<p>Syftet med föreliggande studie var att få en inblick i några småbarnsföräldrars upplevelser och hantering av kraven de möts av i arbetslivet och familjelivet. Urvalet utgjordes av tre par arbetande småbarnsföräldrar, med tre män och tre kvinnor i åldrarna 25-40 år. Som arbetssätt användes semi-strukturerade intervjuer. De teman som användes i intervjuerna var: upplevd stress och stresshantering, arbetsuppdelning, konflikter mellan familj och arbete samt själsligt och kroppsligt välbefinnande. Resultatet av studien visade att samtliga par upplevde en måttlig till hög grad av stress, uppkommet från en känsla av tidsbrist i kombination med höga krav. För att reducera stressen använde föräldrarna främst en blandning av planering och prioritering för att få vardagen att gå ihop. Det visade sig även att flertalet av föräldrarna använde sig av ett traditionellt synsätt när det gällde arbetsuppdelningen, vilket gällde för både familjesituationen och arbetssituationen. Diskussionen berörde aspekterna balans i livssituationen, insikt om stresshantering, samt värdet av jämställdhet.</p>

Syftet med föreliggande studie var att få en inblick i några småbarnsföräldrars upplevelser och hantering av kraven de möts av i arbetslivet och familjelivet. Urvalet utgjordes av tre par arbetande småbarnsföräldrar, med tre män och tre kvinnor i åldrarna 25-40 år. Som arbetssätt användes semi-strukturerade intervjuer. De teman som användes i intervjuerna var: upplevd stress och stresshantering, arbetsuppdelning, konflikter mellan familj och arbete samt själsligt och kroppsligt välbefinnande. Resultatet av studien visade att samtliga par upplevde en måttlig till hög grad av stress, uppkommet från en känsla av tidsbrist i kombination med höga krav. För att reducera stressen använde föräldrarna främst en blandning av planering och prioritering för att få vardagen att gå ihop. Det visade sig även att flertalet av föräldrarna använde sig av ett traditionellt synsätt när det gällde arbetsuppdelningen, vilket gällde för både familjesituationen och arbetssituationen. Diskussionen berörde aspekterna balans i livssituationen, insikt om stresshantering, samt värdet av jämställdhet.

<p>Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet.</p><p>Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet.</p><p>Metod: </p><p>BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies.</p><p>Bakgrund: </p><p>Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten.</p><p>Resultat:</p><p>Låset ”Sleepsafe” tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna. Mätningarna visade att det endast krävs 6.52 N med nya låsets konstruktion att jämföra med 19.99 N för den ursprungliga låskonstruktionen.</p><p>Diskussion:</p><p>Vi strävade efter att integrera hela låsningsmekanismen i en produkt för att slippa utföra flera moment vid öppnandet, men för att göra låset mer barnsäkert så monterades ett extra lås nedtill som då blir svårt för barnen att nå. Med nya gångjärn slipper man numera att lyfta hela grinden. Ett fantastiskt tillfälle gavs till att testa låset på de riktiga användarna på handikapp-mässan ”Leva och fungera” i Göteborg. Produkten justerades något efteråt. Med låsets nya konstruktion har problemen eliminerats och underlättar för användaren.</p>

Syftet med arbetet är att lösa problemet med det befintliga låset till spjälsängen Sesam, en säng anpassad för funktionshindrade småbarnsföräldrar som genom att ha grindar på fram-sidan gör det lätt även för en rullstolsburen eller muskelsvag person att komma åt. Problemet är dels att grindarna behöver lyftas upp för att öppnas, ett moment som kan vara svårt för en person med nedsatt muskelfunktion. Det andra problemet är att överliggaren är för lätt att öppna inifrån och har dålig hållfasthet. Målet är att i samarbete med Mayday Aid AB ta fram ett lås som löser problemet. Metod: BAD, MAD, CAD, Benchmarking, Past- och real time studies. Bakgrund: Antalet föräldrar med funktionshinder ökar snabbt.2 Detta kan tyda på en attitydförändring med en ökad social integration och en naturlig förväntan att leva ett fullvärdigt liv. I deras syn på sig själva har de försökt avlägsna sig från rollen som vårdtagare och i stället ser de sig som självständiga individer med i stort sett samma behov, rättigheter och skyldigheter som alla andra. En vid sjukdomsbild har genomförts för att på bästa sätt tillmötesgå målgruppen vid utformningen av produkten. Resultat: Låset ”Sleepsafe” tillverkat av björkplywood som bevisligen minskar den kraft som behövs för att öppna grindarna. Mätningarna visade att det endast krävs 6.52 N med nya låsets konstruktion att jämföra med 19.99 N för den ursprungliga låskonstruktionen. Diskussion: Vi strävade efter att integrera hela låsningsmekanismen i en produkt för att slippa utföra flera moment vid öppnandet, men för att göra låset mer barnsäkert så monterades ett extra lås nedtill som då blir svårt för barnen att nå. Med nya gångjärn slipper man numera att lyfta hela grinden. Ett fantastiskt tillfälle gavs till att testa låset på de riktiga användarna på handikapp-mässan ”Leva och fungera” i Göteborg. Produkten justerades något efteråt. Med låsets nya konstruktion har problemen eliminerats och underlättar för användaren.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ”Nya Vi Föräldrar” framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt. Det första avsnittet i analysen heter ”Vardagens organisering” och handlar främst om hur familjerna talar om rutiner och planering, det andra avsnittet ”Arbetsfördelning” beskriver hur föräldrarna talar om hushållssysslor och omsorg av barnen. Vidare behandlar avsnittet ”Framställningen av mammor och pappor” hur framför allt tidningen har valt att framställa könen i reportagens bilder och slutligen beskrivs exempel på hur bilderna är komponerade under avsnittet ”Bildkomponering”. Analysen visar framförallt att föräldraskapets traditionella könsroller som manligt och kvinnligt fortfarande är en central del i föräldrarnas vardag. Det synliggörs också genom hur föräldrarna ser på sig själva och hur tidningen väljer att framställa dem. I analysen kan man se att viljan till jämställdhet är något som eftersträvas av både familjerna och tidningen genom tankar och framställningar.

The aim of this thesis is to describe the thoughts and attitudes that parents have regarding reading aloud. In today’s society the positive effects of reading aloud are often pointed at and in the perspective of the new learning theories I found the issue even more interesting.The two main questions posed are: How do the parents describe the practice of reading aloud?Is the parents’ life situation and background visible in their descriptions and in that case how does it show in their thoughts about reading aloud?The theoretical perspective of the thesis is sociocultural and can be divided into two themes. The first theme concerns the learning process that can be the result of reading aloud and the second theme focuses on social aspects. The results of the study show that parents think that reading aloud is valuable and positive. Reasons mentioned for reading aloud are relaxation, being together, language and fantasy stimulation. Most of the parents think that conversation and discussion are an important part of the reading aloud situation. The social life that the parents are a part of seems to be reflected in their attitudes and ways of discussing the issue of reading aloud. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this thesis is to investigate reading habits among parents of preschool children who do not use the public library. Another aim has been to investigate why these parents don’t use the library and if there is anything the library can do to change this. Little research had earlier been done on this subject. The theoretical framework consists of two different models. One is Andersson´s and Skot-Hansen´s model of the four different roles of the public library. The other is Jochumsen´s and Hvenegaard Rasmussen´s model of social space and lifestyles. To answer my questions I have carried out interviews with five parents. In order to find interviewees I first distributed a questionnaire via different preschools. The results show that some of the parents read relatively often and that they all read aloud to their children on a daily basis. They have all been library attenders at some point in life. The reason for not using the library presently varies. Some parents prefer to buy books so that they do not need to think about returning them. Some of them are also discouraged by their image of the library as a place where you must be quiet. These parents also tend to forget that the library exists or believe that it mainly targets other demographic groups. The library can address some of these problems and some not, for instance by developing marketing strategies, implement technical applications that send reminders in advance when books are due back and a more inviting environment.

Barnhälsovården ska finnas som stöd och stärka föräldrar i deras föräldraroll. I​ åldern 24–34 år använder 88% sociala​ medier som F​acebook,​ I​nstagram,​ T​witter​ och Snapchat. Syftet med studien var att studera hur småbarnsföräldrar använder hälsorelaterad information via sociala medier och hur sociala medier påverkar föräldrarollen. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes med en webbaserad enkät som publicerades i två föräldragrupper på F​acebook.​ Data bearbetades med bivariat analys. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna tog del av hälsorelaterad information gällande barn via sociala medier. Vanligare var att föräldrar till ett​ barn ställde frågor till föräldragrupper, och föräldrar till två​ barn eller fler oftare ställde frågor till föräldrar de kände, via sociala medier. Föräldrar ställde frågor främst om mat- och sömnvanor samt hudbesvär. Signifikans fanns för att sociala medier bidrog till likväl positiva som negativa känslor i föräldrarollen. Med stigande ålder minskar andelen som önskar rådgivning och information via sociala medier. Slutsatsen är att få föräldrar ställer hälsorelaterade frågor via sociala medier idag och få​ önskar att BVC ska erbjuda rådgivning och stöd via sociala medier. Föräldrars​ self-efficacy i föräldraskapet tycks ha betydelse. Fler studier behövs för att kunna utveckla och möta föräldrars behov i dagens digitaliserade samhälle.

Car seats for smaller children, offers very good protection incase of a collision. Unfortunately for the parents’ sake , these car seats is heavy to handle outside the car. For example back and forth home and short errands around town. In other words, all those times when you decide to just take out the car seat and carry it instead of place the baby in a baby carrier. By analyzing where and how the car seat is being used. How best to carry heavier loads up to about 15 kg as a car seat with the child can weigh and by taking into account the child ’s and the parents anatomy. This work led to a concept on how this problem can be solved. Various technical principle solutions have been developed and evaluated. The chosen solution has then been further developed by various design approaches where form and expression has been the important part. The main body of the new solution is a softer inner which you lifts out when you leave the car. The baby sits in a carrier that the parent carries in front of their body. Remaining in the car is a chair-like base with ”click” fasteners that lock the softer part in place when it´s placed in the car, with the baby in it. The major benefits of solving it this way is that the baby is carried in front of the body without oblique loaded lifting on the spine. While the solution also itself weighs several pounds less than the current car seats. It also frees the parents both hands by carrying the child this way. All this leads to a gentler living for the parents.

The purpose of this thesis is to investigate the functions of the public library for parents of infants and how they see the ideal library. The research questions are: How do parents of infants use the library and what are their experience of it? What opinions and wishes do parents of infants have regarding the library? How can library services be developed to better match the needs of the parents of infants? The theoretical approach is based on Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions and the model of classification by Ellen-Merete Duvold and Gunnar Sæbø. To answer my research questions I have carried out three focus-group interviews with parents of infants. The study revealed that the public library functions as a cultural centre, a social centre, a knowledge centre and, to a certain extent, an information centre for the parents. Baby Story Time and other library programs for infants and parents are examples of a combination of the functions cultural center, social center and knowledge center. These programs also function as information grounds. The parents of infants would like to have a library that is practical, safe and cosy. The programs for infants and parents are popular and there is a need for more of these activities. Evening programs concerning the role of parents could be held at the library. Inviting pregnant women to the library may open possibilities and facilitate greater use. Focus-groups could be held at the library to improve the communication between parents and the library.