<p>Syftet med undersökningen var att studera förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp mot barn och några rektorers och förskollärares förhållningssätt i frågan. Förskolan är den plats där barnen vistas till stor del under sina sex första år och därmed den miljö där det utsatta barnet har möjlighet att bli upptäckt och få hjälp av förskolepersonalen. Undersökningen är genomförd i en norrländsk kommun och i tre rektorsområden med några slumpmässigt utvalda rektorer och förskollärare. Den kvalitativa intervjumetoden ligger till grund för insamling och bearbetning av data. Resultatet visar att förskolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp på barn. Det visar också att det idag inte förekommer något sådant arbete i verklig mening. Undersökningen tyder på att det är ett område som är eftersatt vad gäller förskollärarnas kompetens i ämnet. Den visar också att de stora barngrupper som idag råder i förskoleverksamheten inte är gynnsamt i det förebyggande arbetet.</p>

Syftet med undersökningen var att studera förskolans roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp mot barn och några rektorers och förskollärares förhållningssätt i frågan. Förskolan är den plats där barnen vistas till stor del under sina sex första år och därmed den miljö där det utsatta barnet har möjlighet att bli upptäckt och få hjälp av förskolepersonalen. Undersökningen är genomförd i en norrländsk kommun och i tre rektorsområden med några slumpmässigt utvalda rektorer och förskollärare. Den kvalitativa intervjumetoden ligger till grund för insamling och bearbetning av data. Resultatet visar att förskolan har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot sexuella övergrepp på barn. Det visar också att det idag inte förekommer något sådant arbete i verklig mening. Undersökningen tyder på att det är ett område som är eftersatt vad gäller förskollärarnas kompetens i ämnet. Den visar också att de stora barngrupper som idag råder i förskoleverksamheten inte är gynnsamt i det förebyggande arbetet.

Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat håll. Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter, teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i musikproduktion. Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna. Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en påverkande faktor för undervisningen. Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

Examensarbete 15 hp. Lärarexamen

I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling. Lärarna vid de kommunala gymnasieskolorna var mer pressade av begränsade resurser i tid och pengar, samtidigt som de uppgav att om de önskade kompetensutveckling var det ofta svårt att genomföra, då problemet var vem som skulle ersätta dem eftersom det saknades vikarier. Flera av respondenterna yrkar på att mer resurser avsätts för kompetensutveckling, och det finns en stor skillnad mellan gymnasieskolorna. Resultatet visade också att intern kompetensutveckling som genomförs för lärare i grupp på skolan, kan vara framgångsrik. Kunskapen finns ofta att hämta inom gymnasieskolans väggar, i form av andra lärares kompetens, som kan bidra till kollegornas kompetensutveckling. / The methods of competence development among the teachers of business economics in an enviroment where the time is more and more limited.

Granskningar av skolans matematikundervisning liksom erfarenheter från min verksamhetsförlagda utbildning visar att undervisningen i matematik i stora drag kännetecknas av enskild räkning i en lärobok. Föregående visar sig trots att matematisk problemlösning har en central roll i skolans läroplan. En viktig faktor för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla goda ämneskunskaper är den enskilde lärarens förmåga att undervisa samt lärarens kunskaper i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka om deltagande i fortbildning förändrar hur lärare arbetar med matematisk problemlösning tillsammans med sina elever. Den metod som har använts till studien är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökningar efter vetenskaplig litteratur har gjorts i olika databaser. Det resultat som framkommit visar att oberoende av hur fortbildningen har organiserats sker en förändring i undervisningen hos de lärare som deltagit i fortbildning. Resultatet visar att majoriteten av de lärare som deltagit i fortbildning förändrar sin undervisning i matematisk problemlösning inom fyra större områden. Dessa områden är lärarnas val av problem, hur problemet introduceras för eleverna, vilket typ av kommunikation och interaktion som finns i klassrummet samt hur presentationen av olika lösningsförslag går till. Beroende på hur fortbildningen har organiserats sker denna förändring i olika stor utsträckning.

Utomhuspedagogik är någonting som kan stötta elever i mellanstadiet. Denna studie syftar till att utveckla kunskapen om hur utomhusmatematik används i skolorna och om Naturskolans arbetsinsats kan bidra till en ökad utomhusundervisning. Studien har genomförts med både intervjuer och observationer av Naturskolans arbete i skolorna. Resultatet visar att de lärare som Naturskolan har besökt inte gjort några större förändringar i sitt fortsatta arbete i utomhusmatematik. Det har däremot gett en positiv effekt på lärarnas inställning då de känner sig mer trygga att bedriva undervisning utomhus. Naturskolan beskriver sitt arbete som fortbildning, vilket lärarna i flera fall inte uppfattade. Naturskolan har förmedlat expertkunskaper och lärarna beskriver deras arbete som strukturerat men även med känslan att det är enkelt att vistas ute.

Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder. Undersökningarna har genomförts i anslutning till modekedjan Carlings som också är vårt avgränsningsområde. Inledningsvis så genomfördes observationer för att få en förståelse för hur arbetet i butik går till. Butikscheferna tillfrågades via kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Personal och kunder fick svara på en enkät med möjlighet till egna kommentarer. För att sätta detta i relation till tidigare forskning så har vi sökt relevant information i bland annat vetenskapliga artiklar, kurslitteratur och böcker. Kundernas förväntningar och önskemål stämmer till största del överens med vad butikschefen önskar av personalen. Personalen själv har generellt sett ett starkt intresse av att vidareutbildas. En analys och sammanställning av samtliga undersökningar visar att ett behov för en personalhandbok finns. Det optimala innehållet skulle vara att behandla exponering, säljteknik, jeanskunskap och allmän materialkunskap inklusive tvättråd. / Program: Butikschef, textil och mode

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning. De hade dessutom en bristfällig uppfattning om skolan hade någon strategi för fortbildningen. Pedagogerna i studien har olika syn på fortbildningen. En tredjedel menar att den enbart leder till kompetensutveckling. Hälften av pedagogerna tror inte att den leder till skolutveckling. Studien bekräftar tidigare studier som visar att pedagogerna är mycket intresserade och blir inspirerade av fortbildningen. I enkätstudiens fria fråga är det flera pedagoger som efterfrågar fortbildning som utgår från deras egna behov. Flera pedagoger menar att fortbildningen ska vara genomtänkt. Pedagogerna i studien har en osäker uppfattning om fortbildningen leder till ett gemensamt förhållningssätt eller om den förändrar pedagogens arbetssätt. Studien visade att fortbildningen diskuterades och reflekterades sällan efteråt. Majoriteten menade att man bara diskuterat fortbildningen ”någon gång” efter ett fortbildningstillfälle eller på en arbetsplatsträff trots att de flera gånger velat få reflektionstid efter ett fortbildningstillfälle. I studien är en stor majoritet intresserade av begreppet skolutveckling. Hälften av pedagogerna i studien kände inte till projektet Våga Visa som styr en stor del av kommunens mål för skolutveckling. Begreppet skolutveckling är ett stort och subjektivt begrepp som innehåller många delar bl.a. implementering. Skolutveckling handlar om så mycket mer än om pedagogernas fortbildning och kompetens. Alla i kedjan, från skolledning i kommunhus ner till pedagoger, har en roll i skolutvecklingen. Den största delen av skolutvecklingen ligger i skolans egen kultur. Det är i samspelet med kollegor och i systematisk reflektion av frågor och ifrågasättande som skolutveckling sker. En skolas kultur uppstår i samarbetet mellan rektor, pedagoger, elever och föräldrar. Den kulturen är det viktigt att få stöd för från skolledningen i kommunen. Ju bättre samarbete i alla led desto bättre skolkultur och skolutveckling.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Fortbildning, skolutveckling och implementering.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>