genom attanvända sig av så kallade influencers där det påvisas att dennes miljökoppling är av stor vikt för attstärka trovärdigheten. Till sist konstateras det även att konsumentens engagemang till att konsumeramiljövänligt spelar stor roll för hur de påverkas av emotionella och rationellamarknadsföringsbudskap, där högt miljöengagerade konsumenter tenderar att påverkas i hög grad avrationella budskap, medan lågt miljöengagerade konsumenter saknar motivation för att bearbetarationella budskap. Istället kan kombinerade budskap användas väl för större populationer där gradenav miljöengagemang varierar.