Abstract Vårt syfte med studien är att kunna bidra med kunskap om hur vårdnadshavare och förskolepersonal upplever kommunikationen när det kommer till samverkan och deras egna tankar kring samarbetet mellan hem och förskola. När det kommer till respondenternas egna tankar så kan det vara exempelvis lösningar som fungerat väl och strategier som fungerat mindre bra. Samt kan det innefatta hur förskolepersonalen tänker kring läroplanen för förskolan (Lpfö18) och hur den är närvarande i arbetet. Vi skapade kvalitativa enkäter till både förskolepersonalen och till vårdnadshavarna som vi skickade ut via Google forms, svaren kom sedan in och datorn sammanställde dem till oss. Därefter analyserades svaren och vi jämförde de sinsemellan, vilka likheter samt olikheter det fanns kring samverkan ur bådas perspektiv. I resultatdelen framkommer det att för att samverkan ska fungera väl krävs det en tydlig dialog och kommunikation med vårdnadshavare och hem från förskolepersonalens håll. Vilket vi fått erfara ur våra enkätsvar och det krävs att personalen har en god kännedom om vilka kommunikations redskap som vårdnadshavarna eftersöker för att informationen ska nå ut till alla. Digitalsamverkan kommer även att belysas i resultatdelen, vilket både hem och de i verksamheten ansåg vara viktigt samt vilka former den gärna bör delas ut i. Den valda teorin i arbetet blev det sociokulturella perspektivet som vi använde oss av vid analys och begrepp som kommunikation, interaktion och dialog vid samspel kom att spela stor roll.

I föreliggande kvalitativa studie var syftet att undersöka hur förskolepersonal upplever och resonerar i anmälningsprocesser samt vilka aspekter de anser vara främjande respektive hindrande för arbetet i dessa. Studiens empiriska material har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Det övergripande resultatet visar att förskolepersonal upplever anmälningsprocesser som komplexa då de måste förhålla sig till omständigheter på såväl en mikro- som en mezzo- och makronivå. Omständigheterna utgörs bland annat av individuella roller och rollkonflikter, gruppdiskussioner och hänsynstagande till kollegor samt rådande samhällsnormer. Det är också den upplevda komplexiteten i anmälningsprocesserna som gör att förskolepersonal resonerar huruvida en anmälan ska göras eller inte. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare forskning gjord på området men är något som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. Resultatet visar vidare på att förskolepersonal anser det som främjande med stöd och rådgivning från kollegor och andra professioner för att få hjälp med arbetet i anmälningsprocesserna. / The aim of this qualitative essay is to study how pre-school staff experience and reason in mandatory reporting processes and which aspects they consider important for their work in these processes. The empirical data was collected from focus group interviews and individual interviews. The overall result indicates that pre-school staff experience mandatory reporting processes as complex since they have to relate to circumstances at both micro, mezzo and macro levels. Among some other aspects these circumstances constitutes individual roles and role conflicts, group discussions and existing social norms. It’s also the experienced complexity that make pre-school staff reason about whether to report or not. This result corresponds with previous research but unfortunately badly corresponds with the intentions of the legislator. Further on, the result show that pre-school staff finds it meaningful to get support and counseling from colleagues and other professions to gain help when working in mandatory reporting processes.

Den här litteraturstudien syftar till att undersöka hur förskolepersonalens känsloreglering och strategier för att arbeta med känslor kommer till uttryck i aktuell forskning. Litteraturstudien ämnar även att ta reda på hur forskningen kan användas i förskolepersonalens yrkesroll. Genom att framhäva neuroplasticitetens potential, visar resultatet på omgivningens, interaktioners och tidiga erfarenheters påverkan på emotionell utveckling. Detta blir alltså en möjlighet för förskolans personal att ta tillvara i verksamheten. Förskolepersonalens egna emotionella kompetens och känsloreglering får konsekvenser för bemötandet av barn i förskolan, vilket leder till att de är viktiga förebilder för emotionell utveckling. Resultatet visar också att ett samarbete mellan förskolepersonal och familjer är relevant för att gynna barns emotionella utveckling. Ytterligare ett resultat är vikten av att förskolepersonalen har en förmåga att hantera motgångar, stress och negativa känslor i sin yrkesroll. Emotionell kompetens hos förskolepersonalen och en medvetenhet kring känslor och neuroplasticitet är förutsättningen som växer fram i den här studien. Behovet av mer utbildning och kompetensutveckling kring emotionell kompetens syns också i studiens resultat.

This study investigates what preschool staff include in the technology subject in preschool education, what content they view as relevant and how the teaching of this content can be organized. This is motivated by the fact that technology as subject have not been clearly defined, leaving the teachers insecure and unconfident about what to teach and how to teach it. In addition, preschool do not have a tradition of addressing teaching and learning the way they are now obliged to do according to the curriculum and many studies have shown subject teaching to be a challenge in preschool. Thus, the preschool staff’s challenge is twofold regarding the teaching of technology. The aim is addressed by a mixed methods design, starting with questionnaires and followed by interviews with preschool staff (daycare attendants and preschool teachers). The questionnaire was completed by 102 preschool staff members and interviews were held with seven of these participants. A key results is that technology in preschool involves building and creating. Emphasized is that children should be offered much and varied materials and that it should be available in the environment and inspire creative activities. Another key result is that every-day use of artifacts is viewed as part of technology education. Children should learn to handle artifacts by using them, e.g. pulling up the zipper to close the jacket or cut with scissors. These are activities preschool have always engaged children in, which the staff now name technology. However, there are variations in the result and there are preschool staff members who express a more conscious teaching where children are able to learn about things like the purpose of technology, what parts an object consist of and how these parts are connected, and about technological systems, e.g. how the water get from the lake to the tap and how it is purified on the way. But there are also examples where technology activities are used as a means for working towards the striving goals of other areas, such as math, science and social behavior. Implications are that preschool staff need to develop their teaching in order to work in accordance with the curriculum. A relevant first step is to strengthen their content competence in technology, but also, they need tools for how to teach subject matter like technology in a practice characterized by children’s own choice and influence.

<p>The purpose of this study is to investigate preschool personnel experiences concerning their obligation to report existing and suspicions of child maltreatment. This is a qualitative study based on in-depth interviews that can provide a good understanding of the subject and of the informants’ views. The theoretical starting points we used were the communication theory, Kelly’s personality theory and the role theory. We carried out eight interviews with pre-school personnel who work in four different counties in Sweden. The interviews lasted between 45 to 60 minutes. The result from our study shows that the pre-school personnel have a positive view upon their obligation to report child maltreatment. In contradiction to this, the result also shows that there is a fear and concern about making a report. The main reasons for not reporting, is the relationship with the preschool children’s parents, lack of knowledge to identify the children who suffer the abuse, previous bad experiences from the social services and poor feedback from the social services.</p>

The purpose of this study is to investigate preschool personnel experiences concerning their obligation to report existing and suspicions of child maltreatment. This is a qualitative study based on in-depth interviews that can provide a good understanding of the subject and of the informants’ views. The theoretical starting points we used were the communication theory, Kelly’s personality theory and the role theory. We carried out eight interviews with pre-school personnel who work in four different counties in Sweden. The interviews lasted between 45 to 60 minutes. The result from our study shows that the pre-school personnel have a positive view upon their obligation to report child maltreatment. In contradiction to this, the result also shows that there is a fear and concern about making a report. The main reasons for not reporting, is the relationship with the preschool children’s parents, lack of knowledge to identify the children who suffer the abuse, previous bad experiences from the social services and poor feedback from the social services.

Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.   Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.   Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom. / Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants. The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues. There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet. Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal. Totalt fick 33 förskolepersonal och 31 personer i kontrollgruppen lyssna på inspelningen och skatta pojkens egenskaper. Svaren från formulären samlades in och analyserades. Resultatet visar att förskolepersonalen skattade pojken något högre än kontrollgruppen på elva av tolv VA-skalor men endast beträffande en skala var skillnaden statistiskt signifikant. På grund av brist på statistisk signifikans går det inte att dra några slutsatser huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityderna hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.

<p>Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.</p><p> </p><p>Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.</p><p> </p><p>Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom.</p><p> </p><p> </p> / <p>Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants.</p><p>The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues.</p><p>There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka förskollärares definition av omsorgssvikt, samt om emotioner påverkar att förskollärare gör en anmälan till socialtjänsten gällande omsorgssvikt. Empirin samlades in med kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare, som hade erfarenhet av anmälan till socialtjänsten. Intervjuerna analyserades med hjälp av teori om omsorgssvikt, emotioner samt interaktionsritualer. Studien ger inblick och förståelse för förskolepersonalens kunskap och erfarenheter av omsorgssvikt samt om hur emotioner formar relationer mellan de inblandade och kan påverka en anmälan. Resultatet visade att förskollärarnas definition av omsorgssvikt inte består av ett visst antal tecken, utan att de bildar sig en helhetsuppfattning av barnets situation. Studien visar att emotioner kan påverka att en anmälan görs, både genom att förskollärarna tvekar och därmed förlänger processen, men också genom att en anmälan överhuvudtaget inte alls upprättas. / The aim of this qualitative study was to study pre-school teachers´ definition of child maltreatment, and the impact of emotions in reporting child maltreatment to the Social Services. The empirical data was collected through qualitative in-depth interviews of four pre-school teachers, who were all experienced in reporting child maltreatment to the Social Services. The interviews were analyzed using emotion theory, theory on child maltreatment and interaction ritual theory. The study provides insight and understanding of their knowledge and experience of child maltreatment, how emotions shape the relationship between the people involved as well as how emotions affect reporting. The result shows that preschool teachers´ definition of child maltreatment is not composed of one or two signs of neglect, but by forming an overall picture of the child's situation. The study also shows that emotions can affect the reporting of child maltreatment both in the sense of actually reporting, as well as hesitating and therefore prolonging the process, but also possibly that the neglect is not reported at all.