• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 56
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 60
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 9
  • 9
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kritiska rön om ADHD-diagnostisering. Rapport från ESSHC-konferensen i Glasgow 2012.

Michaëlsson, Madeleine January 2013 (has links)
Rapport från senaste European Social Science History Conference i Glasgow, där kritiska rön om ADHD-diagnostisering presenterades under rubriken: "Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". Rapporten behandlar den forskning som presenterades vid konferensen om kraftigt stigande diagnostisering av ADHD, orsakerna till detta, konkurrerande perspektiv samt centrala problem som relaterades till den ökande diagnostiseringen. / A report from the latest European Social Science History Conference in Glasgow 2012 presented critical findings about ADHD diagnoses under the title: ”Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". The report covers research on rapidly rising diagnosis rates of ADHD, including possible reasons, competing perspectives, and key issues related to the increasing diagnosis. The evidence suggests that the precautionary principle is increasingly rare among the occupations that are central for the diagnosis of the condition. Historical and social scientific aspects of the disorder may give a different picture than the dominant and widespread definition, which is understood solely in a medical context with a focus on pharmacology.
2

Pedagogers uppfattningar om och förhållningssätt gentemot barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Marklund, Amanda January 2014 (has links)
Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel. Däremot menar flera att pedagogens förhållningssätt speglar dennes syn på barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar intervjuerna att diagnosen autism är ovanlig i förskolan och att det inte finns några konkreta sätt att arbeta med barn som har autism. En slutsats jag drog var att det är svårt att arbeta i förebyggande syfte för att ta emot barn i behov av särskilt stöd och att pedagogens förhållningssätt är det viktigaste hjälpmedlet en pedagog har.
3

Strokediagnostisering på akutrummet : Är standardiserade scheman användbara i strokediagnostiseringen samt anamnesupptagandet?

Schmidt, Alexandra January 2006 (has links)
No description available.
4

Diagnostiseringens makt; En narrativ studie om ADHD-diagnostisering

Bylund, Annelie, Nilsson, Ulrika January 2010 (has links)
<p>ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser. Uppsatsens resultat visade att alla respondenterna hade en övervägande positiv syn på sin diagnostisering. Förståelsen av sig själv och sitt tidigare problematiska liv var enligt respondenterna den största fördelen. En del av dem kunde även se en negativ aspekt i och med den stämpling som samhället ibland kan ge dem när de berättar om sin diagnos.</p>
5

Diagnostiseringens makt; En narrativ studie om ADHD-diagnostisering

Bylund, Annelie, Nilsson, Ulrika January 2010 (has links)
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser. Uppsatsens resultat visade att alla respondenterna hade en övervägande positiv syn på sin diagnostisering. Förståelsen av sig själv och sitt tidigare problematiska liv var enligt respondenterna den största fördelen. En del av dem kunde även se en negativ aspekt i och med den stämpling som samhället ibland kan ge dem när de berättar om sin diagnos.
6

Betydelse av att få en dyslexidiagnos : Fördelar och nackdelar med en dyslexidiagnos / The importance of getting a dyslexia diagnosis

Westberg, Caroline January 2011 (has links)
Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer. Vanliga problem vid dyslexi är svårigheter med att snabbt och säkert identifiera ord och stava korrekt. Skolan har till ansvar att ge alla elever en likvärdig utbildning  samt möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Med rätt sorts behandling kan risken för att, de elever med läs- och skrivproblem utvecklar skuld, ångest och modlöshet förebyggas. Syfte är att söka svar på hur tre skolor arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt att undersöka om det finns resurser att hjälpa elever utan diagnostiserad dyslexi men som behöver läs och skrivstöd. För att söka svar på mina frågeställningar har jag som metod använt mig av en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat tre pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har jag har kommit fram till att diagnosen dyslexi har betydelse för resurstilldelning. Att det finns resurser tillgängligt för de elever som inte har diagnostiserad dyslexi, men som ändå är i behov av extra stöd. Detta under förutsättning att det redan finns tillgängligt på skolan.
7

Diagnoserna ADHD/DAMP, deras betydelse för det enskilda barnet och den pedagogiska verksamheten : Fördelar respektive nackdelar med diagnostisering av barn

Sandqvist, Stina, Smedborn, Sara January 2014 (has links)
Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos. Sammanfattningsvis såg intervjudeltagarna att betydelsen av en diagnos främst gynnar det enskilda barnet då vetskapen om den kan innebära att barnet får en större förståelse för sig själv. Med rätt hjälp från omgivningen kan barnet utveckla strategier och metoder som fungerar som verktyg för den personliga utvecklingen. En nackdel med diagnostisering av barn är när syftet med diagnosen glöms bort och istället endast fungerar som en stämpel på barnet. Detta kan resultera i att barnet då inte får den hjälp det behöver för att hitta gynnsamma strategier och metoder, vilket i sin tur kan stjälpa barnet i dess personliga utveckling.
8

Strokediagnostisering på akutrummet : Är standardiserade scheman användbara i strokediagnostiseringen samt anamnesupptagandet?

Schmidt, Alexandra January 2006 (has links)
No description available.
9

Diagnosens konsekvenser för barn med Aspergers syndrom

Jarnlo, Magnus January 2008 (has links)
<p>Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen. Barnen upplever sannolikt inte några direkta skillnader i samband med diagnosen. Mödrarna tror inte att barnen kommer att stigmatiseras av den och analysen av diagnostiseringens konsekvenser visar att de i huvudsak är till barnens gagn.</p>
10

Den sjukliga : En könpolitisk studie av August Strindbergs Fröken Julie

Dahlqvist, Veronika January 2007 (has links)
<p>Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas. Jag tar upp hur Strindberg inspirerats av författaren Victoria Benedictsson när han skrev pjäsen. Hur hennes liv och självmord påverkat utformandet av dramat och Julie som rollfigur. Pjäsen betraktas som ett inlägg i könsdebatten. Där Strindberg skildrar ett könskrig med mannen som slutgiltig segrare och kvinnan som definitiv förlorare. Därmed ska ”illusionen” om jämlikhet avslöjas, att kvinnan inte kan utmana mannens över-lägsenhet.</p>

Page generated in 0.1143 seconds