This study focuses on the imitative and contaminative creative practices of the Renaissance period, and specifically on how the work of classical authors and playwrights influenced the dramaturgy of Ben Jonson. By 'dramaturgy' I refer to the theories and practical choices that are made when composing a piece of drama, an art form that I see as a primarily intended for performance.1 In line with practice standard to Renaissance studies I generally use the term 'classical' in the non-technical manner to refer to the periods of history in which the Greek and Roman civilisations flourished, roughly from the mid-fifth century BC to the first century AD.

Denna studie belyser hur pedagoger och annan personal inom skolan och fritidshem använder sig av drama som arbetsverktyg. Teoriöversikten innefattar hur dramapedagogiken uppstått, hur olika forskare ser på drama och skolverkets läroplan (2011). Studiens resultat visar att de intervjuade informanterna använder sig av drama på olika sätt. Däribland i inlärningssituationer, konfliktlösningssituationer och att för att stärka elevernas självkänsla och samarbetsförmåga. Informanterna lyfter fram både ämnesintegration, temaarbeten och olika teaterföreställningar som arbetssätt i studien. Studiens resultat visar även vad informanterna anser att drama som arbetssätt leder till. Det som framkom var att de ansåg att eleverna fick en direktkunskap vid användandet av drama, eleverna fick en bättre förståelse för varandra vid konflikter och att drama passar för både svag och starkpresterade elever. Att eleverna blev personligt utvecklade, gav trygghet och engagemang hos eleverna framkom i studien liksom att eleverna lärde sig utifrån en helhetsprocess. Informanterna i studien beskriver sin syn på drama i samverkan med andra ämnen. En informant betonar att drama i ämnesintegration leder till att pedagogerna på skolan lättare kan göra en formativ bedömning av eleverna. Det innebär att pedagogerna på skolan ser till vad eleven lärt sig under hela ämnesintegrationen och inte vid endast ett tillfälle. Några informanter betonar att det är viktigt att alla pedagoger arbetar mot samma mål för att kunna arbeta ämnesövergripande med drama. Som hinder för att kunna utföra drama inom skolan och fritidshem anges tid, resurser, miljö och professionalitet hos pedagogen som skäl. Informanterna menar att möjligheterna med drama är att eleverna får en helhetsupplevelse och att estetiska arbetssätt gynnar alla elever. Möjligheten att arbeta med drama ämnesintegrerat anser några informanter i studien vara att alla pedagoger arbetar mot samma mål. Den här studien omfattar en kvalitativ forskningsmetod som innebär intervjuer av 5 informanter. De som ingår i studien är två grundskollärare, en barnskötare och två dramapedagoger, varav två är män och tre är kvinnor. Fyra arbetar på kommunala skolor och en på friskola. Det gör att studien visar upp en variation av informanternas uppfattningar av drama som arbetssätt, trots att informanterna bara är fem till antalet.

Thesis (EdD)--Open University.

Thesis--Basel. / Vita. Includes bibliographical references (p. 210-212).

Inaug.-diss.--Münster. / Vita.

Inaug.-diss.--Kiel. / Lebenslauf. Zitierte literatur": p. 94-95.

Thesis--PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2003. / Includes bibliographical references.

Thesis (MTech.degree in Drama) / The aim of this study was to direct drama script of MARAT/SADE by Peter Weiss for the stage. The presentation of drama scripts includes a complicated process of preparation - a study of literature, investigation and experimentation with directing methods and play-production techniques. The life and work of Peter Weiss, is investigated, as well as the production techniques of Antonin Artaud, Bertolt Brecht and Peter Brook. This study forms part and compliments the practical component which was a stage production of MARAT/SADE on 10 to 13 May 2000 at the Rostrum theatre, Technikon Pretoria.

<p>Alan Ayckbourn claims that he has always been facinated by time as an aid to dramatic story telling. The thesis examined how Ayckbourn manipulates the dramatic timeframe, often in an unconventional manner, as a device to aid both the development of dramatic narrative and the development of characterisation within his plays.</p>

<p>Alan Ayckbourn claims that he has always been facinated by time as an aid to dramatic story telling. The thesis examined how Ayckbourn manipulates the dramatic timeframe, often in an unconventional manner, as a device to aid both the development of dramatic narrative and the development of characterisation within his plays.</p>