We have done a qualitative and quantitative study about math problems on second­ary school students. The study is based on the diagnosis, treatment and training of teachers, about students who have math difficulties. The aim of this work is to obtain teachers “perceptions about students” diagnosis, treatment / improvement and continuing education for students who have math difficulties. By having interviewed various teachers through surveys we have received answers to their concerns about the diagnosis, treatment and the importance of continuous training of teachers on students’ mathematics difficulties. Unfortunately, today educational materials and action plans are not suited for all students and all students are not at the level they should attain. According to our observations and findings, students at both middle school and high school with math problems have  had problems throughout the school years and may perhaps not always got the right support and help they would have needed. The work also includes a review of literature about diagnosis treatment and education concerning students with mathematics difficulties. / Denna studie är en kvalitativ och kvantitativ studie om matematiksvårigheter hos högstadieelever. Studien går ut på att undersöka åtgärdsprogram, bearbetning och lärarens fortbildning hos elever som har matematiksvårigheter. Syftet med detta arbete är att belysa de matematiksvårigheter som lärarna ser hos sina elever. Genom att ha intervjuat ett antal matematiklärare via enkäter har vi fått svar på deras synpunkter angående diagnostisering, åtgärdsprogram och fortbildningens betydelse hos lärarna angående elevers matematiksvårigheter. Våra observationer och undersökningsresultat visar att många elever i skolan har svårigheter i ämnet matematik och att de inte alltid får det rätta stödet och hjälpen. Arbetet innehåller även tidigare forskning och debatt angående diagnostisering och hjälp av elever med matematiksvårigheter.

<p>Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.</p><p>Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.</p><p>Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.</p><p>Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning. Resultatet visar även att många av lärarna har dåliga kunskaper om styrdokumenten gällande ämnet. Däremot instämmer majoriteten av lärarna att teknikämnet kommer att få ökad betydelse i framtiden.</p><p>En slutsats vi kommit fram till är att teknikundervisningen inte har en sådan kvalité och kvantitet att eleverna garanteras en likvärdig utbildning inför de senare åren 7-9.</p>

Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. MI-modellen används som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförändring vid ohälsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundläggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem får möjligheten till regelbunden träning och repetition av modellen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförändringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och repetition av modellen. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fem kategorier: Användbar vid livsstilsförändringar, Skapar Empowerment, En svår balansgång för att inte ta över, Bygger på samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som användbar och resultatrik vid livsstilsförändringar. De använde sig av delar av modellen vid sina samtal och nyttjade de olika verktygen som finns att tillgå. MI-modellen beskrevs användbar vid olika situationer och som både längre och kortare rådgivningssamtal. Modellen upplevdes till viss del som svårarbetad och tidskrävande. Distriktssköterskorna påtalade svårigheter angående deras egen förmåga att hantera modellen. Samtliga distriktssköterskor beskrev att de önskade repetition och mer utbildning om MI för att stärka sin egen kompetens. Denna studie påvisar att regelbunden repetition och utbildning i MI behövs för att få distriktssköterskorna att känna sig trygga i sin yrkesroll och sin förmåga att kunna utöva MI- samtal på ett optimalt sätt. För att möta distriktssköterskornas behov behövs insatser göras i primärvårdsorganisationen.

Sammanfattning Den 1 juli 2018 införs programmering i läroplanen i grundskolan. I lågstadiet kommer det främst att beröra ämnena matematik och teknik. Media rapporterar att lärare saknar kunskaper inom ämnet och skolverket meddelar att fortbildningarna snabbt blir fullbokade. I denna studie presenteras de nya skrivningarna samt några verktyg som används vid programmering i grundskolan. En kvalitativ intervjustudie av fem lärare som undervisar i lågstadiet har genomförts, som syftar till att studera lärares inställning till förändringar i läroplanen och tilltro till sin kompetens, med förhoppning att kunna påverka kommande läroplansförändringar.  Undersökningen har planerats och verkställts genom ett fenomenologiskt perspektiv, hur lärare erfar fenomenet programmering. Begreppet datalogiskt tänkandebeskrivs och intervjuerna har analyserats utifrån lärarnas användning av datalogiskt tänkande i klassrummet. Analysen visar att lärarna redan arbetar med programmering i sin undervisning och att de flesta har goda kunskaper om programmering. I studien relateras även lärarnas kunskaper till programmeringsundervisningens demokratiska värden. Studien visar att de intervjuade lärarna använder sig av flera pedagogiska strategier som forskningen lyfter fram som framgångsrika inom programmeringsundervisningen. Hur lärarna talar om programmering samt hur de ser på programmeringens syfte framkommer också i undersökningen. När implementeringen tidsmässigt börjar att närmar sig kommer antagligen programmering att diskuteras med mer kontinuitet på skolorna än vad lärarna gör idag.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärare som deltar i kollegialt lärande kring språkutvecklande arbetssätt vad gäller deras syn på behovet av språkutvecklande arbetssätt och deras förståelse av vad språkutvecklande arbetssätt är, hur de upplever att deras undervisning utvecklats samt eventuella svårigheter de upplever i implementeringen av språkutvecklande arbetssätt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fem lärare som deltar i ett pågående projekt om språkutvecklande arbetssätt och som undervisar i år 4–6 på en skola i en mindre stad i Mellansverige valdes ut för semistrukturerade, återkommande intervjuer som genomfördes vid tre tillfällen. Intervjuerna kategoriserades och analyserades i enlighet med forskningsfrågorna och utvalda karaktäristika för språkutvecklande undervisning, nämligen bedömning av elevernas behov, hur lärarna arbetar med språket, samt interaktion i klassrummet. Resultatet visar att samtliga lärare beskriver ett behov av att arbeta språkutvecklande för att stötta andraspråkselevers språkutveckling och kunskapsinhämtning. När det gäller förståelsen av vad språkutvecklande arbetssätt innebär, lägger vissa av lärarna mer fokus på det språkliga medan andra även betonar vikten av att arbeta tillsammans. Samtliga lärares beskrivning av hur de arbetar med språket i klassrummet visar på en utveckling, även om denna ser olika ut för respektive lärare. Hur de lyfter fram interaktionen i klassrummet skiljer sig åt, liksom hur de beskriver att de arbetar för att ta reda på elevernas behov och nivå för att kunna ge rätt stöttning. Svårigheter som de intervjuade lyfte fram, handlade bland annat om att kunna anpassa undervisningen till såväl duktiga som språksvaga elever, att strukturera undervisningen så att alla elever är muntligt aktiva samt att det är tidskrävande att arbeta språkutvecklande. Studien bekräftar tidigare forskning som lyfter fram att lärare tar till sig fortbildning på olika sätt.

No description available.

I denna studie undersöker vi fyra lärares upplevelser av fortbildningarna Matematiklyftet och Räkna med Västerås samt om dessa har påverkat lärares planering och undervisning inom ämnet matematik. Vi undersöker om lärarna upplever att de får användbara verktyg samt stöd av fortbildningarna. Denna studie genomförs via kvalitativa intervjuer där fyra lärare beskriver deras upplevelser genom att svara på våra konkreta frågeställningar.

No description available.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen. Dessutom visade det sig att samtliga intervjuade lärare använde sig av en mängd olika hjälpmedel och metoder för att kunna variera sin undervisning, främst av utomhuspedagogik samt experiment. Timtalet varierade stort mellan de olika lärarna, allt från endast 30 min till tre timmar i veckan. Sammanfattningsvis efter slutförd undersökning, kan vi se att huvudresultatet är att naturvetenskapen är ett orosmoment för många lärare i grundskolans tidiga årskurser.

Sammanfattning Läroplanen revideras 2018 och undervisning förväntas nu ske på förskolearenor runt om i landet. I samband med kommande revidering 2018 ökar kraven på förskollärare att uppfylla de riktlinjer som formuleras i läroplanen, varav formuleringen gällande undervisning är relevant för föreliggande studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepersonals tal om undervisning samt talet om den verksamhet som i relation till undervisningsuppdraget ska bedrivas. För att få svar på syftet utför vi kvalitativa intervjuer med förskolepersonal vilka i föreliggande studie är förskollärare, barnskötare samt förskolechef. Intervjuerna ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig i Anthony Giddens struktureringsteori med ett socialkonstruktionistiskt synsätt samt relevant tidigare forskning inom området som rör undervisning. Den tidigare forskningen belyser även förskolepersonals resonemang om undervisning och revidering av läroplanen 2010. Struktureringsteorin bygger på att människor som aktörer har förmågan att skapa och omskapa sin vardagliga struktur som vidare förstås ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt vilket innebär att ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. I föreliggande studie har vi därför valt att analysera förskolepersonals berättelser och resonemang utifrån vald teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar förskolepersonals tal om undervisning i relation till den profession de har. Vad som framkommer är att tiden att bedriva undervisning i barngrupp inte upplevs vara tillräcklig samt att arbetet utanför barngrupp tar mer tid i relation till förskolans ökade krav på kvalité. Vidare uttrycks det av förskollärare att tidsbristen medför konsekvenser att uppfylla professionens fulla uppdrag i relation till läroplanen. Det framkommer också att förhållningssätt till begreppet undervisning kan sättas i relation till den fortbildning gällande undervisning i förskolan som förskolepersonal i föreliggande studie erbjuds via forsknings- och utvecklingsprogrammet. Vidare synliggörs huruvida begreppet undervisning kan appliceras i verksamheten vilket i resultatet visar sig ha att göra med förutsättningar beroende av ett större samhälleligt perspektiv. Verksamhetens ansvar och skyldigheter genemot samhället kan vidare kopplas till ett orsakssamband. Nyckelord: Aktör, educare, fortbildning, förskolepersonal, profession, struktur, undervisning