Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

<p>Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.</p>

Syftet var att beskriva hur äldre människor som bor på särskilt boende upplever sin nattsömn, dess kvalité och behov av omvårdnad på natten. Designen var en beskrivande design med kvalitativ ansats. Efter godkännande från forskningsetisk kommitté och verksamhetschef på ett särskilt boende utfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta boende. Intervjuerna spelades in på dator och analyserades sedan med en manifest innehållsanalys. Huvudresultatet visade att de boende upplevde nätterna som lugna och rofyllda och att den enda yttre störningen som förekom var från byggarbetet som ibland förde oljud tidigt på morgonen. Andra faktorer som kunde påverka nattsömnen negativt var inre störningar, som tankar, sjukdom, smärta och nattliga toalettbesök. Det framkom också faktorer som kunde främja sömnen, som vilostunder på dagen, att ha mörkt på natten, att få en sömntablett och att få bibehålla sina egna rutiner på kvällen. De boende uttryckte att de var nöjda med omvårdnaden på natten och personalen var uppskattad och gav en stor trygghet. Slutsatsen av examensarbetet är att deltagarna upplevde lugna och rofyllda nätter på det särskilda boendet om det inte fanns några yttre eller inre störningar vilket sällan förekom. Deltagarna var nöjda med nätterna och den omvårdnad de fick.

PAS (patientansvarig sjuksköterska) är en modell för hur själva omvårdnadsarbetet bedrivs, individanpassat till varje enskild patient. I Sverige används modellen på nästan samtliga hemodialysmottagningar. Syftet med denna studie var att beskriva PAS:arnas uppfattningar om arbetsuppgifter och uppfattningar av upplevelser rörande PAS-rollen. Fenomenografi användes som analysmetod för att beskriva variationer av både arbetsuppgifter och upplevelser. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med PAS:ar från olika dialysmottagningar i Sverige.Sex beskrivningskategorier identifierades som beskrev uppfattningar av att vara PAS samt sex beskrivningskategorier om uppfattningar av hur det kan upplevas att vara PAS. Resultaten visade på både positiva och negativa uppfattningar som var relaterade till rollen som PAS. Studien visade att det som präglade PAS-rollen var det stora ansvar PAS tog för sina patienter, både inom och utanför avdelningen. Ansvaret och den stora mängd arbetsuppgifter PAS hade var förenat med uppfattningar att rollen som PAS kunde upplevas som negativt. Att utbilda patienter och närstående är en viktig uppgift inom sjuksköterskans ansvarsområde. Ett intressant fynd i aktuell studie var att endast en PAS uppfattade att utbilda som en av arbetsuppgifterna kopplade till rollen som PAS. PAS:arna uppfattade att läkarens arbetsuppgifter hade företräde och detta var en orsak till varför PAS gav avkall på omvårdnadsuppgifter. Detta i kombination med otydlig arbetsbeskrivning ledde till psykisk stress och frustration. Det är av betydelse att sjuksköterskor utarbetar nationella samt lokala arbetsbeskrivningar för vad som skall ingå i rollen som PAS inom njurmedicin.

This essay discusses the subject of people who experience a positive approach towards their bodies. It uses a phenomenological approach through qualitative interview with five people that were asked about how they experience comfort around their bodies. The aim was to understand the experience of having a positive approach to the body, with regards to feelings and situations. The result showed that acceptance, respect, actions made with consideration as well as healthy habits of thinking was carried out as the main aspects of having a positive approach to their bodies. This brought feelings of joy, gratitude, comfort, ease and the like. This is a growing field of knowledge, and this essay hope to contribute to a greater conversation concerning well-being and health.

<p>Kvinnor reflekterar oftast inte över sitt könsorgans betydelse förrän de konfronteras med sjukdom eller komplikation kring det. Kvinnor som genomgår gynekologisk operation kan lida av känslor som otillräcklighet och skam p.g.a. okunskap och för-domar. Arbetets syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser i samband med gynekologisk operation. En systematisk litteraturstudie gjordes, där 15 veten-skapliga artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas sju teman som berör operationsbeslutet, information, oro, smärta, sömn, tillfrisk-nandet samt vårdtiden. Resultatet visade att tiden i samband med gynekologisk ope-ration upplevdes på många olika sätt. Tiden innan operationen präglades av kvin-nors behov och önskan om muntlig och skriftlig information. Det framkom även att upplevelsen av oro påverkade patientens smärtnivå negativt. Efter operationen upp-levde vissa en lättnad medan andra hade sömnsvårigheter och ett problematiskt till-frisknande. Uppfattningen av vårdtiden påverkades av alla dessa faktorer. Slutsatser av studien visade att bristande information ledde till preoperativ oro, vilket i sin tur kunde leda till ökad postoperativ smärta. Dessa faktorer medförde ett försämrat väl-befinnande som kunde resultera i negativa upplevelser av vårdtiden och i förläng-ningen även en negativ inställning till vården som helhet.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.</p>

Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ”moderna” utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den. Intervjuerna visar också att de har mycket kunskaper kring utemiljön, men möjligen inte erfarenheten för att våga använda den fullt ut. Vi kunde också finna att Naturskolan, som bidrog med pengar också hade en stor påverkan i utformningen av utemiljön.

No description available.

Kvinnor reflekterar oftast inte över sitt könsorgans betydelse förrän de konfronteras med sjukdom eller komplikation kring det. Kvinnor som genomgår gynekologisk operation kan lida av känslor som otillräcklighet och skam p.g.a. okunskap och för-domar. Arbetets syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelser i samband med gynekologisk operation. En systematisk litteraturstudie gjordes, där 15 veten-skapliga artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet redovisas sju teman som berör operationsbeslutet, information, oro, smärta, sömn, tillfrisk-nandet samt vårdtiden. Resultatet visade att tiden i samband med gynekologisk ope-ration upplevdes på många olika sätt. Tiden innan operationen präglades av kvin-nors behov och önskan om muntlig och skriftlig information. Det framkom även att upplevelsen av oro påverkade patientens smärtnivå negativt. Efter operationen upp-levde vissa en lättnad medan andra hade sömnsvårigheter och ett problematiskt till-frisknande. Uppfattningen av vårdtiden påverkades av alla dessa faktorer. Slutsatser av studien visade att bristande information ledde till preoperativ oro, vilket i sin tur kunde leda till ökad postoperativ smärta. Dessa faktorer medförde ett försämrat väl-befinnande som kunde resultera i negativa upplevelser av vårdtiden och i förläng-ningen även en negativ inställning till vården som helhet.