Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan. Barnets förmåga till empati grundläggs tidigt i samspel mellan barnet och dess föräldrar. Trots detta är förskollärarens fokuserade arbete på barns utveckling av empati till klar fördel för barnet.  Den empatiska förmågan påverkar och skapar gynnsammare förutsättningar för barnets sociala samvaro, bättre konflikthantering, bättre relationer till andra barn och vuxna. Brist på empati kan leda till försvagad förmåga att skapa relationer till andra barn och vuxna, samt kan leda till mobbning eller utanförskap. Det kan även försvåra barnets kommunikation och konflikter barnen emellan blir svåra att reda ut. Den empatiska förmågan utvecklas med fördel genom övningar och samspel i förskolan. Övningarna består t.ex. av rollspel och samspelet i vardagen barn och vuxna emellan kräver närvarande förebilder i förskollärarna, samt uppmuntran när barnet visar god empatisk förmåga till andra barn.

Bevekelsegrunden till psykopati är än idag en omdebatterat ämne. Miljöpåverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa två faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker går än idag isär. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmågan att skapa resonans mellan människor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda på personer med autism och autismspektrumstörning, där resultatet pekar på att störningarna beror på en defekt i speglingssystemet. Man har kunna se att hos dessa individer uppstår betydligt svagare signaler vid observationer av handlingar, från amygdala och insula där bl.a. känslor och språk finns lokaliserade i hjärnan. Liknande studier har gjort på psykopater men då man inte kunnat koppla samman den abnorma hjärnaktiviteten med en lägre eller avsaknad av spegelneuronaktivitet. Än så länge har vi faktiskt långt kvar innan vi fullt kan se dessa forskningar kring spegelneuronernas lokalisering och funktioner i hjärnan men denna teori, om än inte prövad på empirisk grund, är ett viktigt steg till att förstå uppkomsten av empati och inlärning hos människan. Med denna studies resultat, hoppas jag kunna bygga grunden för ny forskning inom ämnet psykopati som kanske kan ge oss svaren på varför vissa människor utvecklar denna störning.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken mån trumsetslärares tendenser att främja notläsningsbaserade verksamheter kontra gehörsspelsbaserade dito, samt det sätt som dessa olika moment utförs på, är ett resultat av hur de själva blivit undervisade. Tidigare forskning på bland annat spegelneuroner ger vid handen att olika handlingsprogram lärs in omedvetet hos en person vid kontakten med andra människor, för att vid ett senare tillfälle kunna manifesteras i handlingar likartade den som personen iakttagit. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra trumsetslärare från kulturskolor i Storstockholmsområdet. Resultatet visar att respondenterna med viss variation visar relativt stora likheter med sina respektivelärare särskilt med avseende på proportionerna i vilka de använder notspel respektive gehörsspel. Flera av respondenterna utför vidare undervisningsmoment på ett sätt som nästan är identiskt med hur de utförde det som elever. I de fall då respondenterna avviker från sin lärares didaktiska stil, har de snarast lagt till olika moment i undervisningen som inte förekom under deras elevtid.

Denna studie är gjord på ämnet learning tracks, dvs auditiva instuderingsfiler för vokalmusik. Det finns ingen historisk forskning eller annan tidigare forskning på ämnet men man vet att det har förekommit som fenomen inom genren barbershop lika länge som den portabla kassettbandspelaren, och på senare år utvecklats mycket i och med internet samt möjligheten att spela in och editera musik på en hemdator. Angränsande forskning om spegelneuroner, inlärning på gehör och körmetodik har studerats som forskningsgrund och det sociokulturella perspektivet samt variationsteori är studiens teoretiska perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka variationer i musikaliskt resultat samt i elevernas upplevelse av instudering som kan urskiljas kopplat till notbaserad instudering av körmusik, respektive instudering med hjälp av instuderingsfiler som komplement. Två testgrupper, en som fick jobba med instuderingsfiler som komplement till noter och en som bara fick instudera med noter, jobbademed ett stycke musik under fyra lektionspass som observerades och ljud spelades in för att kunna följa progressionen i instuderingen. En enkät till samtliga elever som deltog som frågade om deras upplevelse av instuderingen fylldes i direkt efter studiens avslut. Resultatet var tydligt, både utifrån testgruppernas musikaliska prestation och ifrån deras egen upplevelse av instuderingen, instuderingsfiler var för dem bättre än enbart noter. Resultatet går även att tydligt knyta an till den angränsande tidigare forskningen på ämnet. Även om studien är tydlig behövs det mer forskning inom detta område. / This study is on the subject of music learning tracks for learning a capella music. While there is no specific research on the subject yet it has been known as a phenomenon in the genre of barbershop harmony for as long as the tape recorder has been around, and has grown into a well-established business because of the internet and the possibilities of editing music on home computers. Earlier research in surrounding areas such as choir methodology, ear training and mirror neurons have laid the research ground for the study, and the theoretical perspectives which the data was analyzed through are the sociocultural perspective and variation theory. The purpose of this study is to explore variations in musical results and the pupils experience of learning that can be detected between a group that studies with learning tracks and a group that studies without learning tracks. The two groups were followed learning the same piece of music during four classes through observation and recording of sound. Directly following the last class, the students answered a survey about their experience of the learning process. The results were clear, both from the difference in musical results and from the answers in the survey, learning tracks are better for learning new music than just using sheet music. The results also connect to earlier research in surrounding areas, but even though the results of this study are clear more research is needed in this specific area.

Denna uppsatsen undersöker varför våld i film är så utbrett och populärt. Jag använder mig av ett evolutionärbiologiskt perspektiv, som tidigare inte använts vid filmforskning i så stor utsträckning. Istället har filmforskning och andra studier på människans beteende oftast utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen är av typen ”forskningsöversikt” vilket innebär att jag inte har gjort någon klassisk analys på ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanställt en stor mängd forskning från andra forskare. För att kunna svara på min frågeställning har jag behövt forska inom mänsklig evolution, audiovisuell perception samt våld i film. Den viktigaste bokenför uppsatsen kom att bli Torben Grodals Embodied Visions. Huvudfrågan i min frågeställning löd: Vilka faktorer ligger enligt tidigare forskning bakom populariteten av våldsskildringar?Svar: 1. Film är utformad för att påverka oss, aktivera känslor. 2. Det som påverkar ossallra mest är de bilder som påminner om de djupast rotade mekanismerna inuti oss. 3. Av evolutionära skäl ingår våld och aggressivitet bland dessa djupt rotade mekanismer. / This paper examines why violence in films is so widespread and popular. I use an evolutionary biological perspective, that has not previously been used in film research as much. Instead, the film research and other studies on human behavior usually originate from a social constructionist perspective. The essay is a "research review", which means that I have not made a classic analysis of a cinematic work or empirical data, but have collected a large amount of research from other scientists. To be able to answer my question, I had to do research in human evolution, audio visual perception and violence in film. The most important book for the essay came to be Torben Grodals Embodied Visions. The main question in my research question was: What factors are in accordance with previous research behind the popularity of graphic violence? Answer: 1. Film is designed to affect us, activating emotions. 2. what affects us the most is images that reminds us of deeply rooted mechanisms inside us. 3. of evolutionary reasons, violence and aggression are among these deep-rooted mechanisms.

Abstract The purpose of this study is to explore similarities and differences between preschools in Sweden and Switzerland by focussing on how infants use nonverbal expressions in conflict situations. The target group of 1-2 year old children does not yet have an adequate verbal language and therefore has to communicate nonverbally. Watzlawick's communication theory states that a person cannot not communicate; in my study I have mainly employed the five axioms of his theory and observed the so called mirror neurons, which play a key role when humans interact. Conflict theories and conflict resolution strategies are also considered.   The methodological approach employed in this study combines a qualitative fieldwork with a quantitative systematization of data in order to construct a full representation of the differences and similarities that the observations have revealed.   The study shows that there are significant differences in the way children get into conflict situations and how they try to overcome them. In order to clarify why these differences appear, the discussion of the study includes the Swedish pre-school system with its relatively large nursery schools, and also the Swiss education system, where the reference to discipline is more pronounced than in the Swedish education system. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur barn använder det icke-verbala språket vid konfliktsituationer samt att göra en jämförelse mellan förskolor i Sverige och Schweiz. Detta för att utforska skillnader och likheter mellan dessa två länder. I centrum för min observation står barn i åldern 1-2 år, då denna grupp ännu inte har utvecklat ett adekvat verbalt språk och därmed behöver kommunicera på ett icke-verbalt sätt. Watzlawicks kommunikationsteori fastslår att en människa inte inte kan kommunicera och denna grundsats har störst utrymme i min studie där fokus ligger på hans fem axiom inom kommunikation. Ytterligare tas hänsyn till spegelneuroner vilka spelar en nyckelroll när människor interagerar med varandra, likaså teorier inom konflikthantering.   Den metodologiska ansatsen är en kombination av en kvalitativ fältforskning och kvantitativ systematisering av data.     Studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan hur barn hamnar i och hanterar konfliktsituationer i dessa två länderna. För att förklara dessa skillnader riktas blicken mot den svenska förskoleverksamheten med relativt stora barngrupper och mot den schweiziska pedagogiken som kan konstateras vara hårdare när det gäller disciplin.