No description available.

That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study. In the interviews the teachers was given three different situations that could appear at a preschool and they have then told me how they would have reacted. The results demonstrate that the educators have acted with the best interest of the children in mind and that they look at toddlers as competent at an early age. How the teachers have acted demonstrates their view of the toddlers and the awareness of how competent the toddlers are. Keywords: Toddlers, small children, teacher and preschool.

<p>Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study. The search of literature was carried out from the two databases Academic Search Elite and Cinahl. Nine articles were selected, studied and analysed by the authors. Results: The results of the study showed that one of the most important promoting factors for attachment between mother and child during the first year is the mother´s self-esteem. Other promotion factors are the support of the spouse, relatives and friends. The temperament of the child is important, an easy child makes the mother feel competent. A difficult child makes the mother feel incompetent and inadequate. The affirmation support from the nurse at the child welfare centre has a great importance for the mother`s self-esteem.</p>

Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study. The search of literature was carried out from the two databases Academic Search Elite and Cinahl. Nine articles were selected, studied and analysed by the authors. Results: The results of the study showed that one of the most important promoting factors for attachment between mother and child during the first year is the mother´s self-esteem. Other promotion factors are the support of the spouse, relatives and friends. The temperament of the child is important, an easy child makes the mother feel competent. A difficult child makes the mother feel incompetent and inadequate. The affirmation support from the nurse at the child welfare centre has a great importance for the mother`s self-esteem.

Syftet med denna studie var att studera på vilka sätt matematik kommer till uttryck i barns lärande lek på förskolan. Vår frågeställning är: på vilka sätt kan matematik komma till uttryck i den lärande leken? Metodvalet till studien var videoobservation då den lärande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi använde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska händelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie är sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mäta och antal och siffror. Studiens resultat visar att det förekommer matematik i barns lärande lek inom de matematiska byggstenarna. I vår studie kom vi fram till att matematiken uttrycks på olika sätt i barns lärande lek genom matematikens byggstenar.

Studiens syfte var att undersöka om, och i det fall det sker hur, man arbetar med småbarns rörelseträning i förskolan. Undersökningen gjordes utifrån en kvalitativ ansats med fokus på småbarn i åldern 1-3 år i förskolans verksamhet. Tre förskolor i Sundsvalls kommun valdes ut och datainsamlingen genomfördes med hjälp av metodtriangulering (intervju, kartläggning avden fysiska miljön och innehållsanalys). Intervjuer med chef, personal och förälder vid respektive förskola visade att dessa förskolor inte planerar och jobbar aktivt med rörelseträning. Kartläggningen av den fysiska miljön med utgångspunkt i Björklids kunskapsöversikt (2005) visar att utomhusmiljön inte är naturrik och inomhusmiljön uppvisar brister. En av förskolorna saknade verksamhetsplan och målen formulerade av de andra två förskolorna utgör ett tunt underlag vad gäller rörelseträning. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 beskrivs dock vikten av motorik och rörelse. / <p>Godkännandedatum 2008-10-10</p>

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade. Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs. Fysisk aktivitet där barnen använder sin kropp lockar också till samspel mellan barnen. De sinnesstämningar barnen oftast visar är intresse av varandra och en glädje av att vara tillsammans. Även ilska förkommer vid konflikter. Resultatet visar på att barn mellan ett och tre år har ett socialt nätverk och en vilja att utveckla de sociala kontakterna. Det har också visat sig viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan ge stöttning i socialisationsprocessen.

<p>Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade.</p><p>Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs. Fysisk aktivitet där barnen använder sin kropp lockar också till samspel mellan barnen. De sinnesstämningar barnen oftast visar är intresse av varandra och en glädje av att vara tillsammans. Även ilska förkommer vid konflikter. Resultatet visar på att barn mellan ett och tre år har ett socialt nätverk och en vilja att utveckla de sociala kontakterna. Det har också visat sig viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan ge stöttning i socialisationsprocessen.</p>

Abstrakt Bakgrund. Småbarnspappor har intervjuats om deras erfarenheter att vara pappa. Olika resultat har framkommit, däribland att faderskapet inneburit en omställning i livet. Det har varit ansträngande, men även glädjefyllda moment. Av olika stöd som utformats för papporna, handlar det t ex om att samhället ger dem bidrag. Med betoning på Sverige och även Europa, än övriga länder i världen. Mot bakgrund till svenska folkhälsopolitiska i mål som utvecklats, med syftet för bl a familjen, att öka jämlikhet i vård- och omsorgsfrågor gällande barnet. Syftet med denna studie var att belysa småbarnspappors känslor i föräldraskapet Metod. Sex informanter hade rekryterats för att söka svar, genom att öppna frågor ställdes, t ex om småbarnspappalivet. Telefonintervjuer genomfördes. Analys. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Småbarnspapporna hade känt varierande känslor med sitt barn. Bland känslostormarna återfanns känslor som sträckte sig från kamp, ansträngande till positiva stunder tillsammans med sitt barn. Papporna hade känt det lätt att finna givande stöd, men där fanns även svårigheter att finna stöd. Hindren kunde kännas ansträngande. Fäder belyste att inte känt sig bli tagen på allvar. Barnhälsovården fick av informanter såväl positiv kritik, men även negativ kritik. Implikationer. Barnhälsovårdens organisation visades ha teoretiska möjligheter att hjälpa småbarnspappor i känslor av exempelvis trångmål. / Abstract Background. Fathers of young children were interviewed about their experiences of fatherhood. Various experiences emerged, including that of fatherhood representing a major adjustment in life. Fathers experienced difficult, but also joyful, times. Fathers are offered various kinds of support. This includes economic contributions from society. This support is particularly well developed in Sweden and other western European countries compared to the rest of the world. The objectives of Swedish public health policy were developed to help families achieve greater equality within the family, concerning the child’s well-being. The aim of this study was to illustrate what fathers themselves had to say about equality and the experiences of fatherhood. Method. A qualitative method was used. Telephoneinterviews were accomplished. Six fathers were interviewed and data was gathered. Analysis. The material were analysed using qualitative content analysis. Results. Fathers felt a range of feelings about their children. These included role strain and difficulties, but also positive moments spent with the child. Fathers found it easy to access support, but also mentioned some obstacles, which some fathers felt more stressful. Child health care services received both praise and criticism concerning the support provided. Some fathers stated that they did not feel they were taken seriously. Implications. As shown by the evidence in the study, the child health care services also had the potential to improve the support offered to fathers in times of distress. Keywords: Content analysis, experiences, fathers of young children, infant, support.

Vi kommer i denna studie beskriva och analysera hur förskollärare uppfattar musikens betydelse för pedagogiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan i förskolan. Det är en kvalitativ, empirisk studie där nio verksamma legitimerade förskollärare intervjuats. Resultatet visade att förskollärare ansåg att musik hade stor betydelse det pedagogiska arbetet för de yngsta barnen i förskolan, både som  innehåll, metod och lärandeobjekt. Det visar sig även att förskollärarna ansåg att deras kunskap får betydelse för både dem och barnen, eftersom musikaktiviteter tenderar att utebli om de anser att de har bristande kompetens. Enligt förskollärare finns ett mönster där musikens betydelse i förstahand lyfter språket, matematiken och koordinationen i barnets utveckling. Musiken har betydelser för            barnets drivkraft av att förstå och bli förstådd, redan från späd ålder. / <p>2020-06-08</p>