Syftet med studien är att få en bredare kompetens om hur små barn lär matematik i samspel med andra. De frågeställningar som arbetet har är följande: Vilka matematiskakunskaper använder små barn i samspel med andra? Vilken betydelse har omgivningen på barns matematikinlärning? Jag använde videoobservation som mätningsinstrument för att få svar på frågeställningarna. Empirin samlade jag in på en förskola där barnen var i åldrarna ett till tre år. Fokus riktades på de minsta barnen i åldrarna ett till två år.   Resultatet visar att barnen lär sig matematik när de får möjlighet att samspela med andra via leken. Samspelet sker mellan barn - barn och mellan barn – pedagog. Matematiken som barnen använder i samspel med andra är mätning, rumsuppfattning, antal, sortering och klassificering, geometri och mönster. Via videoobservationerna syntes det att barnen är måna om att dela med sig av sina kunskaper till sina medmänniskor.   Omgivningen visar sig ha betydelse på vilken sorts matematik barnen kommer att få lära. Miljön, materialet och pedagogens förhållningssätt är faktorer som förenklar eller begränsar barnens matematikinlärning. Det är betydelsefullt att barnen får leka och samspela med andra för det är här de får möjlighet att utforska, utveckla och bygga vidare på de kunskaper som de redan har.

Syftet med detta arbete var att synliggöra olika tillvägagångssätt hos pedagoger i förskolan när de utformar matematiska bygg- och konstruktionshörnor för de yngsta barnen samt att synliggöra vilka faktorer som är betydelsefulla för arbetet med matematik för små barn. I denna studie valde vi att besöka tre olika småbarnsavdelningar på tre olika förskolor. Vi har haft för avsikt att intervjua två pedagoger på varje besökt avdelning och ställa frågor bl.a. om deras arbete med matematik, bygg- och konstruktionshörnor och små barns lärande. Vi har även använt oss av observationer som metod, vilket har gått ut på att vi studerat de olika bygg- och konstruktionshörnorna samt dokumenterat dessa med hjälp av fotografering. Efter att all data bearbetats presenterades resultatet i form av en sammanfattning av varje intervju samt en beskrivning av varje observerad miljö. Innehållet i intervjuerna har analyserats med hjälp av både Vygotskijs sociokulturella teori om barns psykiska utveckling och tidigare forskning. I resultatet har vi kunnat se att alla de intervjuade pedagogerna anser att det matematiska arbetet med små barn i förskolan handlar om vardagsmatematik och de betonar hur viktig pedagogens roll är. Vi har även kommit fram till att material och miljö är betydelsefulla faktorer i det matematiska arbetet med små barn. Andra faktorer som visat sig vara viktiga för små barns matematiska lärande är kroppsligt utforskande, samspel och lek. Allt detta har i sin tur synliggjort olika tillvägagångssätt för att utforma en matematisk bygg- och konstruktionshörna för de yngsta barnen i förskolan.

No description available.

Studiens syfte är att få ökad kunskap om förskolemiljöns betydelse och förskollärarens förhållningssätt till, och syn på små barns bildskapande i förskolan. Det är en kvalitativ undersökning där sju förskollärare på två olika förskolor i samma kommun i Norbotten intervjuats skriftligt via e-post. Studien utgår även ifrån den soiokulturella teorin som betonar samspel med andra som viktigt för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att förskollärarna ser på bildskapande som vikigt för små barns lärande och utveckling. Förskollärarna menar att genom bildskapande för barn till exempel möjlighet att uttrycka sina tankar oh känslor samt möjlighet att utveckla sin fantasi, motorik, språk, och samspel. Det framgår även att förskollärarna anser att bra material, avsatt tid för skapande och insprirerande vuxna är viktigt och ger goda förutsättningar. Resultatet visar vidare att förskollärarna anser att pedagogers inställning styr vilka material barnen får ta del av.

BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden. Under dessa undersökningsområden visade det sig att barnen svarade och resonerade på liknande sätt, fast på olika nivå utifrån ålder. Barn i alla åldrarna visade sig vara mycket positiva till engelska. De hade också en stor förståelse för engelskans influenser i vår vardag och i våra liv. / Uppsatsnivå: C

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel. Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor. Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området. I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom.

Barn och trygghet i förskolan – en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper. Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan. Antal sidor: 28 Children and their secureness at preschool – a study of preschool teachers’ opinions about small children’s sense of security in large preschool groups.

Bakgrunden till vår studie grundas i att vi båda uppmärksammat problematiken kring sorg och sorgearbete i nära anslutning till dödsfall, både privat och inom förskola. Vi anser att det är en mycket komplex och svår situation som vi i dagens samhälle samtalar relativt lite om. Vi väljer att rikta undersökningens fokus på just sorgearbete i och kring barngrupper för att få en generell bild av hur verksamheten arbetar. Syftet med studien är att undersöka om arbetet kring existentiella frågor sker kontinuerligt i förskolan eller om det enbart sker vid ett dödsfall i nära anslutning till barngruppen. Metoden vi valt att använda är kvantitativ i form av enkät. Enkäten skapades elektroniskt och publicerades i två Facebookgrupper vilket ledde till att 150 respondenter deltog i studien varav 116 är förskollärare, resterande är personal i förskolan såsom barnskötare och övriga pedagoger. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna (115 stycken) har erfarit dödsfall i nära anslutning till barngruppen. De tillfrågade anser att de har ett öppet klimat i verksamheten där frågor kring död/sorg får ställas men att barnen i sin tur inte känner sig lika trygga att ställa dessa frågor enligt respondenterna själva. Utbildning visade sig ha liten betydelse för om eller hur de arbetar med området. De som har erfarenhet av dödsfall knutet till barngruppen arbetar mer medvetet med död/sorg, exempelvis vid samtal kring barnlitteratur. Merparten tillfrågade känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem vid ett dödsfall i anslutning till barngruppen. Detta var dock tydligast i ålderskategorin 51-60. Större delen av respondenterna anser att fortbildning inom området är önskvärt.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ”Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap?”, ”Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap?”, ”På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande?”, samt ”Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn?”. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp. Intervjusvaren påvisar att barns spontana naturvetenskapliga verksamhet är en stor del av respondenternas arbete med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ser även sig själva och sitt engagemang och intresse som en viktig förutsättning för barns naturvetenskapliga lärande. Sitt arbete med naturvetenskap i förskolan beskriver respondenterna som att det mest handlar om ämnet biologi. Då respondenterna exemplifierade olika aktiviteter eller händelser som de menar speglar deras naturvetenskapliga verksamhet i förskolan så anger de bland annat arbete med växtprocesser, vattenlek, bygglek, årstider, väder, internet och naturkännedom. Genom dessa exempel påvisar respondenterna även aktiviteter inom kemi, fysik och teknik och inte bara inom biologi.