Syftet med denna studie är att studera förskolegårdars naturmiljöer och utifrån resultatet ta fram förslag på åtgärder som kan berika gårdarna med ytterligare naturinslag. Dessa åtgärder kan ge möjligheter som kan främja barns naturmöten, lek, lärande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar på förskolegårdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förståelse för betydelsen av förskolegårdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur på sina gårdar och de nämnde till exempel att mer växtlighet kan berika förskolegårdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet även hur förskolepersonalen i nuläget arbetar med natur på förskolegården för att öka barns naturintresse samt hur barn använde förskolegårdens naturmiljö. Vår slutsats utifrån studien är att i dagsläget är förskolegårdarna berikade med en variation av olika naturinslag och genom förskolepersonalens beskrivning kan en utmanande och utforskande lekmiljö skapas genom att tillföra fler naturinslag till förskolegården.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions: What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services? The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services. The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law. The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge. The analysis shows what prevents and facilitates the preschool staff's mandatory reporting process and the analysis shows the main parts that are based on the preschool staff's views on the mandatory reporting law. The analysis shows the preschool staff's approach to mandatory reporting requirements and how it is divided in two parts, it also describes how the concept of suspicion is perceived as a feeling that is shared within the workgroup, and the analysis shows the preschool staff's representation of the social services. The study concludes with a discussion of the study results and analysis, and the discussion also draws a link to the practice of social work. The discussion ends with a conclusion about the preschool staff’s work team and its significance for the mandatory reporting law.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring förskolans rutiner utomhus med fokus “Barn som inte vill vistas utomhus på förskolan”, vilket besvaras med forskningsfrågorna: Hur resonerar förskolepersonalen om hur de arbetar för att skapa attraktiva utomhusmiljöer och utomhusaktiviteter för att uppmuntra barnen att vistas utomhus? Hur resonerar förskolepersonalen om vilka faktorer som inverkar på barns utomhusvistelse? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt grundar sig i Kenneth Gergens socialkonstruktionistiska ansats. Insamling av materialet har skett kvalitativt genom fokusgruppssamtal med förskolepersonal. Resultatet i studien visar tre olika teman: Kläders inverkan på barns utomhusvistelse, kommunikation och gemenskap och barn som inte vill vara utomhus i förskolan. Det mest framträdande och givande i resultaten av vår studie var på vilket sätt förskolepersonalen samtalade om faktorer som inverkar på utomhusvistelse i förskolan. Det var tydligt framträdande att förskolepersonalen såg både möjligheter och begränsningar med utomhusvistelsen. Vi drar därmed slutsatsen att förskolepersonal är i behov av att samtala om ämnet barn som inte vill vara utomhus på förskolan i respektive arbetslag, eftersom det förekommer delade uppfattningar och åsikter angående möjligheter till barns inflytande i utomhusvistelsen samt möjligheterna som finns för barnen att vistas utomhus. Vidare drar vi även slutsatsen att kläder, kompisar och en osäkerhet av vad som finns utomhus leder till att barn inte vill vara utomhus på förskolan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares uppfattningar om vilka kompetenser som är betydelsefulla i en förskola som, enligt dem, kännetecknas av god kvalitet. Syftet bildar två frågeställningar: vad är enligt vårdnadshavare betydelsefulla kompetenser hos förskolepersonal samt hur kompetensen kan bidra till att verksamheten håller god kvalitet. Metoden för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt val av tre vårdnadshavare utan pedagogisk utbildning.Det teoretiska ramverket utgår i huvudsak från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att få en förståelse för hur vårdnadshavarna konstruerat sin definition av begreppen kvalitet och kompetens. Principiella former av kvalitet används för att se vad vårdnadshavarna skapar mening kring samt vilken definition av kvalitet de beskriver. Med en kompetensmodell urskiljs vilken form av kompetens som framträder i vårdnadshavarnas uppfattningar. Studiens resultat visar att vårdnadshavarna har liknande upplevelser av kompetensens betydelse för god kvalitet i förskolan. Organisatoriska förutsättningar samt personalens förhållningssätt talar samtliga vårdnadshavare om som betydande kvalitetsfaktorer. Vårdnadshavarna framhåller bemötandet och relationsskapandet som indikationer på god kvalitet samt lyfter social kompetens och en fallenhet för yrket som mest betydelsefulla kompetenser. Vårdnadshavarna beskriver hur personliga egenskaper och en fallenhet för yrket kan kompensera en utbildning, men även att utbildning är betydelsefull.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutvecklandemiljöer, hur de upplever att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gällerspråkundervisningen i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer med förskolepersonal, vilket innefattar barnskötare och förskollärare. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att informanterna var överens om att språkutvecklande miljöer är en viktig aspekt inför barnsspråkutveckling. Även att förskolepersonals förhållningssätt och arbetssätt kan ha eninverkan på barns vidare språkutveckling. Det framkom även att förskolepersonalsnärvaro utgjorde en stor betydelse för barns språkutveckling. Slutsatsen är att miljönoch dess utformning utgör en viktig del av den didaktiska planeringen i språkundervisningen i förskolans utbildning.

Vi vill med detta arbete öka våra kunskaper runt konflikter och hur man kan använda leken som metod för att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Vårt syfte och våra forskningsfrågor är hur beskriver förskolepersonalen konflikt bland barn? Hur beskriver förskolepersonalen att de använder lek i konfliktsituationer? Vilka andra konflikthanteringsmetoder beskriver förskolepersonal att de använder? Metod delen beskriver vi hur vi har gått tillväga, genom en semistrukturerad kvalitativ studie där sex förskolepersonal har blivit intervjuade på olika förskolor i Norrland. Här beskrivs resultatet där följande visar att respondenterna tycker att definition av en konflikt är att vara oense om saker. Respondenterna beskriver även situationer där konflikter kan uppstå te x vardagssituationer eller i leken på förskolan. Förskolepersonalen kan då uppleva konflikter som en bagatell men för barnen kan det kännas jobbigt och barnen vet inte hur dom ska hantera detta. Respondenterna menar att en konflikt har två sidor och bör lyssnas på av båda barnen, eftersom barnen har olika uppfattningar av konflikten. Respondenterna menar att böcker och lek förstås på olika sätt av barnen, men genom att läsa och leka tillsammans med barnen så kan barnen fråga och fundera med förskolepersonalen, hur konflikter kan uppstå? Hur konflikter kan lösas? Osv. Vidare menar respondenterna att använda drama/rollspel tillsammans med barnen så kan barnen lättare följa med i diskussioner runt konflikten. Genom dessa sätt är samtalen runt konflikter bra för då blir inget barn utpekat utan får en bättre förståelse för konflikten samt dess betydelse med hjälp av förskolepersonalens.

Studiens syfte är att få kunskap och synliggöra hur barns möjligheter till inflytande kan komma att påverkas av förskolepersonalens maktposition. I denna kvantitativa studie har vi valt att kombinera två metoder som ska komplettera varandra, observation och enkät. Observationerna är gjorda på förskolor i en mellansvensk kommun, medan webbenkäten som skapats har skickats ut till verksam förskolepersonal på förskolor runt om i landet. Resultatet av studien visar att förskolepersonal har en medvetenhet om den maktposition de har som påverkar barnens inflytande, men att denna medvetenhet inte matchar med den faktiska praktiken. Förskolepersonalen lyfter att det finns olika utmaningar med att fullt ut förstå begreppen makt och barns inflytande. Studiens slutsats är att arbetslagen behöver ha en gemensam definition kring dessa begrepp för att på så sätt kunna få ett sammansatt arbetslag som strävar åt samma håll. Utöver detta behöver även rektorer involveras i denna process och bistå sin personal för att tydliggöra hur förskolan bör arbeta utifrån dessa begrepp, för att på så sätt kunna arbeta mot gemensamma mål.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om förskolepersonalens arbetssätt och förhållningssätt med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats för att genomföra 10 semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på mångkulturella förskolor i fyra olika kommuner i Sverige. I denna studie har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen använder olika metoder och strategier för att stötta flerspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska. Till exempel beskriver förskollärare att de i arbetslaget använder TAKK-tecken, bildstöd, polyglutt och kroppsspråk för att kunna utveckla flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Det lyfts också att förskolepersonalen anser att det är en fördel att det finns flerspråkiga personal som arbetar på förskolan. Studiens slutsats visade att förskollärare verkar aktivt för att hjälpa barnen med språkutveckling och inkludera alla barns språk i förskolan.

Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet med normkritik sker i förskolan. Metoden som användes var en flermetodsforskning och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien utgick från det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av förskolepersonalen ansåg att vara normkritisk, rör sig om deras människosyn och hur de bemöter barn, kollegor och vårdnadshavare. De ansåg även att det handlade om att vara normmedveten och ifrågasätta vanligt förekommande normer. Resultatet visar även att arbetet med normer i förskolan sker bland annat genom diskussioner tillsammans med barnen och kollegor. Vi drar slutsatsen att normkritik är en viktig del av förskolans arbete och göra barnen delaktiga i arbetet med normer är en central del av arbetet.

Sammanfattning Denna studie fokuserar på kommunikationen mellan personalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor. Det undersöks hur själva kommunikationen går till, vad som kan påverka kommunikationen negativt eller positivt och vilka hjälpmedel som används för att kunna underlätta kommunikationen. Det handlar även om de svårigheter som kan uppstå som har med den kulturella bakgrunden att göra. Syfte Syftet med studien är att belysa förskolepersonalens syn på hur kommunikationen fungerar med vårdnadshavarna i tamburen på mångkulturella förskolor. Metod I studien används kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data om hur kommunikationen mellan vårdnadshavarna och personalen ser ut. Personalen som deltog i intervjuerna har alla erfarenhet av arbetet på mångkulturella förskolor och både förskollärare och barnskötare integrerades i studien. Sex förskollärare och fyra barnskötare på tre olika förskolor intervjuades och varje intervju genomfördes i samtalsrummet på respektive förskola. Resultat Det framkom genom intervjuer som fördes i samband med denna studie, att kommunikationen mellan förskolepersonalen och vårdnadshavarna på mångkulturella förskolor fungerar i en viss mån trots olika språk och annan kulturell bakgrund. Beroende på från vilken kultur vårdnadshavarna härstammar har de en annan förståelse för skolsystemet och kvinnosyn som påverkar deras agerande. På grund av dessa kulturkrockar är det av stor vikt hur personalen bemöter vårdnadshavarna. Bemötandet ska ske med respekt, hänsyn och förståelse för att skapa trygghet och en bra relation som bidrar till en bra kommunikation, anser respondenterna. Personalen gav exempel på vilka hjälpmedel de använder sig av, såsom ett förenklat språk, kroppsspråk, kollegor och tolk för att underlätta och förtydliga det som ska förmedlas.