Syftet med denna studie var att undersöka vad undervisning i förskolan innebär för förskolepersonal samt hur de beskriver sitt arbete med undervisning. Detta då det i juli 2019 kom en ny läroplan för förskolan där utbildning har förstärkts samt att begreppet undervisning införts.  Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys genomfördes utifrån resultatet och de teman som identifierades var målstyrda processer, kommunikation och samspel samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visade att undervisning handlar om att syften och mål definierats i förväg och att kommunikativa processer utgör en viktig del i arbetet samt att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar undervisningen. Slutsatsen är att undervisning i förskolan är medvetna tankar som bidrar till att förskolepersonalen har ett komplext arbete där olika metoder kan användas mot samma syfte och att organisatoriska och sociala faktorer påverkar undervisningen i praktiken.

Forskning visar en ökad risk för förskolepersonal att drabbas av hörselnedsättning och andra hörselproblem trots att ljudnivåerna i förskolan inte uppmätts till över gränsvärdena på 85 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Forskning saknas kring mätningar som mäter den centrala auditiva bearbetningsförmågan hos förskolepersonal. Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida centrala auditiva bearbetningsproblem samt perifer hörselnedsättning föreligger hos studiepopulationen bestående av förskolepersonal. Metod: 19 kvinnor mellan 27–63 år, från åtta förskolor i Örebro kommun deltog i studien. Datainsamling gjordes via en enkät, tonaudiometri, tal i brus-mätning, gaps in noise (GIN) och dikotiska lyssningstest. Deltagarna delades in i två grupper baserat på hur de skattade sin hörsel. Mätvärden jämfördes med normvärden, data analyserades även statistiskt. Resultat: Elva deltagare hade resultat som avvek från normvärden på dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli, nio deltagare hade resultat som avvek från normvärden på GIN. Sex deltagare hade lätt hörselnedsättning sett till deras tonaudiogram, medelvärdena skiljde sig knappt från en åldersmatchad referenspopulation. Populationen hade bättre värden än förväntat på tal i brus. Deltagare som skattade sin hörsel som mindre bra hade genomgående sämre medelvärden på mätningarna. Slutsats: De mätningar där flest deltagare hade avvikelser från normvärden var GIN och dikotiskt lyssningstest med stavelser som stimuli. Detta kan indikera en nedsatt central auditiv bearbetningsförmåga men även vara en följd av ålder och av att några deltagare hade perifer hörselnedsättning.

No description available.

Denna studie granskar förskolepersonals erfarenheter kring yngre barns anknytning i stora barngrupper. Studien utgår från förskolepersonalens perspektiv, mer specifikt förskollärare och barnskötare, men undersöker även de yngre barnens förutsättningar vad gäller att bygga anknytningsrelationer med personalen. Följaktligen är studiens frågeställningar: “Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka yngre barns förutsättningar för anknytning till dem som personal i förskolan?", "Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka deras möjligheter att knyta an till det individuella barnet?”. Studien använder sig av John Bowlbys anknytningsteori som analytiskt verktyg för att förstå den insamlade empirin. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av fem förskolepersonal som är verksamma på en yngrebarnsavdelning i förskolan. Resultatet synliggör att personalen i förskolan upplever att deras samt barnens möjligheter att knyta an till varandra påverkas av en för stor barngrupp då de känner att det inte finns tid till att bygga en ömsesidig anknytning.

Konflikter mellan barn sker dagligen i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och förstå förskolepersonalens beskrivningar av konflikter och konflikthantering. I studien nyttjades en kvantitativ datainsamlingsmetod som inkluderade öppna och slutna frågor i en enkätundersökning som lades ut i två pedagogiska grupper på medieplattformen Facebook. 120 respondenter har deltagit i studien från alla län i Sverige. Respondenterna består av förskollärare och barnskötare. Studiens resultat har bearbetats med hjälp av en innehållsanalys och diagram har skapats för de slutna frågorna. Resultatet har kommit fram till att konflikthantering är komplext men det finns många bra strategier. Med hjälp av ett förebyggande arbete kan förskolepersonal lära ut rätt verktyg till barn för att hantera konflikter självständigt. Det framgår att förskolepersonalen har olika arbetssätt för att hantera konflikter mellan barn beroende på vilken situation som är aktuell. Två av dem innehöll lågaffektivt bemötande samt fysiska strategier. Slutsatsen är att flertalet av den förskolepersonal som har utbildning menar trots det att kunskaperna inte är tillräckliga för att hantera barns konflikter.

De pedagogiska inomhusmiljöerna som finns i förskolor har en stor betydelse på barnens möjligheter till lärande och utveckling. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepersonalens tankar och erfarenheter kring arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan, men även undersöka hur dessa miljöer kan anpassas för alla barn.  De forskningsfrågor som studien utgår ifrån är: Hur beskriver förskolepersonalen den pedagogiska inomhusmiljön och dess utformning? Vilka faktorer påverkar arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön utifrån förskolepersonalens beskrivningar?  Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteori och med ett djupare fokus på ramfaktorteorins fem delar som är: Det pedagogiska ramsystemets ramar, de administrativa ramarna, de resursrelaterade ramarna, de organisationrelaterade ramarna och anknytningsramar. Studiens metod består av en enkätundersökning och en pilotstudie med semistrukturerade intervjuerna som alla genomfördes med verksam förskolepersonal.  I studiens resultat beskriver förskolepersonalen skillnader i kunskap och samsyn och vilken påverkan det har i arbetet med barn, samt vilka möjligheter och hinder som finns. I studiens diskussion lyfts det fram olika faktorer på vad som kan påverka arbetet med barn i behov av stöd och den pedagogiska inomhusmiljön. Studiens slutsats är att arbetet och de anpassningar som förskolepersonalen beskriver att de gör i den pedagogiska inomhusmiljön, skapas utifrån alla barns behov.

Det pedagogiska uppdraget ökar och i takt med detta ökar även barngrupperna, men personal tätheten kvarstår. Förskolepersonalens stress i förskolan är inget som går att förbise. Både äldre och nyare statistik visar attförskolepersonalens stress fortsätter att öka. Vid långvarig stress och utanåterhämtning kan det leda till negativ stress. Negativ stress hosförskolepersonal har en negativ påverkan på förskolans verksamhet, förskolepersonal kan inte uppfylla barns omsorgsbehov och ge dem rätt verktyg till utveckling och lärande. I denna studie undersöks vilka faktorer som har störst påverkan på den negativa stressen hos förskolepersonal samt hur den negativa stressen påverkar förskolans verksamhet. Studien uppmärksammar att stora barngrupper och personaltätheten har en stark koppling till varför mental trötthet, känsla av otillräcklighet och uppgivenhet uppstår hos förskolepersonal. Förskolans verksamhet påverkasnegativt av förskolepersonalens stress då kvaliteten i verksamhetenförsämras.

Alla barn genomgår förändringar och utvecklas kroppsligt och mentalt. Parallellt med det utvecklas även deras integritet. Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskolepersonals och rektorers uppfattningar om arbetet med barns rätt till sin kroppsliga integritet. Genom sex semistrukturerade intervjuer med två rektorer och fyra förskollärare eller barnskötare har empiri samlats till studien. Resultatet från intervjuerna analyserades utifrån ett relationellt perspektiv och relevant forskning. Användningen av det relationella perspektivet grundar sig i dess utgångspunkt, vilket är kommunikation, relationers betydelse och hur dessa relationer kan påverkas över tid. Betydelsen av kroppslig närhet och närvaro för barns trygghet stöds både av forskning, styrdokument och informanter. Att bygga starka relationer med barnen är avgörande förderas utveckling, trivsel och känsla av trygghet, samt för respekten för egen och andras integritet. När barnen känner sig trygga med sina pedagoger kan de utforska och lära sig mer effektivt. Resultatet visar även att den kroppsliga och mentala integriteten inte går att skilja åt. För att förskolepersonalen ska kunna stödja barnen i detta behöver de själva verktygen som krävs för att arbeta med integritet.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskolepersonal anser att projekt ”Giftfri förskola” har påverkat verksamheten. Sju verksamma inom förskolan i två mindre kommuner intervjuades. Med ett sociokulturellt perspektiv utformades intervjuerna och analyserade att det fanns både positiva och negativa konsekvenser av projektet. De positiva konsekvenserna var ökad medvetenhet, kunskap och kreativitet samt att det bidragit till en tryggare miljö. Den ökade medvetenheten visas vid inköp av nya material då innehållet granskas noga. Den ökade kuskapen har bidragit till ett ökat intresse kring ämnet kemikalier och det anses viktigt att handla giftfritt. Kreativiteten anses fått en större plats i verksamheten då alternativa material fick plockas in för att ersätta det material som slängdes bort. Den största positiva effekten som tolkas utifrån förskolepersonalen är att barnen vistas i en säkrare förskolemiljö då de inte blir utsatta för lika mycket kemikalier som innan projektets start.  De negativa konsekvenserna som visas i studiens resultat är dyrare inköp, färre material, felaktig prioritering och osäkerhet. Giftfria material är ofta dyrare i inköp, vilket i sin tur lett till att det finns färre material på förskolorna. Projektets prioritering ifrågasätts av förskolepersonalen då enbart material stått i fokus, men lokalerna inte setts över. Det finns även en viss osäkerhet hos förskolepersonalen kring vilken forskning de ska lyssna på, då det i efterhand kommit ny som visar att kemikalier inte är farliga.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal definierar lek på förskolan samt hur de talar om barn som inte leker med andra barn. Forskningsläget på ämnet barn som inte leker med andra barn är tvetydig och det finns en diskrepans utifrån vilka konsekvenser det får för barns utveckling av den sociala kompetensen. Då den mesta forskningen utgår ifrån kvantitativa undersökningar kunde vi se en avsaknad av hur förskolepersonal talar om de barn som inte leker med andra barn. Därför valde vi för att besvara forskningsfrågan; Vilka tolkningsrepertoarer i förskolepersonals resonemang framträder kring barn som inte leker med andra barn att utgå ifrån en kvalitativ fokusgruppsintervju metod. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism där diskursanalys och diskurspsykologi använts som analysmetod. För att producera data till studien har två fokusgruppsintervjuer med totalt sju deltagare genomförts. Resultatet visar att de tolkningsrepertoarer som framträder är de vuxnas överordnade ställning kring leken, exkludering av det enskilda barnet med hänsyn till kollektivet, det normbrytande barnet och att alla barn vill leka. Studiens slutsats är att barn som inte leker med andra barn ses som en utmaning för förskolepersonalen där de barn som inte leker med andra barn konstrueras som ”speciella”, ”brötiga” och som saknar de sociala koderna samt en oförmåga att tyda leksignaler från andra barn.