No description available.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem? Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet. För att komma fram till resultatet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som spelades in. De ägde rum på sex olika fritidshem utifrån ett målinriktat urval. Resultatet visar att de sex fritidshemmens fysiska inomhusmiljö är olika utformade och att de har olika förutsättningar gällande lokaler. Den större delen av fritidspedagogerna berättar att de har egna lokaler så att de kan utforma den fysiska inomhusmiljön efter sin verksamhet. Alla fritidshemmen har olika pedagogiska aspekter och en sak som de flesta har gemensamt var att de har placerat material på barnens nivå. Det framkom att de vill ändra på olika saker men det var några saker som var gemensamt som exempelvis att de vill har fler rum.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar? Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen. Lärarna beskriver att det är genom erfarenheter som de tillägnat sig de kunskaper de besitter, men att fyra av de åtta intervjuade lärarna tycker sig sakna kunskaper i arbetet med elever med ”grava” fysiska funktionsnedsättningar. Vidare visar studien att lärarna anser att de har stöd från skolan i sitt arbete och ges möjlighet att fortbilda sig men att detta sker genom eget initiativ. Vid bedömning och betygsättning av elever med fysiska funktionsnedsättningar visar resultatet från undersökningen att ingen av våra tillfrågade lärare ser något problem att betygsätta dessa elever. Projektnummer: 2010ht4755

Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

Inom en snar framtid förutspås en massiv butiksdöd för de fysiska modebutikerna. Anledningen till denna profetia tros vara den snabbt växande e-handeln. Utbudet av produkter har blivit allt större och allt fler konsumenter använder e-handel för att tillgodose sina behov av modevaror. Trots en ökad e-handel finns det undersökningar som visar att hela 90 % av de faktiska köpen fortfarande sker i fysiska butiker. Även om de faktiska köpen till stor del sker i fysiska butiker tampas fysiska butiker ständigt med höga personalomkostnader och dålig lönsamhet. I och med att fysiska modebutiker står inför en osäker framtid syftar denna studie till att undersöka kvinnligt konsumentbeteende samt vilka marknadsföringsaktiviteter som prefereras, detta i relation till fysiska modebutiker. Vi studerar även kvinnligt konsumentbeteende utifrån ett generationsperspektiv. Studiens resultat kan med fördel användas av företag för att stärka sin framtid och överleva den förutspådda butiksdöden. För att studera detta använder vi oss av Kotler och Kellers kommunikationsmix samt ramverket AIDA som representerar de olika steg som en konsument går igenom innan ett köp. Empiriskt material har samlats in genom en enkätundersökning publicerad på internet. Av totalt 506 svarande respondenter kunde 479 av dessa räknas till vårt urval. Genom enkätundersökningens resultat samt en analys via det statistiska dataprogrammet SPSS kan vi påvisa både skillnader och likheter i det kvinnliga konsumentbeteendet mellan olika generationer. Tydligt framkommande i vår studie är att kommunikationssätt, med tillhörande marknadsföringsaktiviteter, som sker i fysiska butiker skapar en positiv upplevelse som både prefereras och leder kvinnor till köp oavsett generation. Engelsk titel (kopiera från uppsats) *: Survival of physical fashion stores - A study on female consumer behaviour Engelska nyckelord *: Consumer behaviour, Physical fashion stores, AIDA, Generations, Personal serviceSustainable development anges som nyckelord på engelska?: NEJEngelsk sammanfattning *: It is predicted that in a near future physical retailers will be extinct. The reason for this prophecy is believed to be the fast growing e-commerce. The range of products is increasing and more consumers are turning to retailers within e-commerce to satisfy their needs for fashion products. In spite of the increasing e-commerce there are studies that demonstrate that as much as 90 percent of the actual purchases still take place in physical stores. But even if the actual purchase still occurs within the physical commerce the physical stores still struggles with high labour costs and weak profitability. Since the physical commerce stands in for an uncertain future this study aims to examine female consumer behaviour and which marketing activities that is preferred, this in relation to the physical fashion stores. We also examine female consumer behaviour from a generational perspective. The results from the study can be advantageously used by companies to ensure their future and survival against the predicted extinction of physical retailers. In order to examine this topic we use Kotler and Keller’s communication mix together with theoretical framework AIDA, which represent the stages a consumer go through before making an actual purchase. Empirical material has been gathered through questionnaires published on the Internet. Of the total 506 respondents 479 of them fitted our sample and were able to be analysed. Through the questionnaires result together with an analysis using the statistical data software SPSS we can demonstrate both differences and similarities in consumer behaviour between generations. In our study it is clear that communication methods with associated marketing activities, that take place within the actual physical store, create a positive experience that are both preferred by the female consumers and lead them to purchase regardless generation. This research paper is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring utformandet och organiserandet av den fysiska inomhusmiljön i förskolan och till vilken grad barnen kan utöva inflytande över den fysiska miljöns utformning. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. I resultatet blev det tydligt att barns intresse och lek påverkar hur miljön förändras och vilket material som finns tillgängligt. En av slutsatser som drog var att förskollärarna baserade förändringar av miljön på observationer och intervjuer med barn och att ett rikt och stimulerande material sågs som viktigt för barnens lärande i miljön. Den andra slutsatsen var att den pedagogiska grundsynen i förskolan påverkar hur miljön utformas samtpåverkar vilka förutsättningar som finns för barns lärande och utforskande.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att fokusera på behovet av integritet hos äldre dementa personer och sedan koppla detta behov till hur fysiska begränsningar i form av tvång och inlåsning av dessa personer, är reglerat. Uppsatsen är skriven rättssociologiskt, vilket innebär en grundlig genomgång av relevant forskning om aktuella frågor kring behovet av integritet bland äldre. Även ett inslag av rättsdogmatism har använts för att fastställa vad som stadgas i lagarna vad gäller fysiska begränsningar såsom inlåsning och andra tvångsåtgärder i vården av äldre dementa. Forskning visar att integritet och självbestämmande är nära knutna till varandra. Personal på särskilda boenden har svårt att veta vad som är tillåtet i det dagliga arbetet, då tydlig reglering saknas på området. Här kommer en svår avgränsning om vad som är proportionerligt och etiskt försvarbart in. Både svenska och europeiska lagar stadgar att våra mänskliga fri- och rättigheter endast kan begränsas med stöd av lag. En sådan lagstiftning finns dock inte, annat än genom nödrätten, som endast kan tillgripas undantagsvis och i nödfall. Således bör en ny lag tillsättas som reglerar detta område, både för personalens och de äldre dementas skull.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning. Genom studien kunde vi konstatera att de psykiska faktorerna främst motiverar till deltagandet i gruppträning och att det är regelbunden träning som leder till hög motivation. Ett samband mellan ett tidigare fysiskt aktivt liv och hur mycket seniorer är aktiva idag kunde påvisas, därmed vikten av regelbunden träning. Vi vill med detta examensarbete öka förståelsen för hur viktigt det är för äldre att de tränar och behåller god kondition samt lyfta fram vad som kan öka seniorers motivation och vilja till att utföra fysisk aktivitet.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor. Detta har en stor inverkan på hur elever med fysiska funktionsnedsättningar blir bemötta i ämnet. Två av de intervjuade lärarna upplevde att det kunde finnas ett negativt bemötande mot elever med fysiska funktionsnedsättningar. Samtidigt var alla lärare överens om att bemötandet mellan elever går att påverka genom undervisning. Ingen av de intervjuade lärarna upplever måluppfyllelsen för elever med fysiska funktionsnedsättningar som något problem. Däremot var det bara fyra lärare som kände till att det finns undantagstillstånd som ger en lärare rätt att bortse från kunskapskrav. Utbildningsbakgrunden hos lärare diskuteras också, där alla sex intervjuade lärare upplever att det inte fått tillräckligt med utbildning från universitetet för att arbeta med inkludering. Lärarna upplever också att ansvaret för vidareutbildning ligger på dem och inte på skolan. Samtidigt är alla lärare överens om att det är lärarens ansvar att alla elever blir inkluderade oberoende om eleven behöver stöd eller inte. Två lärare lyfter också fram att det är av största vikt att eleven själv vill bli inkluderad, annars kan en exkluderande situation uppstå.

I denna studie undersöks hur lärare i ämnet Idrott och hälsa ser på sin kompetens och sin utbildning gällande elever med fysiska funktionsnedsättningar. Fokus har även varit att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd från skolan. Upplever lärarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsätta elever med fysiska funktionsnedsättningar?   Studien utgår från en kvalitativ ansats som bygger på samtalsintervjuer med åtta lärare i Idrott och hälsa. Det som framkommer i vår studie är att lärarna upplever att utbildningen inte ger tillräckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsättningar i undervisningen. Lärarna beskriver att det är genom erfarenheter som de tillägnat sig de kunskaper de besitter, men att fyra av de åtta intervjuade lärarna tycker sig sakna kunskaper i arbetet med elever med ”grava” fysiska funktionsnedsättningar. Vidare visar studien att lärarna anser att de har stöd från skolan i sitt arbete och ges möjlighet att fortbilda sig men att detta sker genom eget initiativ. Vid bedömning och betygsättning av elever med fysiska funktionsnedsättningar visar resultatet från undersökningen att ingen av våra tillfrågade lärare ser något problem att betygsätta dessa elever.