Abstract Vårt syfte med studien är att kunna bidra med kunskap om hur vårdnadshavare och förskolepersonal upplever kommunikationen när det kommer till samverkan och deras egna tankar kring samarbetet mellan hem och förskola. När det kommer till respondenternas egna tankar så kan det vara exempelvis lösningar som fungerat väl och strategier som fungerat mindre bra. Samt kan det innefatta hur förskolepersonalen tänker kring läroplanen för förskolan (Lpfö18) och hur den är närvarande i arbetet. Vi skapade kvalitativa enkäter till både förskolepersonalen och till vårdnadshavarna som vi skickade ut via Google forms, svaren kom sedan in och datorn sammanställde dem till oss. Därefter analyserades svaren och vi jämförde de sinsemellan, vilka likheter samt olikheter det fanns kring samverkan ur bådas perspektiv. I resultatdelen framkommer det att för att samverkan ska fungera väl krävs det en tydlig dialog och kommunikation med vårdnadshavare och hem från förskolepersonalens håll. Vilket vi fått erfara ur våra enkätsvar och det krävs att personalen har en god kännedom om vilka kommunikations redskap som vårdnadshavarna eftersöker för att informationen ska nå ut till alla. Digitalsamverkan kommer även att belysas i resultatdelen, vilket både hem och de i verksamheten ansåg vara viktigt samt vilka former den gärna bör delas ut i. Den valda teorin i arbetet blev det sociokulturella perspektivet som vi använde oss av vid analys och begrepp som kommunikation, interaktion och dialog vid samspel kom att spela stor roll.

Föreliggande examensarbete är utfört som en vetenskaplig studie med fokus på ett problemområde inom förskolepedagogik. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare möjliggör för samarbete med vårdnadshavare om högläsning, med specifikt fokus på interkulturell miljö. Utgångspunkten är att högläsning bidrar till barns språkutveckling. Samarbete med vårdnadshavare om högläsning i interkulturell miljö i förskolan bidrar till att barnen får möjlighet att utveckla sina individuella förutsättningar, och att barnen och deras vårdnadshavare förstår utbildningens mål. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjusamtal med nio förskollärare. I resultatet framkommer att högläsning sker vid de undersökta förskolorna av förskollärare. Samarbete sker på initiativ av förskollärarna vilket bidrar till möten och att förskolan kan komplettera hemmet. Dock framkommer av resultatet att ömsesidighet saknas, vilket är en av förutsättningarna för interkulturell miljö. Det kan slutligen konstateras att studiens resultat främst visar på mångkulturell miljö, och i vissa sammanhang interkulturell miljö men även monokulturell miljö.