• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Från Barnkrubba till Lpfö 98. Förskolan, pedagogiken och yrkesrollens utveckling / From childcrib to curriculum 98. Nursery school, pedagogics and development of the profession

Freij Gunnarsson, Johanna, Rehngren, Jenny January 2008 (has links)
BAKGRUND: Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ettindustrisamhälle till att nu vara ett informationssamhälle. Då samhället harförändrats har detta även påverkat förskolan som institution. Förskolan hargått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. Förskollärarutbildningen harförändrats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhälleliga förändring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige år 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch läroplan, Lpfö 98. För att kunna få fram ett svar har vi utgått frånföljande tre frågeställningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhållningssätt vuxit fram? Hur harförskolans framväxt skett utifrån ett genusperspektiv?METOD: Undersökningen är genomförd som en litteraturstudie. Vi har använt oss avett kvalitativt arbetssätt. Metoden är vald med syfte att kunna studera ettfenomen som sträcker sig över ett långt tidsperspektiv.RESULTAT: Förskolan som institution har utvecklats från en form av välgörenhet sombedrevs av kvinnor, till en pedagogisk institution med en egen läroplan, / Uppsatsnivå: C
2

Drömmen om ett bättre folk : Hygienismen i barnkrubban under 1930- och 40-talen

Rosenquist af Åkershult, Moa January 2021 (has links)
I den här uppsatsen undersöks hur det hälsofrämjande arbetet i barnkrubban organiserades under 1930-och 40-talen och hur detta arbete kan förstås i förhållande till de hygienistiska ideal som rådde i samhället under denna tid. För att göra detta har journalkort, fotografier samt besiktningssprotokoll från en enskild barnkrubba – Engelbrekts barnavårds- och husmoderskolas barnkrubba – fungerat som studieobjekt. Resultatet har analyserats utifrån Foucaults biomaktbegrepp samt hans två maktbegrepp disciplinär och liberal styrningsrationalitet. Uppsatsens slutsatser är att det går att finna flertalet spår av hälsofrämjande arbete i barnkrubbans planlösning och interiörer, bland annat i förekomsten av läkarrum samt fotografier av avskalade och lättstädade lokaler och personalens vita kläder. Uppsatsenvisar även att det hälsofrämjande arbetet organiserades på två övergripande vis. Dels genom att skapa hälsosamma miljöer, genom att de vuxna tvättade, städade, skapade goda måltidssituationer och erbjöd utomhusvistelse. Dels genom att barnkrubban fostrade barn, föräldrar och personal till mer hygienistiska normer. Denna fostran tog praktisk form bland annat genom noga planlagda miljöer, registrering av barns hälsa och hemförhållanden och en panoptisk övervakning. På dessa vis fungerade barnkrubban som en utövare av biomakt och var en del av en samhällelig strävan efter att skapa ett friskare och starkare folk.
3

I barninstitutionernas barndom

Adlercreutz, Caroline, Kongo, Ane January 2010 (has links)
Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna. Frågeställningar vi utgått ifrån är: När inrättades de första barninstitutionerna i Estland och Sverige, varför bildades de, vad var de till för och hur har de sett ut? Vilka var de tidigaste pedagogerna och vilka var deras grundtankar om barn? Har de tidigare pedagogernas barnsyn påverkat lärarinnornas syn på barn? Metoden som används är en innehållsanalys där materialet är hämtat från tryckt litteratur samt elektronisk media. Den tidigare forskningen belyser bl. a. Fröbels, Owens och Pestalozzis idéer och tankar kring barninstitutionerna och deras syn på barn.
4

Förskolan - till er tjänst : En kritisk diskursanalys av en medial debatt om förskolan / The preschool - at your service : A critical discourse analysis of a media debate about the preschool

Sjöö, Mia January 2016 (has links)
In this study I wanted to find out what is said about the preschool in a media debate that took place on a discussion forum of a Swedish newspaper’s web site in 2016. Through critical discourse analysis I have tried to find out what is said and reflect upon what it says about the preschool. Critical discourse analysis focuses on the text, the interaction and the context to find out how different discourses are being drawn upon within the interaction to reproduce or modify the given context. My results show that the studied media debate takes place within a modernistic order of discourse where the preschool as a producer of results and as a business company is at stake. This is the preschool as an institution, where the child needs to develop certain abilities, and as a producer, offering a service to the consumer; the parent. Half of the participants of the debate are questioning the preschool and claim that the institutionalization of children has gone too far. The preschool isn’t able to deliver when it comes to care and security for the little child, according to the critics. The other half of the participants defend the preschool as an institution and see it as a necessary part of the childhood, both as a practical solution for the modern society and for what it can give the child when it comes to learning and preparing for the future. The critics and the defenders can be understood as acting within different historical discourses of the preschool. The critics use arguments from the discourse of the child-crib, a socially determined childcare from the 19th century. The defenders use arguments from the discourse of the kindergarten, a pedagogically determined nursery school with its roots at the turn of the last century. The debate takes place within a certain understanding of the preschool which therefore is being reproduced, even though there are tendencies towards a more postmodern understanding in some of the written arguments. The preschool in the debate show signs of colonization by the systems of money and power, through what Fairclough calls marketization of discourse, discourse of bureaucracy and discourse of counseling. The preschool under debate is a preschool within the global market of free trade, where changing power relations lead to feelings of insecurity and the need for control. Throughout the debate one power relation is taken for granted, that is the relation between the debater and the debated, between the adult and the child.
5

Hur toddlare använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer i Sverige och Schweiz : En jämförelse / How toddlers use nonverbal communication concerning conflict situations in Sweden and Switzerland A comparison : A comparison

Bisso, Fabio January 2018 (has links)
Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered.   The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed.   The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering.   Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data.     Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.

Page generated in 0.0531 seconds