Bakgrund: En pedagogisk måltid på förskola innebär att personalen sitter med barnen och äter maten som serveras samtidigt som de har tillsynsskyldighet. Livsmedelsverkets riktlinjer för pedagogisk måltid är det enda styrdokumentet som finns för skolmåltider i Sverige. Dagens pedagoger får ingen utbildning i mat och måltider i den pedagogiska verksamheten vilket kan leda till en osäker måltidssituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa förskolepersonalens attityder till den pedagogiska måltiden samt vilka erfarenheter de hade av pedagogiska måltider på förskola. Metod: En webbaserad enkätundersökning genomfördes som riktades till förskollärare och barnskötare. Resultat: Det var 435 personer från 21 län i Sverige som svarade på enkäten. Analysen visade att majoriteten av förskolepersonalen åt pedagogiskt eftersom det ingick i deras arbete. De som inte åt pedagogisk måltid gjorde det främst på grund av behov av specialkost alternativt av ekonomiska skäl. Enligt förskolepersonalen handlade måltiden främst om att skapa en god måltidsmiljö så att barnen får en positiv upplevelse av måltiden. Den största fördelen med pedagogisk måltid var att det var ett bra tillfälle att umgås medan den största nackdelen var att måltiden upplevdes som ett stressmoment. En tredjedel av personalen ansåg att de följde riktlinjerna för pedagogiska måltider. Majoriteten av förskolepersonalen hade ingen kostrelaterad utbildning, men ansåg sig ha bra kunskaper om mat och måltider för barn på förskola. Slutsats: Förskolepersonal äter pedagogisk måltid i stor utsträckning och personalen är också positiva till att äta pedagogiskt. Genom att informera om livsmedelsverkets riktlinjer och genom utbildning i kost kan man skapa bättre förutsättningar till att ge barnen ökad kunskap om mat, och även skapa möjlighet för att nyttja måltiden det övriga pedagogiska arbetet. / Background: A pedagogic meal at preschool means that the staff is sitting at the same table with the children and eat the served food while they supervise the children. The NFA guidelines for pedagogic meal is the only policy document available for school meals in Sweden. Today's preschool teachers receive no training in food and meals in educational activities which results in an uncertain meal situation. Objective: The aim of the study was to highlight preschool staff attitudes regarding the pedagogic meal and their experience of pedagogic meals at preschools. Method: A web-based survey was conducted on preschool teachers and child caregivers to answer the purpose. Results: 435 people from 21 counties in Sweden responded to the survey. The analysis showed that most preschool educational staff ate pedagogic meal because it was part of their work. Those who did not eat pedagogic meal did it mainly because of special dietary needs or of economic reasons. According to preschool stuff the pedagogic meal was about to create a good meal environment so that children have a positive experience of the meal. The main advantage of the pedagogic meal was that it was a good opportunity to socialize while the biggest drawback were that the meal was perceived as a stress factor. A third of the surveyed felt that they followed the guidelines for pedagogic meals. Almost all had no nutritional education for children, but the respondents claimed to have good knowledge of food and meals for children in preschool. Conclusion: Many preschool staff eat pedagogic meal and the staff is also positive to it. By providing information about the NFA guidelines and through nutritional education, preschool staff can create better conditions to give children greater knowledge about food, but also for the rest of their educational work.

ABSTRACT Susann   Paulsson - Sitt här och språka med mig. En studie om förskolepersonals tankar och resonemang om språkutveckling och barn med språkstörning -Sit down and talk to me. A study of preschool pedagogues beliefs about language development and children with specific language impairment Antal sidor: 46 Syftet med studien är att få en inblick och en förståelse för förskolepersonals  resonemang och tankar om språkutveckling och barn med språkstörning. Mitt syfte är också att studera om det finns tillräckligt med en förståelse på en förskola om barn med språkstörning. Jag vill fördjupa förståelsen för hur ett urval av förskolepersonal tänker och resonerar därför har jag valt att studera en förskola närmare, syftet med studien är inte att kunna dra generella slutsatser om hur all förskolepersonal tänker. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: -   Hur resonerar förskolepersonalen om hur de utvecklar barns språk- och  kommunikation? -   Vilken syn har förskolepersonalen på språkstörning? -   Vilka tankar har förskolepersonalen i hur de möter barn med språkstörning? Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes med fem personer med olika professioner som alla arbetar inom förskolan. De intervjuade är fem stycken, tre förskollärare, en förskolechef och en specialpedagog. Resultaten visar att förskolepersonalen resonera samstämmigt om hur de utvecklar barns   språk- och kommunikation. Det viktiga är att en vuxen lyssnar på barnen samt att de ”språkar” i stor omfattning med barnen. När det gäller vilken syn förskolepersonalen har på språkstörning visar resultatet att begreppet språkstörning inte helt är ett vedertaget begrepp i förskolan och en viss osäkerhet finns bland en del förskolepersonal om vad det innebär att ha en språkstörning. När det gäller de tankar förskolepersonalen har angående bemötandet av språkstörda barn visar resultatet att det är på pedagogen ansvaret ligger att mötet med det språkstörda barnet blir kvalitativt. Resultatet visar även att de tänker att det är viktigt att vara nära barnet i leken. Slutsatsen av studien är att en förståelse finns bland   förskolepersonal om barn med språkstörning. Dock finns en viss osäkerhet angående den reviderade läroplanen (Lpfö 98, reviderad 2010) och barn med språkstörning, förskollärarna tolkar att det är deras ansvar att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd. Sökord: Förskolepersonal, resonemang, språkstörning och språkutveckling

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit. Dessa är förskolepersonalens närvaro som ansågs vara av vikt och en central del i barns relationsskapande. I Skillnader och likheter i barns relationsskapande framkom det fler skillnader än likheter i våra intervjuer. Barns lek ansågs även den vara en central del i förskolan och i barns relationsskapande. Den sista kategorin var svårigheter som kan uppstå i barns relationsskapande där olika faktorer som bidrar till dessa svårigheter lyftes. Dessa fyra kategorier är något som vi anser är grundläggande för vårt slutresultat.

Syftet med studien var att få kunskap om svenskspråkig förskolepersonals uttryckta tankar och erfarenheter av kommunikation och samverkan med föräldrar med andra modersmål. Me-toden som användes för insamling av data var enskilda intervjuer med fem informanter. Mate-rialet har tolkats och analyserats med inspiration av det sociokulturella perspektivet. Förskolepersonalen beskriver olika tillvägagångssätt i samtal med föräldrar som anpassat tal, engelska, kroppsspråk, bilder, film, och genom att konkret visa. Olika översättningsverktyg i lärplattor används men de anses inte tillförlitliga eftersom översättningar inte alltid stämmer. Innehållet i dagliga samtal med föräldrar som saknar eller endast har lite kunskaper i svenska uppges främst handla om enkla praktiska saker runt barnen och verksamheten. I samtal med tolk informerar personalen om verksamheten samt läroplanens innehåll och mål i relation till barnen. Film och foton används också i de tolkade samtalen för att skapa förstå-else enligt personalens beskrivningar. Förskolepersonalen belyser vikten av barns och föräld-rars trygghet i förskolan i relation till samverkan. Trygghet anses uppnås genom att föräldrar görs delaktiga i vad barnen gör i verksamheten. Olika samverkansformer förekommer enligt personalen och utvecklingssamtalet är den form som alla föräldrar deltar i. Sociala samverkansformer som exempelvis drop-in fika och soaré är också uppskattade. Däremot uppges föräldramöten inte locka lika många föräldrar. Samtlig personal uppger att föräldrar är välkomna att vara med i förskolan men föräldrars brist på tid ses som hinder för deltagande. Ett öppet och tillmötesgående förhållningssätt hos personalen möjliggör föräldrars inflytande enligt personalens beskrivningar.

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagoger samt förskolechefers upplevelser kring kontakten och samverkan med socialtjänsten. Fokus ligger främst på kontakten kring orosanmälningar då förskolepersonal har en lagförd skyldighet att anmäla till socialnämnden när de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Tanken är att studien ska bidra till att ge en bättre insikt och förståelse för förskolepersonalens upplevelser av kontakten med socialtjänsten för att förhoppningsvis kunna leda till en bättre samverkan mellan verksamheterna. Socialtjänstlagen belyser att socialnämnden ska samverka med andra verksamheter när det kommer till barn som far illa, dock visar tidigare forskning att majoriteten av förskolepersonal har en negativ inställning eller en dålig upplevelse i kontakten med socialtjänsten. I denna kvalitativa studie har det utförts sju intervjuer med förskolepedagoger samt förskolechefer. Resultatet visar att förskolepersonalen överlag har positiva erfarenheter och är tillfreds med den kontakt de har med socialtjänsten, men att det finns vissa förutsättningar för att en god samverkan ska komma till stånd. En återkommande förutsättning var vikten av att ha en personlig och kontinuerlig kontakt mellan verksamheterna. Det framkommer även en del hinder som gör det svårare för att få till en optimal samverkan så som sekretesslagstiftningen och brist på återkoppling från socialtjänsten till förskolan.

<p>Syftet med denna studie var att studera och analysera hur anställda vid för-skolor i Sundsvalls kommun upplever sin arbetssituation och arbetsbelast-ning. Studien utgick ifrån tre förskolor där det valdes ut två anställda från varje arbetsplats. Vidare var syftet att utifrån en analys av dessa erfarenheter och upplevelser generera insikt och kunskap om ämnesområdet. Denna stu-die har en kvalitativ hermeneutisk ansats eftersom vårt syfte var att belysa upplevelsen av arbetssituation och arbetsbelastning. Resultatet visar på att det har stor betydelse hur arbetsledare leder och fördelar arbetet. Arbetssitu-ationen upplevs olika på förskolorna, några upplever att arbetsbelastningen är stor och någon upplever inte alls någon arbetsbelastning. Finns det ett bra samarbete mellan personalen fungerar arbetet utan problem. Ska arbetsupp-gifterna fördelas så att alla får göra lika mycket, då är det arbetsfördelningen av arbetsuppgifter som styr arbetet och det svårt att få ett väl fungerande ar-betsteam.</p>

Syftet med denna studie var att studera och analysera hur anställda vid för-skolor i Sundsvalls kommun upplever sin arbetssituation och arbetsbelast-ning. Studien utgick ifrån tre förskolor där det valdes ut två anställda från varje arbetsplats. Vidare var syftet att utifrån en analys av dessa erfarenheter och upplevelser generera insikt och kunskap om ämnesområdet. Denna stu-die har en kvalitativ hermeneutisk ansats eftersom vårt syfte var att belysa upplevelsen av arbetssituation och arbetsbelastning. Resultatet visar på att det har stor betydelse hur arbetsledare leder och fördelar arbetet. Arbetssitu-ationen upplevs olika på förskolorna, några upplever att arbetsbelastningen är stor och någon upplever inte alls någon arbetsbelastning. Finns det ett bra samarbete mellan personalen fungerar arbetet utan problem. Ska arbetsupp-gifterna fördelas så att alla får göra lika mycket, då är det arbetsfördelningen av arbetsuppgifter som styr arbetet och det svårt att få ett väl fungerande ar-betsteam.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur förskolans inomhusmiljö stödjer barns sociala samspel och på vilket sätt förskolepersonal utformar miljön för att främja barns interaktion med varandra. Denna kvalitativa undersökning genomförs på två olika förskolor där vi sammanlagt utför åtta stycken intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Resultatet visar att miljöns rum, material samt utformning antingen kan främja eller begränsa barns sociala samspel. Vikten av att ha en flexibel miljö framhålls samtidigt som vårt resultat synliggör tankar kring rummens storlek och utformning samt betydelsen av att erbjuda barn varierat och tillgängligt material. Utifrån vårt resultat kan vi se att förskolepersonal dock bör lägga större fokus på barns egna idéer och synpunkter och göra dem mer delaktiga i utformandet av förskolans miljö.

The overall aim of this study is to describe the preschool setting that is constructed in the preschool teacher’s planning conversations with a special focus on the border context in which this particular preschool is located. In what ways are the geographic location noticeable and what conceptions are established in their conversations? The study has a social constructivist approach and is informed by borderland theory which means that the focus is on the context and the participants in this context. The staff's experience is, however, seen as historically and culturally influenced by the context. With the support of borderland theory the study explores how the preschool´s borderland location has relevance to the social construction in the preschool studied. This research project is an observation study of a two- sectionpreschool in Sweden close to the Norwegian border which started in the spring of 2013. The preschool teachers were observed in staff meetings, all together and in smaller groups. The target group consists of educators and other staff. The Swedish ethical guidelines for research on children have been observed in all respects. The result shows how the staff of the researched preschool construct themselves as a unified us as opposed to them, not in terms of national borders, but in relation to their joint decisions on what they share and have in common and on who do not – the others. Keywords:Preschool, kindergarten, preschool teachers, border/national border, staff meetings/planning conversations, curricula and constructions/social construction / Denna licentiatuppsats har finansierats med medel från Nationella forskarskolan för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola, Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM, Dnr 729-2011-4652). Inom forskarskolan samarbetar Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola, som också är värdhögskola. Denna uppsats handlar om sociala konstruktioner av förskolans verksamhet som sker i förskolepersonalens planeringssamtal. Förskolans placering intill den svensk-norska gränsen samt hur barnens och personalens kulturella och nationella tillhörighet synliggörs fokuseras särskilt i analysen av samtalen.  Resultatet visar bland annat hur personalen på den beforskade förskolan konstruerar sig själva som ett gemensamt vi gemtemot de andra. De andra kan i detta fall handla om de som skrivit läroplanen eller förskolechefen som representant för förskolans styrning. Det blev också synligt hur barn och personal med ursprung i Norge inte konstrueras som de andra med en annan kultur utan ses ingå i en och samma gemensamma kultur som barn och vuxna med ursprung i Sverige. Däremot konstrueras barn och vuxna med bakgrund i ett utomskandinaviskt land som tillhörande de andra. Detta resultat handlar därmed inte om den faktiska landsgränsen utan om gränsen mellan vi och de andra, mellan det som är gemensamt och det som vi tillsammans bestämt inte tillhör det gemensamma.  Uppsatsen bidrar med en förståelse för förskolans planeringssamtal och de sociala konstruktioner av verksamheten och barnen som synliggörs i en specifik kontext.  Uppsatsen riktar sig till förskollärare, förskolechefer, forskare och andra som är intresserade av de sociala konstruktioner som sker i förskolans planeringssamtal.

I denna studie undersöks vad förskolepersonalen uppfattar som goda matematiska miljöer inomhus- respektive utomhus, samt hur dessa miljöer kan kopplas till läroplanens mål gällande matematik. Genom att låta personal i förskolan ta bilder på miljöer samt kommentera dessa bilder som de bedömer har goda förutsättningar för matematiskt lärande har vi, med hjälp av en semiotisk bildanalys samt en innehållsanalys, kunnat plocka ut viktiga aspekter i miljön samt vilka områden som förskolepersonalen lägger mest fokus på i de matematiska miljöerna. Resultatet visar att förskolepersonalen som deltagit i vår undersökning lyfter matematik som berör läroplansmålen på olika sätt och att många av personalens ord faller in under flera kategorier inom läroplanen. Miljöerna inom- och utomhus skiljer sig på flera områden men de gemensamma nämnarna i miljöerna är skapande och konstruktion. De goda inomhusmiljöerna är de som erbjuder ett välsorterat material och tillfällen för barn att arbeta finmotoriskt medan goda utomhusmiljöer erbjuder matematikinlärning med hela kroppen.