Denna forskningsstudie bygger på observationer av toddlares fria lek på förskolan. Vi skulle vilja börja med att tacka vår handledare som stöttat och visat sitt engagemang hela vägen med vårt studiearbete. Vi vill även tacka studiens deltagare som ville medverkade i vår empiriska studie, utan er så hade inte studien varit genomförbar. Vårt syfte med denna studie är att se hur toddlare som inte har det verbala språket samspelar i den fria leken. Vilka metoder till socialt samspel använder barnen sig av för att få tillträde till den fria leken. Barnen vi observerade var i åldrarna 1–2 år och vi observerade med hjälp av videofilmning, som samlade in vår data för den empiriska undersökningen. Våra analysverktyg för videoobservationerna har baserats utifrån studiens frågeställningar och olika tillträdesstrategier till samspel. I våra observationer såg vi att toddlare använde flera olika strategier för att integrera till ett socialt samspel och att toddlare som inte kan uttrycka sig med ord använder sitt kroppsspråk och andra uttryck för att samspela. Vi kom även fram till att när toddlare hamnar i konflikter handlar det vanligtvis om äganderätt till lekmaterial men även att barnen sinsemellan kan ha svårt att förstå varandra när de inte kan uttrycka sig verbalt, vilket gör att de använder andra strategier för att nå ett socialt samspel i den fria leken.

No description available.

That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study. In the interviews the teachers was given three different situations that could appear at a preschool and they have then told me how they would have reacted. The results demonstrate that the educators have acted with the best interest of the children in mind and that they look at toddlers as competent at an early age. How the teachers have acted demonstrates their view of the toddlers and the awareness of how competent the toddlers are. Keywords: Toddlers, small children, teacher and preschool.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar kring teknik med förskolans yngsta. Utgångspunkten i undersökning kommer att vara på förskollärarens resonemang, erfarenheter och kunskaper i arbetet med ämnet hos toddlare. Anledningen är att få ökad kunskap om hur man kan synliggöra arbetet med teknik på småbarnsavdelning i förskolan. Jag har valt intervju som metod. Anledningen är att intervjuer kan ge mer detaljrikedom och djup till analysen. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna arbetar med teknik med förskolans yngsta men ämnet integrerar i huvudsak med naturvetenskap och matematik. Osäkerhet kring begreppet teknik, förhållningssätt samt tidsbrist nämndes som potientiella hinder för synliggörandet av vardagsteknik hos förskolans yngsta.

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder. Matematik är att upptäcka världen och det underlättas om det sker på ett lustfyllt sätt tillsammans med andra. Läroplanen (98/10) poängterar att det är viktigt att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin kunskap för matematik genom att undersöka, reflektera samt använda matematiska begrepp (s.10). Inriktningen i det pedagogiska materialet är sortering, vilket är grundläggande för all matematik. Utgångspunkten för barnboken är en egen skriven berättelse med tillhörande matematiska aktiviteter. Berättelsen baseras utifrån barnens egen vardag för att barnen ska kunna känna igen sig i berättelsen. Därmed kan det underlätta för pedagogerna att återkoppla och samtala utifrån barnens tidigare erfarenheter. För att ta reda på om materialet var tilltalande, användbart och intressant skickades en enkät ut till fyra verksamma pedagoger, där samtliga svarade. Responsen från dessa fyra pedagoger var mycket positiva då de alla anser att materialet är användbart. Utifrån utvärderingen kan det konstateras att syftet med boken uppfylls.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger ser på naturen som lärandemiljö, samt hur de samspelar, interagerar och kommunicerar med de yngsta barnen i mötet med naturen. Vidare är syftet att ta reda på vilka kommunikationsformer pedagogerna använder för att skapa ett meningsfullt lärtillfälle tillsammans med de icke-verbala barnen i förskolan. Naturen som lärmiljö är en enorm tillgång för utveckling och lärande hos barnen, dock krävs det pedagoger som tar tillvara på denna tillgång. Studien har utgått från kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på tre olika förskolor, där intervjuerna har analyserats utifrån två olika perspektiv, livsvärld och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna använder verktyg för att förstärka det verbala språket i kommunikation med de yngsta barnen, men att de skulle vilja ha mer kunskap om alternativa kommunikationsformer utöver det verbala språket. Slutsatsen i studien visar på att det krävs engagerade och närvarande pedagoger för att genom de icke-verbala barnens kroppsspråk försöka tyda vad de intresserar sig för.

<p>Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.</p><p>Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?</p><p>Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla. För att belysa syftet har vi använt oss av ostrukturerade observationer på två olika förskolor, sammanlagt ingår åtta barn i studien. Resultatet visar att mycket av glädjen ligger i det sociala samspelet och i att dela upplevelser med andra. En stor del av glädjen såg vi i korta vardagliga möten. Barnen tycker det är roligt med upprepning, kroppslig lek, att dela fokus och att göra lika. De ger uttryck för glädje genom skratt, leenden, blickar och kroppsspråk.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje. Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt? Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla. För att belysa syftet har vi använt oss av ostrukturerade observationer på två olika förskolor, sammanlagt ingår åtta barn i studien. Resultatet visar att mycket av glädjen ligger i det sociala samspelet och i att dela upplevelser med andra. En stor del av glädjen såg vi i korta vardagliga möten. Barnen tycker det är roligt med upprepning, kroppslig lek, att dela fokus och att göra lika. De ger uttryck för glädje genom skratt, leenden, blickar och kroppsspråk.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld. Genom att barnen i vår studie använde sig av ett varierat sätt att kommunicera både kroppsligt och verbalt i dess sammanhang, kan vi förstå hur barns delade upplevelser visar sig och skapar en förståelig livsvärld för oss människor. Vi fann även att barnens inre känslotillstånd är förenligt med kroppen som fysisk del. För att det ska kunna ske ett ömsesidigt kommunikativt möte, blev det för oss tydligt att det kroppsliga yttre är betydelsefullt för att barnet som individ ska kunna tona in en annan individ. Det är betydelsefullt för att barnet ska kunna bilda sig en uppfattning om det bakomliggande känslotillståndet, vilket är en förutsättning för att skapa meningsfullhet. Vår slutsats är att det är först i det skedet möjligt att träda in i varandras livsvärldar och därmed dela en upplevelse med varandra.