Syftet med detta arbete är att få en ökad förståelse för hur barnen uppfattar samlingen samt få en inblick i hur delaktiga barnen är i samlingen och på vilket sätt pedagogen gör dem delaktiga. Samlingen är en aktivitet som sker varje dag på många förskolor och är idag utformad på många olika sätt. Vår fundering har därför varit hur barnen uppfattar samlingen, är den för dem meningsfull och lustfylld? Eller sker samlingen på grund av att traditionen lever kvar? För att få svar på detta har vi valt att fokusera på barnens perspektiv och vad barnen uppfattar om samlingen. Begreppen delaktighet och inflytande är, tillsammans med barns perspektiv, våra teoretiska utgångspunkter. För att få en förståelse för detta valde vi att genomföra fyra barnintervjuer och tre observationer på en förskola i Mellansverige. Det material vi fick in genom våra barnintervjuer och våra observationer ligger till grund för det resultat vi fick fram. Resultatet visar att barnen och pedagogerna visar glädje då det blir dags för samling. Utifrån observationerna kan vi se att pedagogerna gör barnen delaktiga och ger dem inflytande, men i barnintervjuerna framkommer att barnen önskar mer delaktighet och inflytande under samlingen.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet. Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.

No description available.

Läxor är en realitet för de allra flesta skolbarn. Ändå nämns ingenting om läxor i vare sig den gällande läroplanen (Lpo94, 1998) eller vår aktuella kurslitteratur på lärarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde läraren hamnar därmed i ett vägledningsmässigt tomrum i att avgöra om läxor ska tillämpas eller ej för att uppnå målen. Syftet med denna studie är att undersöka hur barnens relationer påverkas av läxor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i årskurs 4 och 5, har om sina läxor och hur det påverkar deras relationer till läraren och skolan, föräldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden. Studien konstaterar att läxornas påverkan på relationen till läraren och skolan inte är märkbar, att relationspåverkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till föräldrar och hemmet påverkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende på hur lätt eller svårt barnet har med läxan påverkas i allra högsta grad barnets egen inställning till läxan och till ämnet i sig.

Bakgrund   ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.” (Lpfö98, 2010)  Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan. Med utgångspunkt från vår egen praktik och i arbetet med barn och läroplan ville vi synliggöra om barnen verkligen uppfattar oss pedagoger som engagerande och som kan se till varje barns och barngrupps livsvärld.  Syfte  Syftet med studien är att få en inblick i barns upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. Vi har satt fokus på barn i åldrarna fyra och fem år, vi använde oss av mindre gruppkonstellationer för intervjuer. Detta gör vi genom tre frågeställningar som behandlar; Barnens upplevelser om pedagogernas medverkan i leken, barnens beskrivningar av pedagogernas roll i leken samt på vilket sätt barnen upplever att de har inflytande och makt över sin lek. Vår studie har ett fenomenologiskt perspektiv.  Metod  Tanken med studien är att undersöka hur barn upplever pedagogernas medverkan i leken. Metoden utgörs av gruppintervjuer med barn samt ljudinspelning under intervjuerna. Vi har sammanställt, analyserat och kategoriserat alla intervjuer genom att lyssna på samtalen och skrivit ut dessa i pappersform. Sammanlagt har 22 barn deltagit i studien. För att alla barn skulle få komma till tals i grupperna minimerade vi grupperna till att vara ca 4-5 barn i varje intervjugrupp. Studien är en kvalitativ studie.  Resultat  Utifrån de resultat som vi kom fram till i studien kan man se att barnen har olika upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. En del av barngrupperna menar att pedagogerna var bra på att leka och var involverade i leken samtidigt som de underkastade sig de roller som barnen ville att de skulle ha i en lek. En barngrupp ansåg att pedagogerna absolut inte kunde leka utan hellre gjorde andra saker som att stå vid datorn eller prata med kollegor. Ett tydligt mönster som vi såg från alla intervjugrupper var att barnen upplevde att de fick bestämma när de skulle leka och vilka regler som gällde i leken, men att det även fanns regler på förskolan som bara fanns där.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande: Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv? Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna? I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

Syftet  med studien är att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande  i  förskolan  samt  att  granska  likheter  och  skillnader  med förskollärares  perspektiv  på  detsamma.  Förskollärarnas  perspektiv  speglas genom resultatet av en tidigare pilotstudie och i föreliggande studie behandlas barns  perspektiv.  Studien  har  en  kvalitativ  ansats  och  utgår  från  intervjuer. Barndomssociologin  utgör  den  teoretiska  utgångspunkten  för  studien. Resultatet visar att förskollärare anser att barn ska ges möjlighet att  påverka i förskolan. Samtidigt visar det sig att rutiner och regler i förskolan kan begränsa detta.  Resultatet  visar  även  att barn  upplever  det  som  roligt  att  vara  med  och bestämma  i  förskolan  och  att  de  tycker  att  det  känns  bra  att  bli  lyssnade  till. Detta  är  dock  något  som  inte  alltid  sker  i  förskolan.  Då  barn  bemöts  med nyfikenhet och som viktiga informanter ses möjligheter för barn och vuxna att utvecklas  tillsammans.  På  detta  sätt  kan  barn  bli  mer  delaktiga  i  förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemmets inom- och utomhusmiljö ur ett barns perspektiv. Tidigare forskning (Lindblad, 1993) anser att huvudsyftet för den fysiska miljön är att inspirera barn till lek och utveckling. Miljöerna bör därför vara flexibla och föränderliga efter barngruppens behov så att barnen motiveras till nytt skapande. Vi besökte tre olika skolor och genomförde sex kvalitativa intervjuer där varje fokusgrupp fick svara på frågor om fritidshemmets miljöer. Barnen vi valde att intervjua var i åldrarna 7-9 år då de spenderar mest aktiv tid på fritids. De fick visa oss runt i de olika miljöerna. De observationer vi gjorde under rundvandringen har vi använt för att beskriva miljön. Vi valde att intervjua tre pojkgrupper och tre flickgrupper för att se om det framkom ett genusmönster i samtalen med barnen. Resultatet visar att många barn var nöjda med lokalerna och möbleringen, medan ett par grupper ville se en förändring. De grupper som ville se en förändring ansåg att det behövdes fler små rum som antingen är tematiska eller flexibla utefter barnens egna intressen. Nästintill alla barnen tyckte att skolgården var tråkig och att det fanns för lite redskap. Barnen ansåg att det fanns för mycket tomma ytor utomhus, vilket gjorde det svårt för dem att leka ostört. Resultatet visar även genusmönster i det pojkar och flickor svarade. Det mest utstickande var vilka färger barnen önskade samt vad de ansåg saknades på fritidshemmet. Flickorna ville ha ljusare färger som rosa, lila och guld samt att få hänga upp sina egna alster på väggarna. Pojkarna däremot ville ha mörkare färger som blå, svart och röd eller att väggarna skulle kläs av motivtapeter med tuffa monstertrucks och blodiga zombies. Flickornas önskningar var att få in mer dekorativa ting på fritidshemmet som pysselmaterial, filtar och kuddar. Pojkarna hade dock andra åsikter, de ville ha större redskap ute på skolgården och fler spel. Slutsatsen i studien är att vi bör ta vara på barnens perspektiv och utifrån dem fokusera på både skillnader och likheter som finns mellan de två könen för att skapa miljöer där barnen kan utvecklas och växa som individer.