No description available.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund och Syfte: Behovet av ett effektivt arbetssätt för kliniska apotekare som står inför begränsade resurser och otillräcklig kapacitet ökar. Kliniska apotekare får prioritera patienter med störst behov av en intervention, men saknar ett bra screeningsverktyg som effektiviserar arbetet. Ett effektivt screeningsverktyg som prioriterar patienter med störst risk för LRP borde vara lösningen till ett kostnadseffektivt, produktivt och mer patientsäkert arbetssätt. Flera screeningsverktyg har utvecklats internationellt och syftet med denna studie är att undersöka användbarheten av ett screeningsverktyg utvecklat av Martinbiancho et al. Metod: Studien var en retrospektiv kohortstudie med en population på 50 patienter. Studiepopulationen som inkluderades var inneliggande patienter på medicinavdelningen på Lasarettet i Enköping. Beroende på riskfaktorer fick patienterna olika många poäng, vilket delade in dem i tre grupper; låg-, måttlig- och högrisk. Genom statistisk analys med ANOVA-test och 95% CI jämfördes om det fanns skillnad i antal LRP och antal kliniskt signifikanta LRP mellan grupperna. Resultat: Högriskgruppen hade ett medelvärde på 6,4±2,7 LRP, måttligriskgruppen hade 5,3±2,3 LRP och lågriskgruppen hade 4,0±1,7 LRP. Skillnaden mellan grupperna var inte statistisk signifikant (P=0,195).  Medelvärdet av kliniskt signifikanta LRP var 3,6±1,7 för högriskgruppen, 3,3±1,8 för måttligriskgruppen och 1,0±1,0 för lågriskgruppen. Skillnaden mellan grupperna var inte statistisk signifikant (P=0,067). Konklusion: Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas varken för antalet LRP eller för antalet kliniskt signifikanta LRP. Verktyget kunde alltså inte påvisa en korrelation mellan högriskpatient och antalet LRP/kliniskt signifikanta LRP. Fler studier med större patientpopulation behöver göras för att kunna dra säkrare slutsatser om verktygets användbarhet. / Abstract Background and objectives: There is an increasing need for clinical pharmacists, facing limited resources, to use efficient working methods and to be able to prioritize patients with the greatest need for an intervention. An effective screening tool that can prioritize patients who are at greatest risk of drug related problems (DRPs) is something that should lead to a more cost-effective and productive service. Several screening tools have been developed internationally and the purpose of this study is to investigate the utility of a screening tool developed by Martinbiancho et al.   Design: The project was done with a retrospective cohort design on a population of 50 patients with medication reviews performed by clinical pharmacists. Depending on the patients score from the screening tool the patients were divided into 3 groups; low risk, moderate risk and high risk. Statistical analyses were performed using ANOVA-test and 95% CI to analyze whether there was a difference in outcome measures between the groups.   Settings: Medicine wards at the hospital of Enköping.   Main outcome measures: The groups mean value of DRPs and clinically significant DRPs.   Results: The highrisk group had a mean value of 6.4±2.7 DRPs, the moderate risk group had 5.3±2.3 DRPs and the low risk group had 4.0±1.7 DRPs. The difference was not statistically significant (P=0.195). The mean value of clinically significant DRPs was 3.6±1.7 for the high risk group, 3.3±1.8 for the moderate risk group, and 1.0±1.0 for the low risk group. The difference was not statistically significant (P=0.067).   Conclusion: No significant difference between the groups could be detected neither for the number of DRPs nor for the number of clinically significant DRPs. The tool could not detect a correlation between highrisk patient and the number of DRPs/clinically significant DRPs. Further studies with larger patient populations in different setting may confirm its value in a broader context.

Bakgrund: Den kliniska farmacin i Sverige har utvecklats markant det senaste årtiondet, var de kliniska farmaceuternas antal mer än fördubblats. Samtidigt som den kliniska farmacin utvecklas mer och mer så finns det i nuläget begränsade utbildningsmöjligheter. Mål: Denna rapport har som syfte att undersöka den kliniska farmaceutens roll inom vården, dennes arbetssätt och synen på yrkesrollen. Metod: En enkätundersökning utfördes riktad till alla verksamma kliniska farmaceuter i Sverige som arbetar patientnära. Resultat: Svarsfrekvens för undersökningen uppgick till 58%. Undersökningen kartlade den kliniska farmaceutens arbetssätt och gav en översiktlig bild av vad farmaceuten ansåg om sin yrkesroll samt visade hur farmaceuterna ansågs kunna föra den kliniska farmacin framåt i landet. Diskussion: Ett grundligt förarbete med pilottester och kvalitativa studier utfördes inte i samband med utformandet av enkäten, vilket resulterat i brister i studiens validitet. Slutsats: Det fanns skillnader gällande de olika regionernas arbetssätt med anledning av att yrkesrollen var svårdefinierad, samt att arbetssätten för farmaceuterna var olikartade. Majoriteten av deltagarna hade en positiv inställning till sina upplevelser inom det multidisciplinära teamet, däremot var de även av åsikten att klinisk farmaci inom Sverige bör vidareutvecklas. / Background: Clinical pharmacy have developed tremendously over the past decade, and the number of clinical pharmacists has more than doubled. Although clinical pharmacy is developing more and more, educational opportunities are currently a limited. Aim: This report aims to investigate the role of the clinical pharmacist in healthcare, its working procedures and the view of the profession. Method: A survey was conducted including all active clinical pharmacists in Sweden working in direct contact with the patients. Result: The response rate for the survey was 58%. The study surveyed the clinical pharmacist’s working procedures, gave some general knowledge of the pharmacist’s considerations for the profession and viewed the opinions of the pharmacist in the regard of expanding and developing clinical pharmacy in the country. Discussion: A thoroughly done preliminary work with pilot tests and qualitative studies was not carried out in connection with the development of the survey, which has resulted in deficiencies in the validity. Conclusion: There were differences regarding the working methods of the different regions because of the difficulty of defining the content of the profession, and the diversity of the working procedures between the regions. A majority of the participants had a positive attitude to their experiences within the multidisciplinary team, however, they were also of the opinion that clinical pharmacy in Sweden should be furthered developed.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om utländskt utbildade farmaceuters lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot deras upplevelser av den svenska arbetsmarknaden. Detta är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och en förutsättning för en resursstark arbetsmarknad är att alla kompetenser tillvaratas. Med hjälp av sociokulturella perspektiv riktas särskild uppmärksamhet mot lärande som en aspekt av farmaceuternas upplevelser. Materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma apotekare som tidigare deltagit i Uppsala universitets kompletteringsutbildning för utländskt utbildade farmaceuter. Forskningsfrågorna som ställs är: I vilka avseenden skiljer sig den kunskap om apotekaryrket som behövs i Sverige från farmaceuternas hemländer? Vilka lärsituationer uppger farmaceuterna uppkommit i deras arbetsliv? samt vad i kompletteringsutbildningens utformande och innehåll anser farmaceuterna varit särskilt utmärkande? Några av de mer framträdande resultaten är att det som främst skiljer apotekaryrket i Sverige från informanternas hemländer är lagregleringen av yrket, att nya system och hjälpmedel upplevs som utmanande samt förekomsten av nedsättande kommentarer från både kunder och kollegor. Sammantaget kan sägas att informanternas lärande i huvudsak är relaterat till skillnader mellan å ena sidan svensk yrkes- och professionskultur och å andra sidan den kultur som varit bärande i deras ursprungsländer. / The purpose of this study is to expand knowledge about foreign educated pharmacists’ learning. More specifically, this study aims to look at their experiences of the Swedish labor market. To utilize all competences is essential in order to maintain a profitable labor market. Special attention is paid to the pharmacists’ experiences of learning, viewed from socio-cultural perspectives. The results of the study are based on four qualitative interviews with working pharmacists who have completed the complementary programme at Uppsala University for pharmacists with a foreign degree. This study focuses on the differences in the profession between Sweden and other cultures, what learning situations the pharmacists experience in their working life, and aspects of the complementary programme. The results show that the law regulation and working routines in Sweden are what mainly differs from the respondents home countries. Furthermore, they regularly meet customers who act offensive towards them. The essential aspect of the respondents learning seems to be to understanding the Swedish working culture, which differs from that of other cultures. Learning is context-dependent and, depending on how much this is understood, learning situations can become more or less adapted.