Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskapen om pedagogers syn på omsorg samt deras upplevda förutsättningar för att ge omsorg till de små barnen i förskolan. Mina frågeställningar är: •Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av omsorgsarbetet?•Vilka reflektioner har pedagoger angående förskolans uppdrag gällande omsorg, lärande och undervisning?•Vilken syn har pedagoger på sina förutsättningar för att kunna ge omsorg till små barn? För att uppnå syftet har jag genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer kring pedagogers syn på omsorgsarbetet med små barn. Mitt teoretiska perspektiv är ett utvecklingspsykologiskt och filosofiskt perspektiv. Studien har visat att omsorgsarbetet ofta är stressfullt för pedagogerna och att det är de stora barngrupperna som skapar stress hos pedagogerna. Det blir då svårt att utföra omsorgsarbetet och att trösta och bekräfta barnen. När barngruppen är för stor fungerar inte Noddings omsorgsetik vilket leder till misslyckade omsorgsrelationer (Colnerud 2006). I omsorgsarbetet anser huvudparten av pedagogerna att emotionell tillgänglighet är viktigt för de små barnen, vilken Stern (2003) bekräftar. Informanterna delger dock att de blir utmattade av att försöka vara emotionellt tillgängliga för alla barn då de oftast inte får trösta färdigt eller kan hjälpa alla barn samtidigt. Att inte få möjlighet till att trösta eller hjälpa alla barn kan i längden leda till medkänslans egna utmattningssymtom; compassion fatigue (Singer& Klimecki, 2014). Samtliga respondenter har sett omsorgsbrist i förskolan för de små barnen, vilket enligt informanterna tros bero på den stora barngruppen. De pedagoger med flest barn i barngruppen var de som bevittnat omsorgsbrist mest av alla pedagogerna, andra faktoren tros vara att pedagogerna har för lite utbildning om småbarnpedagogik och små barns behov. Samtliga informanter anser att omsorgen är grunden till lärandet men ser omsorgen som bortprioriterad av mer mätbara mål.

No description available.

I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018 s. 5) beskrivs det att pedagoger ska bidra barnet med förståelse för att kunna hantera sina känslor. I dagens samhälle möter pedagoger barn i förskolan från olika kulturer med olika erfarenhetsryggsäckar varav det barnet kan uppfattas utmanande av pedagoger. Syftet med vår studie är att bidra till att synliggöra hur pedagogers kunskap om anknytning används i förskolan för att stötta utmanade barns emotionella förmåga på småbarnsavdelning. Den metod som används för all datainsamling är kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade. Informanterna består av sex förskollärare och barnskötare verksamma i förskola och arbetandes på småbarnsavdelning, varav tre är förskollärare och tre barnskötare. Från det insamlade materialet analyseras samt diskuteras de angivna resultaten från samtliga intervjuer, detta genom teoretiska begrepp ur sociokulturell teori och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet har gett uttryck för en likartad syn hos informanter gällande hur pedagoger förhåller sig till att stötta utmanande barns emotionella förmåga genom anknytning. Det framkommer från resultatet att trygg anknytning skapas genom att en trygg bas arbetas fram och utmanande barn kan därigenom stöttas i sin emotionella förmåga. Tolkningen i studien görs att pedagogerna arbetar fram en trygghet för utmanande barn genom lyhördhet och genom lågaffektivt bemötande.

The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and thoughts pre-school children have on water – and sewage systems. The most interesting part will be to examine which components, of the water – and sewage systems, the children have knowledge about. Another interesting part to look into is whether the children’s age, gender and the pre-schools geographical position affects what the children knows about the systems. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews, with 15 children in the ages of 4-6. The investigational method was chosen because I wanted to hear the children’s view on the sewage system. The children were interviewed separately, and all the interviews were started with a discussion about toilets. Questions about water – and sewage systems were then asked, to elicit what each individual child knew about the systems. The result shows that the knowledge about water – and sewage systems differs a lot between the children. Some could only name one component, while others could up to six different parts. The age of the children didn´t affect the results, but it´s clear that the boys had more knowledge about the different systems, than the girls had. The children that go to a pre-school in an urban area generally had more knowledge about Sewage treatment, than the children in the rural area. / Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn ser på vatten och avloppssystemet. Intresset ligger i att undersöka vilka komponenter i vatten och avloppssystemen barnen har kunskaper om. Att jämföra vad som har betydelse för barnens kunskaper är också intressant för att se om barnens ålder, kön och förskolans geografiska läge har betydelse för vilka kunskaper de har. I studien ingick 15 förskolebarn åldern 4-6 år. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet. Barnen intervjuades var för sig och varje intervju inleddes med att prata om toaletten. Frågor om vatten och avloppssystemet ställdes för att få fram vad varje barn hade för kunskaper. Resultatet visar att kunskaper om vatten och avloppssystemet skiljer sig väldigt mycket mellan barnen, de kunde nämna mellan 1-6st olika komponenter. Ålder har inte betydelse, men pojkarna hade överlag mer koll på de olika systemen än flickorna. Barnen som går på en förskola i tätorten hade generellt mer kunskaper om avloppsreningen än barnen på landsbygden.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet. Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet? I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem. Aktiviteten avslutades med ett besök till toaletterna där rören uppmärksammades och avloppssystemet diskuterades. Resultaten visar att barnens uppfattningar om avloppssystem utvecklades. Till en början kände barnen främst till de synliga delarna av avloppssystemet, som toaletten och spolknappen. De kände inte till många funktioner som avloppssystemet har till exempel gallret och sanden som renar vattnet. Efter den pedagogiska aktiviteten hade barnens individuella förståelse för avloppssystemet förbättrats både när det gäller avloppssystemets komponenter och också dess funktioner. / The purpose of this study is to show how preschool children can learn about technical systems, in particular the sewerage system and how their perceptions of it changes after a pedagogical activity. The question this study intends to investigate is: What perceptions do 4-5 year olds have about the sewerage system before and after a pedagogical activity? The study is based on six children´s perceptions of the sewerage system. Qualitative interviews were used before and after a pedagogical activity to get an understanding of the children´s perceptions. In the pedagogical activity pictures of a simplified sewerage system were shown to explain how it could work. They then got to construct and test a simplified sewerage system several times. After this the same pictures were presented and the children had to put them together by them self to get a complete sewerage system. The activity was concluded with a visit to the toilets to look at the plumbing and discussions about the sewerage system.  The results of the study show that the children´s perceptions of the sewerage system developed. Initially the children primarily had knowledge about the visible parts of the system, like the toilet and the flush button. Their understanding of the functions of a sewerage system was also poor. After the pedagogical activity the children´s individual perceptions of the sewerage system had developed both regarding to the components and the functions of the sewerage system.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen.   Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen. Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog.   Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen. Deras medvetenhet kring forskningen om motorik är något som kan bli högre och borde diskuteras mer i arbetslaget för att medvetenheten ska bli den samma hos alla. / The purpose of this study is to investigate the pedagogues view of children’s motorical development with a orientation in natural environment and if the pedagogues are aware of the research on children’s motorical development with a orientation in natural environment The study is based on qualitative interviews. Interviews were conducted on five different preschools with six different teachers, both pre-school and nursery nurses. The preschools were placed in a medium-sized municipality in Sweden. Respondents worked in 1-3 years department, as this age group was selected for the survey.   The result shows that the pedagogues spends different amount of time in nature, depending on various factors. Aside from these factors, they are aware of the benefits nature offers to the motorical development and can not see any disadvantages for the motorical development. The pedagogues are to a certain point aware of the research on the subject, but believe that the awareness varies from pedagogue to pedagogue. The conclusion is that the pedagogues are aware of the benefits nature offers to the motorical development and all whishes to be outdoors more often. Their awareness of research on motor activity can be raised and should be discussed more in their teams so all can get the same awareness.

Book reading with children has long been advocated as an important activity for parents. An aspect of this that has not been studied to the same extent, is the importance of the way in which reading is done. Educating parents in this matter in the home environment allows an intervention to begin as early as possible and can also increase children's development of communication and interaction. The purpose of this study is to investigate whether video modeling of communicative strategies in interactive shared book reading in the home environment is a working intervention method for changing parents' ways of reading a book with their young children. This is done by way of investigating whether the use of a video has any effects on the communicative strategies of the parents and on the communicative activity and ability of the young child, in an intervention study with Single Subject Research Design. An instructional video was designed for the purpose of the study containing various communicative strategies for reading with young children. Then, two parent’s ways of reading books with their young children before, during and after intervention with the instructional video was studied. The result of the study indicates that the parents utilized the communicative strategies learned through the instructional video and that their use of these strategies increased over time. Furthermore, the result also indicates that the children's communicative activity and ability have increased over time. In order to draw general conclusions about interactive home-based reading through video modeling, more studies with a larger number of participants are necessary. / Bokläsning har länge förespråkats som en viktig aktivitet för föräldrar att göra tillsammans med sina barn. Något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning är betydelsen av vilket sätt bokläsningen sker på. Att utbilda föräldrar inom detta område i hemmiljö, möjliggör att intervention kan påbörjas så tidigt som möjligt och kan även generera vinster i barns utveckling av kommunikation och samspel. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om videomodellering av kommunikativa strategier vid interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö är en fungerande interventionsmetod för att förändra föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn. Detta undersöks genom att dokumentera effekten av användningen av en film på de kommunikativa strategierna hos föräldrarna samt på den kommunikativa aktiviteten och förmågan hos det lilla barnet i en interventionsstudie med Single Subject Research Design. En instruktionsfilm utformades för studiens syfte innehållande olika kommunikativa strategier vid bokläsning med små barn. Därefter studerades två föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn före, under och efter intervention med instruktionsfilm. Studiens resultat indikerar att föräldrarna tillägnat sig de kommunikativa strategier som lärdes ut via instruktionsfilmen samt att deras användning av dessa ökat över tid. Vidare indikerar resultatet även att barnens kommunikativa aktivitet och förmåga vid bokläsning har ökat över tid. För att kunna dra generella slutsatser om interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö genom videomodellering behövs dock fler studier med ett större deltagarantal.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

<p>Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: <em>Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola</em>, <em>Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor</em> samt <em>Kommunikation som stöd till föräldrar</em>. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll.</p> / <p>Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: <em>Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool</em>, <em>Factors that affects young children’s physical activity and eating habits</em> and <em>Communication as support to parents</em>. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.</p>

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll. / Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool, Factors that affects young children’s physical activity and eating habits and Communication as support to parents. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.