Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered.   The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed.   The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering.   Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data.     Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.