Syftet med studien var att undersöka vårdnadshavares och förskolepersonals syn på socker i förskolan. I studien användes en enkätundersökning som riktade sig till vårdnadshavare med barn i förskola och förskolepersonal. Respondenterna nåddes genom Facebook-grupper. I studien deltog 372 deltagare, 173 av respondenterna var vårdnadshavare till barn i förskola och 199 var förskolepersonal. Resultaten från enkäten ämnad för vårdnadshavare visade att de hade en generellt neutral till negativ attityd till socker. Vårdnadshavare tyckte att humöret hos deras barn var det som påverkades mest efter sockerintag, dock märkte 28 % ingen större skillnad hos deras barn.  Resultaten visade att förskolepersonal generellt hade en negativ till neutral attityd till socker i förskolan. Förskolepersonalen tyckte att barnens energi var det som påverkades mest efter intag av socker. Trenden enligt de som arbetar i förskolan är att sockerkonsumtionen i förskolor är nedåtgående och många beskrev sin egen förskola som sockerfri.

En del forskning påvisar att en orosanmälan utförs på olika grunder och det upplevs som bekymmersamt att veta när en orosanmälan bör göras. Annan forskning indikerar att förskolepersonal har brist på kunskap och känner en osäkerhet kring anmälningsplikten. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring anmälningsplikten i förskolan. Den forskningsfråga som ligger till grund för det här arbetet är: Vilka fördelar och nackdelar med förskolans rutiner lyfter förskolepersonal fram i sitt resonemang om anmälningar till socialtjänsten? Det här arbetet är gjort med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. Det material som använts till intervjutillfällena har varit ljudinspelning och anteckningar. Materialet har sedan transkriberats för att arbeta fram resultat och analys. Arbetets resultat har delats in i fyra olika tematiseringar och har sedan analyserats med hjälp av olika analysverktyg som tolkningsrepertoar, retorik och effekt. Det framkom att det inte, på de fyra förskolor där förskolepersonal intervjuats, fanns en handlingsplan kring tillvägagångssättet då ett barn far illa. Ett stort ansvar läggs på förskolecheferna att utföra orosanmälan. Det råder delade meningar kring i vilket stadie en orosanmälan bör ske, där somliga vill ha konkreta bevis medan andra menar att det är tillräckligt med en misstanke för att utföra en orosanmälan. I intervjuerna framkom även att förskolepersonalen som medverkat känner en viss osäkerhet kring en orosanmälan om ett barn far illa. Förskolepersonal är en av de yrkeskategorier som arbetar i frontlinjen med barn, vilket innebär att de har bästa förutsättningarna för att få syn på om barn far illa. Då personal känner osäkerhet kring anmälningsplikten är det av betydelse att synliggöra varför, för att skapa lika förutsättningar för alla barn.

I denna studie undersöker vi hur barns delaktighet synliggörs under vardagliga rutiner i förskolans verksamhet. Detta undersöks med hjälp av två frågeställningar; Vilka arbetsformer använder förskolepersonalen sig av för att främja barns delaktighet, och vilka utmaningar kommer till uttryck för barns delaktighet? För att kunna undersöka detta har vi i denna kvalitativa studie använt oss av deltagande observation med reflekterande intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien har analyserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp från teorin som barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap. I resultatet synliggörs det flera olika arbetssätt samt utmaningar i arbetet med barns delaktighet i förskolan. Studiens slutsats är att förskolepersonalen använde sig av flera olika arbetsformer för att främja barns delaktighet. Bland dessa infinner sig att ta vara på barnens intressen, tar vara på barns fysiska och emotionella behov, samt inkludera barnen i vardagliga rutiner. De utmaningar som kommer till uttryck för barns delaktighet i förskolan är personalbrist samt utmaning i att låta barnen göra val.

Detta är en kvalitativ intervjustudie utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där åttasemistrukturerade intervjuer genomförts. Syftet är att undersöka hur rektorer möjliggör kommunikativ kompetensutveckling för förskolepersonalen. Resultatet visar att kommunikation är centralt i förskolekontext där förskolepersonalen och rektorerna visar sig tillfreds med förutsättningarna angående kompetensutveckling. Samtidigt visar slutsatsen att ett kollegialt kontinuerligt lärande i arbetslaget är något som anses vara av vikt för en samsyn i arbetslaget.

Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt ledaruppdrag i förhållande till annan förskolepersonal. Studien utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, med åtta yrkesverksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Hersey och Blanchards situationsanpassade ledarskapsteori använts. Resultatet visade att förskollärarna uppgav att de till viss del känner sig säkra i hur de kan tolka och utföra sitt ledaruppdrag samtidigt som det till viss del finns en osäkerhet kring hur ledarskapsuppdraget kan tolkas. Ledaruppdraget i relation till annan förskolepersonal ansågs tidskrävande och det uttrycktes en önskan om att få mer reflektionstid till uppdraget. Där lyftes rektorn som en avgörande roll för vilka förutsättningar och vilken organisation de får i sitt ledarskap. Vidare lyfte informanterna olika kvaliteter som påverkar deras ledarskap, som bland annat relationens kvalitet i förhållande till kollegor.

Abstrakt   I samhället pågår en diskussion om att tidiga insatser gynnar barns utveckling i det sociala samspelet. Forskning visar att insatser för att ge extra stöd vad gäller förskolebarns sociala samspel är ovanligt i förskolans verksamhet. Lekinterventionen Kule Krabatar Leikar (Flaten & Haugland, 2013) är ett strukturerat lekprogram med fokus på att stärka barn i deras sociala färdigheter. Med hjälp av affektteorin har vi undersökt om lekprogrammet kan stödja barn i det sociala samspelet och ge barn strategier som de kan använda i socialt samspel med kamrater. Lekprogrammet genomfördes som en intervention på två förskolor i två kommuner. Genom en enkätundersökning har vi också undersökt förskolepersonalens uppfattning av att använda ett strukturerat lekprogram för att stödja barns lek och sociala samspel. Resultatet visade att lekinterventionen är en användbar metod för att ge barn olika lekstrategier i det sociala samspelet. För att implementera en lekintervention behövs tid, närvarande och engagerade förskollärare som ger barn förutsättningar att delta i en lekintervention. Enligt denna studie saknar förskolepersonalen handledning och material de anser behövs för att möta barn i sociala svårigheter. Studien visar att en framgångsfaktor skulle kunna vara att kompetensutbilda förskollärare i en lekintervention som Kule krabatar leikar (Flaten & Haugland, 2013).

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för sex förskolepedagogers erfarenheter och uppfattningar av anmälningsplikten i den pedagogiska verksamheten. För att samla in data till vår kvalitativa studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och vinjetter som metod. Intervjuerna utfördes med sex pedagoger i sex olika kommuner i samma län, där vi fick ta del av deras erfarenheter och upplevelser av anmälningsplikten i förskolan. Vår studies resultat är bearbetat och analyserat utifrån fem olika teman. Resultatet visar att dessa pedagoger känner en stor osäkerhet runt anmälningsplikten och om sin skyldighet att agera när de misstänker att ett barn far illa.  Det visar även att det finns svårigheter kring att veta när ett barn är i behov av att få hjälp från en vuxen. I resultatet framgår dessutom att relationen mellan hem och förskola är sårbar, vilket komplicerar en anmälningsprocess. Vidare visar resultatet vikten av att ha ett stöd från arbetslag och ledning när de vill anmäla en oro. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie är det fenomenologiska perspektivet, vilket handlar om människans erfarenheter, uppfattningar och upplevelser av ett fenomen. Erfarenhet, upplevelse och uppfattning är därför nyckelbegrepp i den här uppsatsen. / <p>2019-12-20</p>

Detta examensarbete baseras på förskolepersonals resonemang kring sexuella läggningar och vilka språkliga mönster samt förhållningssätt som är utmärkande i diskurserna. Utifrån forskning finns en osäkerhet kring begreppet sexuella läggningar bland förskolepersonal. Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad kunskap om vilka resonemang som uppstår i ett samtal om sexuella läggningar med förskolepersonal. Föreliggande studies forskningsfrågor är följande: Vilka språkliga mönster uppträder när förskolepersonal samtalar om sexuella läggningar? Vilka diskurser skapas utifrån förskolepersonals förhållningssätt gentemot begreppet sexuella läggningar? Examensarbetet har utgått ifrån socialkonstruktionism då förskolepersonalens resonemang genom språket analyserades. Den kvalitativa studien genomfördes på två olika förskolor, där sammanlagt sju förskolepersonal, från båda förskolor, medverkade i form av fokusgruppssamtal. Resultatet visar på flera diskurser som förskolepersonal konstruerade under ett samtal kring olika sexualiteter. En diskurs som tillåtande, en diskurs om att inte överdriva diskursen, en diskurs som ett problematiserande förhållningssätt samt en diskurs som ett dilemma. Den sammantagna slutsatsen som föreliggande studie därför har kommit fram till blir att oavsett vilka verktyg förskolepersonalen använder för att skapa en tillåtande diskurs eller på vilket sätt deras förhållningssätt synliggörs utifrån deras resonemang, finns ändå ordet sexualitet som ett dilemma inom verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka vad undervisning i förskolan innebär för förskolepersonal samt hur de beskriver sitt arbete med undervisning. Detta då det i juli 2019 kom en ny läroplan för förskolan där utbildning har förstärkts samt att begreppet undervisning införts.  Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv och genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys genomfördes utifrån resultatet och de teman som identifierades var målstyrda processer, kommunikation och samspel samt organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visade att undervisning handlar om att syften och mål definierats i förväg och att kommunikativa processer utgör en viktig del i arbetet samt att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar undervisningen. Slutsatsen är att undervisning i förskolan är medvetna tankar som bidrar till att förskolepersonalen har ett komplext arbete där olika metoder kan användas mot samma syfte och att organisatoriska och sociala faktorer påverkar undervisningen i praktiken.