Syftet med studien var att belysa förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med att förebygga och hantera konflikter i en barngrupp bestående av toddlare. Studien är en kvalitativ studie där tre enskilda förskollärare har intervjuats för att få deras beskrivningar om hur de arbetar tillsammans med toddlarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv, som kunde spåras i samtliga intervjuer. Förskollärarna beskrev att de arbetade med att stödja sociala samspel och betonade vikten av språk och kommunikation, men även kunskapen om barns proximala utvecklingszoner användes i arbetet med att förebygga och hantera konflikter. Detta visar på ett sociokulturellt perspektivs tankar om barns utveckling, socialt samspel och språkets betydelse. Resultatet av studien visar att förskollärare beskriver att de arbetar på olika sätt med att förebygga konflikter. En viktig aspekt av det konfliktförebyggande arbetet är att ständigt vara närvarande och delaktiga som förskollärare. Förskollärarna beskrev även att det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsplanen används i arbetet med att förebygga konflikter. Arbetet med konflikthantering består till stor del av att vara närvarande som förskollärare, men även att visa på alternativ. Denna studie tyder på att det finns flera metoder som kan vara framgångsrika i arbetet med att förebygga och hantera konflikter.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare undervisar i matematik för yngsta barnen, 1–3 år, i förskolan. Följande två frågeställningar undersöks i studien; Hur beskriver förskollärarna sin matematikundervisning med de yngre barnen för att främja barns lärande i matematik? Hur utformar förskolläraren planerad matematikundervisning för de yngre barnen i förskolan? Metoden i studien är semistrukturerande intervjuer, som utförts med elva förskollärare på sju olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori, där utveckling och lärande i socialt samspel är centralt, samt Bishops (1988) grundläggande sex matematiska aktiviteter som analysverktyg vid analysen av det insamlade materialet. Dessa aktiviteter kan hjälpa till att få syn på hur förskollärarna uppmärksammar matematik i undervisningen på förskolan. Resultatet visar att förskollärare undervisar de yngsta barnen främst i vardagsmatematik och genom att kommunicera matematiska begrepp, vidare visar resultatet att förskollärare behöver ha en medvetenhet om matematiken i förskolans verksamhet för att kunna undervisa. Även matematikundervisning som fokuserar på sensoriskt och kroppsligt lärande ansågs av förskollärarna vara viktigt för de yngre barnen, att de får lära och utvecklas i matematik med alla sinnen och med hjälp av material. I resultatet gällande den planerade matematikundervisningen framträder skillnader i förskollärarnas utsagor och resultatet visar två kategorier. I den första planeras och utförs matematikundervisning i exempelvis samling. I den andra kategorin fanns ingen direkt planerad undervisning utan endast den spontana. Den här studiens slutsats är att förskollärare undervisar toddlare mer i spontana situationer i vardagen på förskolan, än i planerad undervisning.

Studien handlar om toddlarnas lek och den undervisningsmiljö som skapas för att främja deras lek, lärande och språkutveckling. Målet med detta arbete är att sprida kunskap kring verksamma förskollärares tankar kring dessa olika aspekter. För att bidra med kunskap kring förskollärares tankar har empirin samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att förskollärare uppger att toddlarna leker olika lekar utifrån ålder. Vidare så lyfter förskollärarna fram flertalet olika strategier kopplat till undervisning, språkstimulering och för att främja leken. Resultatet tyder på möjligheter och dilemman kopplat till organisatoriska faktorer samt att jobba i inomhusmiljön respektive utomhusmiljön. Studiens slutsatser är att det finns en stor vilja bland förskollärare att ge barnen förutsättningar till lek, lärande och språkutveckling. Detta trots att vissa känner sig begränsade av organisatoriska faktorer. Med tanke på att toddlarna beskrivs som en heterogen grupp så behöver förskollärarna använda varierade strategier för att främja lek, lärande och språkutveckling. Förskollärare ser det som fördelaktigt att kombinera undervisning och lek men att det då är av vikt att följa barnens intentioner med den. Ytterligare en slutsats är att undervisningsmiljön spelar en avgörande roll för vilka möjligheter till lek och lärande som skapas. Studien visar att det finns en medvetenhet bland verksamma förskollärare om att deras förhållningssätt och ordval påverkar toddlarna. Genom pedagogens ordval planteras idéer hos toddlarna och utifrån detta uppkom studiens namn ”Ååå tack, är det en sallad”. / The study is about the toddlers´ play and the teaching environment that is created to promote their play, learning and language development. The aim of this work is to spread knowledge about active preschool teachers´ thoughts on these various aspects. To contribute knowledge about preschool teachers´ thoughts, the empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews. The results show that preschool teachers state that the toddlers play different games based on age. Furthermore, preschool teachers highlight several different strategies linked to teaching, language stimulation and to promote play. The results indicate opportunities and dilemmas linked to organizational factors as well as working indoors and outdoors. The study´s conclusions are that there is a great desire among preschool teachers to give the children the conditions for play, learning and language development. This is despite the fact that some feel limited by organizational factors. Given that toddlers are described as a heterogeneous group, preschool teachers need to use varied strategies to promote play, learning and language development. Preschool teachers see it as advantageous to combine teaching and play, but that it is then important to follow the children´s intentions with it. Another conclusion is that the teaching environment plays a decisive role in which opportunities for play and learning are created. The study shows that there is an awareness among active preschool teachers that their attitude and choice of words affect the toddlers. Through the educator´s choice of words, ideas are planted in the toddlers and based on this, the study´s name came up “Ooo thank you, is it a salad”.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka möjligheter de yngsta barnen i förskolan har att ta del av bilderböcker. Genom observationer har jag studerat barn på två olika avdelningar i spontana och planerade situationer. Resultatet visar att det är vanligast med spontana situationer när det gäller de yngsta barnen i förskolan och detta sker varje dag. I de spontana situationerna utforskar barnen böcker själva och också tillsammans med pedagoger. Planerade situationer där barnen kommer i kontakt med böcker sker inte lika ofta i de yngre åldrarna, men förekommer vid några tillfällen i studien. I planerade situationer förekom till exempel dockteater tillsammans med hela barngruppen. / The purpose of this study is to examine which possibilities the youngest children in the preschool have, to take part of picture books. Through observations I have studied children in two different departments in spontaneous and planned situations. The results show that the most common situation is spontaneous reading when it comes to the youngest children in preschool, and this occurs every day. In the spontaneous situations the children discover books both by themselves and together with the pedagogues. Planned situations when the children get in contact with books doesn’t happen as often in the youngest ages but occurs in some occasions in the study. In planned situations, for example puppetry occur with the hole group of children at the same time.

Syftet med denna undersökning är att tar reda på hur de yngsta barnens, 1-2 åringarnas inflytande i förskolan ser ut och detta sett utifrån ett förskollärarperspektiv. I undersökningen kommer barnen att kallas toddlare. För att få mer kunskap om toddlarnas inflytande i förskolan så intervjuades förskollärare som arbetar med toddlare ute i verksamheten. Metoden som användes till undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna som besvarades i undersökningen var vilka hinder och möjligheter ser förskollärare för toddlarnas inflytande i förskolan samt vilka erfarenheter har förskollärarna av att arbeta med toddlarnas inflytande i verksamheten. Resultatet i undersökningen visar att det är förskollärarnas förhållningssätt och deras syn på barn som påverkar toddlarnas möjligheter till inflytande. Som förskollärare krävs det att man läser av toddlarna mer genom kroppsspråket och att miljön ska vara utformad med möbler och material i toddlarnas nivå, det här kan annars bli hinder för toddlarnas inflytande. / The aim with this study is to find out what the youngest children’s, 1-2 years influence at the preschool looks like from a preschool teacher’s perspective. In this study the children will be referred to as toddlers. To get more knowledge on the toddlers influence at preschool, pre- school teachers were interviewed out in their natural environment. The method used for this study was semi-structured interviews. The questions asked in this study were to do with what obstacles and opportunities the preschool teachers can se for the toddlers influence at pre- school as well as the preschool teacher’s experiences when it comes to work with toddlers influence at preschool. Results from this study shows that it is the preschool teachers’ attitude and their view of children that affect the toddlers opportunities for influence. As a preschool teacher one is required to read the toddlers body language and to make sure the environment is designed with furniture and material at toddlers level, as this otherwise can cause obstacles for the toddlers influence.

This thesis focuses on interaction among young toddlers during their second year of life in a Swedish preschool. The overall aim of this thesis was to explore interaction, communication and the creation of friendship between the young children during self initiated play activities. In addition, this thesis presents the background of Early Childhood Education in Sweden, which may serve as an extended context for the study. An ethnographic study was carried out in a toddler unit with 15 children. Six one year old girls and boys were in focus during the observations for nine months. Participatory methods, photos, fieldnotes and videorecordings, were used for the data collection. The theoretical framework for the study is built on phenomenology, the view of the child as a social person and a child oriented perspective. The overall findings support a theoretical perspective where the young toddlers are seen as social actors, with social competencies. Their play invitation strategies, as well as their play enactment and play-closing moves, were mostly found to be based on nonverbal communication such as movements, gestures, voice quality and facial expressions. The competencies of attunement, taking others’ perspectives and turn-taking were found in play among the young toddlers, and they also showed negotiating skills while playing. The findings also show how young toddlers make friends. During their second year of life, they monitor and pay attention to individual peers, displaying intentionality and agency by spontaneously greeting their peers, by offering play invitations, and by helping peers. Mutual awareness, joint attention, shared smiles, coordinated movements, as well as other types of synchronized actions are seen as parts of nonverbal elements in emerging friendship. The findings in this thesis support an understanding of young toddlers as social persons in the preschool, engaged in consistent interest and attention towards each other while playing. / Avhandlingens fokus är hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka interaktion, kommunikation och skapandet av vänskap mellan yngre toddlare under lekstunder då barnen hade möjligheter att ta egna initiativ. Lek betraktas som en rik arena för studier av toddlares samspel. Avhandlingen presenterar även svensk förskolas utveckling som en bakgrund som placerar in den enskilda förskolan i ett större sammanhang. En etnografisk studie genomfördes på en småbarnsavdelning med 15 barn i åldrarna ett till tre år. Sex ettåriga flickor och pojkar fokuserades särskilt genom observationer under nio månader. Deltagande observationer, fotografier, fältanteckningar och videoobservationer, användes för datainsamlingen. Teoretiskt vilar studien på fenomenologi, synen på barn som sociala personer och ett barnperspektiv. Resultaten stöder ett teoretiskt perspektiv där mycket små barn betraktas som sociala aktörer med social kompetens. Deras initiativ till lek, under lek och avslut av lek byggde framför allt på icke-verbal kommunikation, som exempelvis rörelse, gester, röstkvalitet och ansiktsuttryck. Barnen visade i sin lek förmåga till intoning, att ta andras perspektiv och turtagning samt att de förhandlade med varandra under lekens gång. Resultaten visar också hur yngre toddlare bygger vänskap. Ettåringarna uppmärksammar sina kamrater även som individer, exempelvis genom att spontant hälsa på dem, bjuda in till en särskild lek och genom att hjälpa varandra. I skapandet av vänskap använde barnen sig av icke-verbala handlingar i form av ömsesidig och gemensamt riktad uppmärksamhet, smittande leenden och koordinerade rörelser, vilka kan tolkas som intentionellt agerande. Sammanfattningsvis visar resultaten att små barn under sitt andra levnadsår kan betraktas som sociala personer som i leken i förskolan intresserar sig för och uppmärksammar varandra. / At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted.

Studiens syfte är att beskriva, analysera och diskutera toddlares icke verbala kommunikation med varandra i förskolan, om det finns skillnader i kommunikationen inomhus och utomhus samt hur den icke verbala kommunikationen kan möjliggöra delaktighet i leksituationer. Studien har utförts med en kvalitativ metod i form av observationer av toddlare. Studiens resultat visar att toddlare använder en mängd olika kroppsliga uttryck för att kommunicera med varandra i lek såsom blickar, att peka, riktade kroppar, mimik etc. Det fanns inga skillnader i hur toddlare kommunicerar inomhus och utomhus men kommunikationen ter sig förflyta enklare inomhus. Den icke verbala kommunikationen och ett delat fokus under leksituationer kunde förenkla samspelet mellan toddlare. Detta kan i sin tur förstås som något som ökar delaktigheten. Med hjälp av den icke verbala kommunikationen kunde toddlare hjälpa, tolka och anpassa sig efter varandra i leksituationer. Slutsatsen är att toddlare är sociala och kommunikativa även utan att använda det verbala språket och uppfattningen av vad det innebär att prata behöver problematiseras.

The purpose of this study is to contribute knowledge about how educators work with toddlers’ social interaction in interaction situations. The study is based on qualitative research where the methods interview, and observation have been used. The theoretical perspective on which the study is based is the socio-cultural perspective. Six toddlers and four educators have been observed, afterwards the four educators have also been interviewed, with the observations as starting point. The purpose of the interviews was to examine educators’ actions in the observations but also to ask general questions about toddlers in order to gain a deeper understanding of the educator’s knowledge about toddlers. To analyze the empirical data, an interaction analysis has been used as a starting point. In the analysis, it has emerged that educators daily use strategies to support toddlers with the social interaction. However, more development Is needs among educators how to concretely work with toddlers and educators need to become more aware of when and how the different strategies should be used. It has also emerged that toddlers use different type of access strategies in interaction situations to connect. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger arbetar med toddlarnas sociala samspel i samspelssituationer utomhus. Även att bidra med kunskap om olika tillträdesstrategier som toddlare använder i samspelssituationer. Studien bygger på kvalitativ forskningsansats där metoderna observation och intervju har använts. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Sex toddlare och fyra pedagoger har observerats, i efterhand har de fyra pedagogerna även intervjuats, med observationerna som utgångspunkt.Intervjuernas syfte var att undersöka pedagogers ageranden i observationerna men också att ställa generella frågor om toddlare för att få djupare förståelse för pedagogernas kunskaper om toddlares sociala samspel. För att analysera empirin har en interaktionsanalys använts som utgångspunkt. I analysen har det framkommit att pedagoger dagligen använder strategier för att stötta toddlare i det sociala samspelet. Resultatet i studien visar också att mer utveckling behövs bland pedagoger, dels hur man konkret kan arbeta med toddlare, och att det behövs större medvetenhet om när och hur de olika strategierna ska användas. Det har även framkommit att toddlare använder sig av olika slags tillträdesstrategier i samspelssituationer för att ansluta.

Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered.   The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed.   The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering.   Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data.     Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.