Sammanfattning Läroplanen revideras 2018 och undervisning förväntas nu ske på förskolearenor runt om i landet. I samband med kommande revidering 2018 ökar kraven på förskollärare att uppfylla de riktlinjer som formuleras i läroplanen, varav formuleringen gällande undervisning är relevant för föreliggande studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepersonals tal om undervisning samt talet om den verksamhet som i relation till undervisningsuppdraget ska bedrivas. För att få svar på syftet utför vi kvalitativa intervjuer med förskolepersonal vilka i föreliggande studie är förskollärare, barnskötare samt förskolechef. Intervjuerna ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig i Anthony Giddens struktureringsteori med ett socialkonstruktionistiskt synsätt samt relevant tidigare forskning inom området som rör undervisning. Den tidigare forskningen belyser även förskolepersonals resonemang om undervisning och revidering av läroplanen 2010. Struktureringsteorin bygger på att människor som aktörer har förmågan att skapa och omskapa sin vardagliga struktur som vidare förstås ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt vilket innebär att ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. I föreliggande studie har vi därför valt att analysera förskolepersonals berättelser och resonemang utifrån vald teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar förskolepersonals tal om undervisning i relation till den profession de har. Vad som framkommer är att tiden att bedriva undervisning i barngrupp inte upplevs vara tillräcklig samt att arbetet utanför barngrupp tar mer tid i relation till förskolans ökade krav på kvalité. Vidare uttrycks det av förskollärare att tidsbristen medför konsekvenser att uppfylla professionens fulla uppdrag i relation till läroplanen. Det framkommer också att förhållningssätt till begreppet undervisning kan sättas i relation till den fortbildning gällande undervisning i förskolan som förskolepersonal i föreliggande studie erbjuds via forsknings- och utvecklingsprogrammet. Vidare synliggörs huruvida begreppet undervisning kan appliceras i verksamheten vilket i resultatet visar sig ha att göra med förutsättningar beroende av ett större samhälleligt perspektiv. Verksamhetens ansvar och skyldigheter genemot samhället kan vidare kopplas till ett orsakssamband. Nyckelord: Aktör, educare, fortbildning, förskolepersonal, profession, struktur, undervisning

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver att relationer mellan barn och förskolepersonal påverkar barns utveckling och lärande i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare samt barnskötare. Resultatet visade att relationen mellan barn och förskolepersonal ses som avgörande för barns utveckling och lärande. Vidare framgick det i resultatet att det är av vikt att vara lyhörd, ha ett positivt kroppsspråk samt vara självreflekterande för att kunna skapa goda relationer till varje enskilt barn i förskolan. Fortsättningsvis visade resultatet att genom goda relationer mellan barn och förskolepersonal tillåts förskolepersonalen skapa förståelse för barnets enskilda lärandeprocess, vilket gynnar barns utveckling och lärande. Slutsatsen i denna studie stämmer överens med tidigare forskning som påvisar att goda relationer i förskolan är väsentliga för barns utveckling och lärande.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskolepersonal stöttar barns språkutveckling oavsett vad barnet har för kommunikativa behov. Den teoretiska utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att förskolepersonal använder olika verktyg för att stötta barns språkutveckling men att det finns vissa utmaningar i det språkutvecklande arbetet. Studiens slutsats är att arbetet med språkutveckling ses som viktigt i förskolans utbildning och det handlar om att se till varje barns individuella behov och förutsättningar. För att kunna möta barns olika kommunikativa behov behöver förskolepersonal inom förskolan få rätt förutsättningar där tid är en viktig aspekt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppmärksammar och stöttar matematik i vardagliga utomhusaktiviteter. I studien har det framkommit att förskolepersonalens attityd, inställning samt förhållningssätt till matematik har betydelse för barns matematiska lärande. Studiens utgångspunkt är Bishops kulturteoretiska perspektiv. Resultatet som är genomgående är att matematikundervisning förekommer i förskolan i vardagliga situationer men även att det krävs matematiskmedvetenhet av förskolepersonal. Det ställer krav på förskolepersonal att arbeta mot läroplanens mål samtidigt som de inspirerar barnen matematiskt.

I denna studie undersöker vi förskolepersonalens perspektiv kring genus. Genus blir påverkad av många samhälleliga faktorer och dessa faktorer påverkar förskolepersonalens bemötande och synsätt. I tidigare forskning framkommer det att förskolans personal bemöter genus olika samt att de hade olika föreställningar på barnen beroende på deras genus. Syftet med studien är att synliggöra skillnader i förskolepersonalens bemötande och synsätt kring genus. Till syftet tillhör också att undersöka om synsättet och bemötandet påverkar miljön i förskolan samt om det fortfarande sker särskiljningar mellan barnens genus. Den teori vi valt att utgå från är socialkonstruktivism, denna teori grundar sig i att människor är sociala individer som redan i den tidiga åldern skapar konstruktioner, vilket också är påverkat av andra i dennes närhet. Studien grundar sig på en kvantitativ metod där enkät använts som datainsamlingsmetod. Vid utformningen av enkäten använder vi programmet Sunet Survey. Enkäten består av slutna frågor som är uppdelade i tre kategorier vilka är, synsätt, bemötande och miljö. Flervalsalternativ existerar på ett antal av frågorna. Tre frågor innehåller även svarsalternativet “om annat specificera” samt två avslutande frågor som tillät övriga kommentarer. Resultatet visar att respondenterna upplever att det finns en särskiljning mellan genusen. Respondenterna har liknande åsikter om vilket genus som får och tar mest utrymme i förskolan och det framkommer att genus är socialt konstruerat. Respondenterna uttrycker i de öppna kommentarerna att barnen blir särskilda utifrån olika kännetecken, såsom klädsel och personligheter. Respondenterna anser att förskolans miljö är uppdelad i olika kategorier, vilket gör att materialet påverkar barnens val av lekkamrat. Det framkommer även att det sker flest genusskillnader i den fria leken. Fortbildning i relation till genus är även något som respondenterna har samma åsikt om att behöva

Syftet med den här studien är att belysa hur föräldrar och pedagoger upplever att förskolebarn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur föräldrar och pedagoger upplever att barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolans verksamhet; förhållningssätt till och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan samt pedagogernas arbetssätt med att inkludera barn i behov av särskilt stöd.I studien har jag använt de teoretiska begreppen inkludering och delaktighet, samt tre olika perspektiv på specialpedagogik; kompensatoriskt och kritiskt perspektiv, samt dilemmaperspektivet. Den tidigare forskningen berör inkludering, delaktighet och föräldrars och pedagogers upplevelser.En kvalitativ metod har använts för insamling av empiri. Det insamlade materialet består av tre intervjuer med föräldrar till förskolebarn i behov av särskilt stöd och åtta intervjuer med pedagoger på två förskolor. En av slutsatserna i studien är att såväl föräldrar som pedagoger upplever att barnen är inkluderade i förskolans verksamhet. Analysen visar att upplevelserna pekar på att tre av fyra faktorer är uppfyllda för att barn ska anses vara inkluderade enligt Farrells definition av inkludering. Dessa faktorer är närvaro, aktivt deltagande samt lärande och utveckling. Jag noterade att den fjärde faktorn, acceptans, endast framhölls av ett fåtal pedagoger, medan alla föräldrarna betonade vikten av det. Studien visar också att pedagogerna arbetar parallellt enligt såväl ett kompensatoriskt synsätt som ett dilemmaperspektiv. Dels kompenseras barnet genom att det enskilt får arbeta med ansvarpedagog, dels arrangeras gruppsammansättningar för att få fram barnens styrkor och främja deras möjlighet till samspel.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få inblick i hur föräldrasamverkan fungerar på förskolan. Vi har fokuserat på vilka verktyg som förskolan använder sig av i samverkan med hemmet. I vår undersökning har vi tittat närmare på hur förskolepersonalen arbetar för att främja samarbetet och föräldrasamverkan, mellan förskolan och hemmet. Vi har även valt att titta på hur förskolepersonalen arbetar med attityder och förhållningssätt samt strategier och former i förskolans verksamhet. Attityder och förhållningssätt i form av föräldrasamverkan på förskolan, bemötandet samt fostran i förskolan och hemmet. Strategier och former i form av föräldrakontakten – den dagliga kontakten. Vilken föräldrasamverkan som ger mest samt hur förskolan och hemmet fungerar tillsammans. Vår undersökningsmetod baseras på kvalitativa intervjuer med förskolepersonal. Vi har genomfört fem intervjuer med förskolepersonal på deras arbetsplats. Med förskolepersonal menar vi förskollärare och barnskötare. Resultatet av vår intervjuundersökning visar att förskolepersonalen är angelägna om att ha en bra dialog med hemmet. En bra dialog mellan förskolan och hemmet främjar barnets utveckling. Samverkan är ett ämne som har diskuteras under en lång tid, vi kan se brister i dagens förskola. Läroplanen för förskolan är under ständig förändring. Dagens förskola är inte lika uppdaterad i förändringarna inom föräldrasamverkan som den borde vara. Förskolepersonalen upplever att föräldrarna inte har tid att engagera sig i förskolans verksamhet. Det kan bero på flera aspekter som till exempel tidsbrist och krävande yrken.

Enligt läroplanen för förskolan ska barn få rätt till delaktighet och inflytande i sin utbildning, ha rätt att uttrycka sig och få sin röst hörd i både innehållet och miljön i förskolan. Samling har en lång tradition i den svenska förskolan och har förändrats över tid. En samling är oftast en vuxenledd aktivitet av förskolepersonal, där den som håller i aktiviteten har stor makt och inflytande på situationen. Studiens syfte var att utveckla en kunskap om hur förskolepersonal arbetar med barns delaktighet och inflytande under samlingar. Metodologin som användes var kvalitativ, där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades tre barnskötare och fem förskollärare på olika förskolor. Det teoretiska ramverk som använts för att analysera och diskutera studiens resultat är en delaktighetsmodell utformad av Shier. Resultatet visade att de flesta informanter genomför dagliga samlingar, både planerade och oplanerade, men att samlingarnas innehåll kan variera. Resultatet visade även att informanterna betonade vikten av att beakta barnens röster. Trots utmaningar som brist på personal och stora barngrupper försöker personalen anpassa sina metoder för att ge barnen delaktighet och inflytande. Den övergripande slutsatsen av studien är att förskolepersonalen skulle gynnas av ökad tid till att reflektera över innehållet på samlingar för att främja barns delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal beskriver sitt arbetssätt med och vid måltider utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt. För att ta reda på det ställdes följande frågeställning “På vilka sätt beskriver förskolepersonal sitt arbetssätt med måltider i förskolan?”. Det teoretiska ramverket som valdes till studien är läroplansteorin. För att genomföra studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Sammanlagt deltog 31 respondenter, varav 17 var förskollärare, 13 var barnskötare och 1 hade en övrig pedagogisk utbildning. Resultatet visar att de arbetssätt som beskrivits av såväl förskollärare som barnskötare synliggör ett engagemang i att skapa trygga och lustfyllda måltidssituationer, detta utifrån både lika och olika strategier. Utifrån studiens resultat möjligt att utläsa att förskolepersonalen upplever en viss brist av tillfällen för diskussion om måltider. Slutsatsen för denna studie blir därmed att det finns både likheter och olikheter i hur förskolepersonalen beskriver sitt arbetssätt med och vid måltider i förskolan. Även hur viktigt det är att ta vara på varandras kompetenser, vilket kan uppnås genom diskussioner i hela arbetslaget. Det med förhoppning om att ge ämnet måltid ett större utrymme i förskolan.

The study is based on a qualitative method, with semistructured interviews with four preschool teachers. The purpose of the study is to investigatethrough interviews how preschool teachers talk about their own participation in children's free play. The study has been formed by two questions; When do preschool teachers participate in children’s free play?and how do preschool teachers describe children’s free play when adults participate? The result of the study has been analysed with support of the pedagogy of free play. The result of the study shows that preschool teachers see free play as important, and that free play creates conditions for children’s learning and development. Despite this, free play is given different amount of time and space in the preschool. The result shows that preschool teachers participate in children’s free play, but the amount of participation differs. The result also showed that preschool teachers participate most in play situations roleplay and building- and construction and that the play is barely affected by their participation. The conclusion is that it is important to have preschool teachers who are present, committed and involved together with the children in their free play.