Studien syftar till att nå kunskap om hur fritidslärare arbetar konfliktförebyggande på fritidshemmet och hur de arbetar med att lära elever att själva hantera konflikter. De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka metoder använder åtta fritidslärare i syfte att förebygga konflikter? Vilken typ av stöttning anser fritidslärarna att eleverna behöver för att hantera konflikter? Vilka metoder använder fritidslärarna för att lära eleverna att själva hantera konflikter? Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare på sju olika fritidshem inom två kommuner. Studien visar att fritidshemmen arbetar konfliktförebyggande på olika sätt. Fritidslärarna nämner dock inga vedertagna metoder men däremot kan det som nämns i intervjuerna kopplas samman med befintliga metoder såsom medling och observation. Studien pekar också på att fritidslärarna anser att eleverna bör lära sig att själva hantera konflikter. Detta arbetar de med genom att diskutera och reflektera kring konflikter samt genom roll- och forumspel. När eleverna själva hanterar konflikter krävs det enligt fritidslärarna att det finns tillit elever och fritidslärare emellan, annars riskerar konflikterna att bli destruktiva.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Inledning Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen. Syfte Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen. Metod Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor. Resultat Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.

Denna studie undersöker miljöns betydelse för det konfliktförebyggande arbetet i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och bygger på intervjuer med förskollärare utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visar att förskollärare var överens om att miljön har en betydande roll för det konfliktförebyggande arbetet i förskolan. Resultatet visar även olika exempel på hur förskollärare arbetar och utformar miljön på förskolans avdelningar. Det kan handla om avdelningens planlösning, vilket material som finns på avdelningen och var förskollärarna väljer att placera ut materialet. Vår slutsats efter genomförd studie är att miljön har en avgörande roll i det konfliktförebyggande arbetet i förskolan. Vidare visar studien en relation mellan tydlighet i miljön och det konfliktförebyggande arbetet. Genom att se miljön som föränderlig kan den används som ett verktyg och vara en utgångspunkt i verksamhetens utformning. Studien visar även att när barnens intresse finns i åtanke under miljöns utformning minskar risken för konflikter.

AbstractThe goal of the study was to conduct an in-depth investigation of how conflicts are resolved in schools, from a pupil- and a teacher perspective. Our intention was to view and compare pupils and teachers different opinions in the school environment. A major focus was put on different ways teacher handle conflicts and how they try to prevent them. The material was acquired by interviews with both teachers and pupils.The study is based on Jean Piagets and Lev Vygotskijs visions about the cognitive developmental stage for children. The result of the study shows the teachers need to be attentive and also that the pupils generally do not notice when the teacher works to prevent conflicts. Both pupils and teachers agreed where the conflict took place and what the conflicts generally revolved around. Both parties also agreed that the best solution is to talk about the situations and create a comfortable climate in the classroom.

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta. Olika författares syn på konflikhantering och konfliktförebyggande arbete lyfts också fram.SYFTE:Syftet är att studera hur ett antal lärare arbetar konfliktförebyggande i klassrummet samt hur de hanterar konflikter genom att använda svenska och estetiska uttrycksmedel på ett sätt som främjar elevernas lärande.METOD:Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i år 1-6.RESULTAT:Samtliga pedagoger anser att arbetet med konflikter är viktig för elevernas välmående. De flesta av de tillfrågade har inte reflekterat kring hur de kombinerar konfliktarbetet med ämnena svenska och estetiska uttrycksmedel. Under våra intervjuer, då de tvingadesreflektera över sitt arbetssätt, visade det sig dock att de flesta på flera olika sätt använder sig av ämnena som medel i arbetet med konflikter.

Syftet med studien var att belysa förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med att förebygga och hantera konflikter i en barngrupp bestående av toddlare. Studien är en kvalitativ studie där tre enskilda förskollärare har intervjuats för att få deras beskrivningar om hur de arbetar tillsammans med toddlarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv, som kunde spåras i samtliga intervjuer. Förskollärarna beskrev att de arbetade med att stödja sociala samspel och betonade vikten av språk och kommunikation, men även kunskapen om barns proximala utvecklingszoner användes i arbetet med att förebygga och hantera konflikter. Detta visar på ett sociokulturellt perspektivs tankar om barns utveckling, socialt samspel och språkets betydelse. Resultatet av studien visar att förskollärare beskriver att de arbetar på olika sätt med att förebygga konflikter. En viktig aspekt av det konfliktförebyggande arbetet är att ständigt vara närvarande och delaktiga som förskollärare. Förskollärarna beskrev även att det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsplanen används i arbetet med att förebygga konflikter. Arbetet med konflikthantering består till stor del av att vara närvarande som förskollärare, men även att visa på alternativ. Denna studie tyder på att det finns flera metoder som kan vara framgångsrika i arbetet med att förebygga och hantera konflikter.